997 Randö-Rang Randö, glest skogbevuxen, 17,48 kvkm. stor ö i Bukn- (Bokn-) fjord, n. ö. om Stavanger, Norge. K- V. H. RandÖSUnd. 1. östligt inlopp till Kristiansand, Norge. - 2. Ett innanför detsamma beläget härad i Lister og Mandals amt, Norge, strax ö. om Kristiansand. 43,i2 kvkm. 1,264 inv. (1910). Utanför . kusten ligger en rik skärgård. l o. 2. K. V. H. Rane, forntida fylkeskonung i Bohus län, lefver ännu kvar i folksägnen som en stor hjälte, segersäll emot sina grannhöfdingar. En sköldmö i Tanum fattade kärlek till honom, men då bruden nalkades bröllopsgården, red R. på jakt. Mön vredgades och brände hans borg, Raneborg (nuv. Svarteborg), R. förföljde henne och klöf hennes hufvud. R:s grafställe skall vara en ättehög vid gården Vessjö. Kj.* Rane bonde. Se Hr a n e. Raneborg. Se Rån e. Rane den götiske, enligt Snorres Heimskringla en höfding i svenske konungen Erik Emundssons (feluppgift för Erik Anundsson) dagar, som sattes till jarl öfver landet mellan Svinesund och Göta älf. Enligt Snorres framställning skall han ha stupat omkr. 870, och hans jarladöme föll då i hans besegrares, norske konungen Harald Hårfagers, händer. Rane Jonsen (Ranild Jonsen), dansk adelsman och kammarmästare hos Erik Klipping, varmed denne, då han 1286 mördades, och beskylldes för att ha deltagit i sammansvärjningen mot hans lif (han var nämligen släkt med flera af deltagarna) och att ha förrådt konungen åt mördarna. Han dömdes därför 1287 fredlös och härjade senare med de andre konungamördarna på de danska kusterna, men blef 1294 fången vid Roskilde och rådbråkad. Han lär ha varit gift med en dotter till den norske fribytaren, jarlen Alf Erlingsson. E. Ebg. Rånen, landet kring Ran(en)fjorden (se d. o.) och ö. om dennas inre del framemot svenska gränsen i Nordre Helgeland, Nordlands amt, Norge, omfattar häradena Nesna, Hemnes och Mö, inalles 6,181 kvkm. 14,960 inv. (1910). Det är en af Nordlands folkrikaste och mest utvecklingsdugliga trakter. Naturen längs fjorden och dess många förgreningar är högst växlande: mellan snötäckta fjälltoppar (Nordvikfjeld i yttre delen, 843 m., Ramskartind i det inre, 996 m.) stora skogsåsar, här och där afbrutna af byar med ansenliga gårdar. Hemnesber-get och Mö äro trafikmedelpunkter med stadslik-nande prägel. Distriktet tillhör Nordlands malm-rikaste, och åtskilliga järn-, koppar-, bly-, zink-och silfvergrufvor bearbetas; dock äro Dunderlands-dalens väldiga järnmalmsfält f. n. obrukade. I R. har den bekanta typen af nordlandsbåtar (se d. o.; "ranvseringer") sin stamort, och båtbyggeri drifves i större omfattning. De betydliga vattendrag, som falla ut i fjordens inre del: bl. a. Råna (se d. o.) från n. ö. och Rösaaen från s., ge anledning till tim-merflottning och industri. Det inre R. har daglig ångbåtsförbindelse med Sandnessjön i den yttre Nordlandsleden. Från Mö (och hamnen Guldsmedvik) leder järnväg till Storfosshei vid Dunderlands-verken och körväg vidare genom Dunderlandsdalen och Randalen, dessutom från Mö i s. ö. mellan-riksväg öfver Umbukten till Umevattnen i Sverige. Nordranen och S ö r r a n e n äro nu föråld- rade beteckningar för trakten n. och s. om Ranen-fjordan. K. V. H. Ran(en)elven. Se Råna. Ranenfjorden (äfven Ranfjord 1. Rånen), den omkr. 70 km. långa, natursköna fjord, som i nordöstlig riktning skär in genom distriktet Rånen (se d. o.) mot svenska gränsen. R. ligger på sydsidan af Svartisens och dess förgreningars jökelmassor, som till stor del ha sitt aflopp i fjorden. R. är därför en mycket vattenrik fjord med stark strömsättning. På sydsidan har R. bif jorden S ö r-fjorden i Hemnes; den upptar Rösaaen, aflopp för det stora Rösvand. I sin innersta vik upptar R. det stora vattendraget Råna (se d. o.), som genom Dunderlandsdalen kommer från Sverige. K. V. H. Ranft, Albert Adam, teaterledare, f. 23 nov. 1858 i Stockholm, var 1876-84 skådespelare vid olika kringresande sällskap samt Södra och Mindre teatrarna i Stockholm, öfvertog 1884 A. Lindbergs sällskap i landsorten, var 1886-90 regissör vid Stora teatern i Göteborg, 1890-92 hos Selander och 1892-93 direktör för ett resande sällskap och för nämnda Göteborgsteater (som han eger sedan slutet af 1890-talet). Han innehar sedan 1892 Djurgårdsteatern i Stockholm, sedan 1895 därsammastädes Vasateatern och sedan 1898 Svenska teatern, som han inköpte för 550,000 kr., dessutom sedan 1900 Södra teatern och sedan 1906 den nya operettscenen Oskarsteatern. Dessutom var han 1895-97 direktör för Arenateatern (i cirkusbyggnaden på Djurgården) och 1903-04 för Östermalmsteatern. 1908-10 förenade han med sina öfriga företag chefskapet för K. operan, som han öfvertagit på entreprenad och skötte med heder, men också med betydlig ekonomisk uppoffring. I öfrigt har lyckan gynnat R. i hans för svenska förhållanden exempellöst vidtomfattande verksamhet som teaterchef. Han har i denna ådagalagt ansenlig organisationsförmåga, förvärf vät talangfulla skådespelarkrafter för sina scener, nitälskat för omsorgsfull regi och upptagit många värdefulla verk af modern dramatik, men å andra sidan ej tvekat att lita till publikens smak för sådant lätt gods som vågade farser och årsrevyer. Se vidare Stockholms teatrar. Som skådespelare har R. äfven på senare åren själf då och då upp-trädt i lustspelsroller, som erfordra fart i spelet och friskt farslynne. - Hans broder Gustaf Adolf R., f. 6 juni 1856, har verkat troget som skådespelare sedan 1876 och alltifrån 1892 haft anställning -id broderns scener, hufvudsakligen Svenska teatern. Rang, värdighet, förtjänst i jämförelse med andra. 1. Hist.y den värdighet biler inbördes företrädesrätt, som personer ega på grund af börd, särskildt medgifvande, innehafvande ämbete eller tjänst. I Sverige hade visserligen regeringen 1664 förklarat, att vid adelns enskilda sammankomster skulle fästas afseende å "l:o herreståndet: grefvar och friherrar, 2:o förnämliga förfäders meriter och gammal släkt, 3:o förnäma tjänster och 4:o en hög och hedersam ålder". Men redan 1672 års rangordning inskränkte sig till att bestämma de olika ämbetenas inbördes ordning och ämbetsmännens därefter lämpade rang utan afseende på stånd eller börd. Och från denna tid har börden i Sverige ej haft någon