1009 Rankfotingar 1010 de fritt simmande larverna ådagalade, att rank-fotingarna verkligen äro kräftdjur. Ur ägget framkommer nämligen en larv, som fullkomligt öfverens-stämmer med lägre kräftdjurs larvform, som benäm- Fig. 1. Skal af Salanus Hameri. nes Nauplius (jfr Kräftdjuren och fig. 2). Ur denna framgår genom en djupt ingripande metamorfos det könsmogna, fastsittande djuret. Bortse vi från den tredje underordningen (r o t f o t i n-gar; se nedan), är den inre organisationen hos dessa djur utmärkt därigenom, att hela kroppen är böjd i en båge på sådant sätt, att mun och analöppning ligga nära hvarandra; det finnes vanligen 6 par rankfötter, hvilka, då skalet är öppet, Fig. 2. Nauplius-larvform ät Lepas fascicularis. Jfr fig. 4 A. träda fram och genom lifliga rörelser åstadkomma en hvirfvel i vattnet, hvilken för de små organismer, som utgöra deras föda, till munnen. Af de hos öfriga kräftdjur förekommande extremiteterna ha hos rankfotingarna bibehållit sig de främre antennerna, mandiblerna och två par maxiller. I motsats till flertalet andra kräftdjur äro de flesta rankfotingar hermafroditer, en omständighet, som säkerligen står i sammanhang därmed, att deras fastsittande lefnadssätt stundom nödvändiggör själf-befruktning. Men dessutom finnas hos en del arter dvärghannar: helt små djur af en mycket förenklad byggnad, hvilka lefva i det inre af hermafroditen i närheten af könsöppningen. Alla rank- fotingar lefva i hafvet, oftast i kolonier. Man skiljer på tre underfamiljer: 1. Lepadidce, försedda med stjälk. Släktet Lepas (jfr fig. 2) är vanligt vid Sveriges västkust. 2. Balanidce, hafstulpaner: ostjälkade; skelettet bildas af ett större antal skal. Hit höra släktena Balanus (jfr fig. 1), vanlig vid Skandinaviens kuster, och Coronula, som äro fästa på hva-larnas hud. 3. Rhizocephala, r o t f o t i n g a r. De äro fästa på buksidan af krabbtaskor och eremitkräftor och borra sig medelst en stjälk in i värdens kropp på gränsen mellan cephalothorax och abdomen (se Fig. 3. Sacculina carcini, fäst vid en krabba (Carcinus manas), hvars abdomen är uträtadt. m skalöppning, « stjälk, r rottrådar, som suga ut värdens organ (med undantag af gälregionen), d krabbans analöppning. fig. 3); från stjälken utgå rotformiga trådar, som tränga in i alla organ och suga ut dessa. Då nutri-tionen förmedlas genom denna stjälk, sakna rotfotin-garna en tarmkanal; kroppen är en oval säck utan segmentering och extremiteter, säckens inre utgöres Fig. 4. Naupliusstadium (A) och Cyprisstadium (B) af Sacculina carcini. l första antenn, 2 andra antenn, 3 mandibel, oc öga, öv ovarialanlag, m muskler, / rankfötter. väsentligen af de stora könsorganen. Larverna äro Nauplius-former, som ombildas till med två skal utrustade Cyprisformer (se fig. 4 A o. B), erinrande