1011 Rankhet-Ransberg 1012 om Ostracoder. Litt.: Ch. Darwin, "A monograph of the subclass Cirripedia" (1851-54), och A. Gruvel, "Monographie des cirrhipédes ou théoco-stracés" (1904). L-e. Rankhet, skpsb. Se S ty f h et.

Vasaladan å Rankhyttan.

Rankhyttan, gård i Vika socken, Kopparbergs län, vid södra ändan af sjön Runn, egdes under förra hälften af 1500-talet af den bekante bergsmannen Anders Persson, efter hvars farfar, bergsfrälsemannen Ranke, gården är uppkallad. Ladan, där Gustaf Vasa på senhösten 1520 tröskade hos Anders Persson, står ännu kvar med sina groft tillyxade timmerstockar (se fig.) och underhålles af staten med vissa dagsverken om året. Rankine [rä^kin], William John M a c-q u o r n, skotsk ingenjör, f. 1820 i Edinburgh, d. 1872, utnämndes 1855 till stadsingenjör i Glasgow, men utöfvade därjämte liflig författarverksamhet. Han lämnade nästan hvarje vecka fysikaliska uppsatser till tekniska tidskrifter samt utarbetade mönstergilla handböcker, hvilka utkommit i många upplagor och ännu långt efter hans död egde ett högt anseende. Särskildt användes R:s ingenjörshandböcker i England och Amerika. Redan 1853 hade R. utgett Researches ön the mecanical action of heat, hvarigenom han skaffade sig ett aktadt namn som fysiker och banbrytare inom den matematiska fysikens och särskildt den mekaniska värmeteoriens område. R. var en entusiastisk och driftig målsman för det frivilliga skytteväsendet samt författare och kompositör af humoristiska och patriotiska sånger. 1881 utgaf Tait i London en vald samling af R:s, till ett antal af 150 uppgående, vetenskapliga uppsatser. A. Bi-n.* Rankspenat, bot. Se Hablitzia tamnoi-d e s. Rann [ra'n], eng. Ran l. Runn, Rann of Cutch, ett stort saltträsk i västra Indien, ö. om Indus' mynning mellan öknen Thar och halfön Cutch. Det växlar i bredd emellan 10 och 130 km. samt upptar en areal af omkr. 23,300 kvkm. Dess södra del kallas Lilla R., det öfriga Stora R. Under monsunen (maj--okt.) fylles hela träsket med saltvatten, som efter någon tid afdunstar och kvarlämnar en tjock saltskorpa. Under regnperioden sammanhänger R. med Cutchviken i v. Vilda åsnor förekomma i stor mängd kring stränderna och på de öar, som äfven under regntiden skjuta upp öfver vattnet. (J. F. N.) Rannsakning, undersökning vid domstol angående groft brott, företas på begäran af allmän åklagare eller polismyndighet eller också efter stämning af målsegande. Undantagsvis eger domstolen själf, utan särskild uppfordran, anställa sådan undersökning, när "allmänt rykte" uppkommer om groft brott. Rannsakningen skall anställas vid den rätt, inom hvars domvärjo brottet blifvit begånget. Hålles någon för brottet häktad, skall rannsakning ega rum inom åtta dagar efter det häktningen för domaren anmäldes, om brottmålet hör under stadsdomstol, men eljest inom tre veckor efter nämnda anmälan. Vid rannsakuingen skall rätten söka åstadkomma fullständig utredning angående såväl brottet som den brottsliges person, brottets verklighet och omständigheterna vid dess begående, den tilltalades föregående lif, de motiv, som föranledt brottet, och de subjektiva moment, hvilka kunna inverka på graden af straffbarhet. Ang. den tilltalade bör anskaffas prästbevis samt utdrag ur straffregistret. Kan villkorlig dom ifrågakomma, bör utredningen afse de omständigheter, som härvid äro bestämmande. Det tillhör rätten att opartiskt söka utleta sanningen och bringa i dagen allt, som kan tjäna till grundval för ett rättvist bedömande af den tilltalade -- ej mindre hvad som talar till hans fördel, än hvad som är honom emot. I. Afz. Rannsakningsfängelse. Den, som misstänkes ha begått brott, hvarpå dödsstraff eller straffarbete, dock ej under två år, efter lag kan följa, skall tagas i häkte. I vissa andra fall må äfven den, som misstänkes för mindre brott, kunna häktas. Häkte skall vara så beskaffadt, att det ej för den häktades hälsa är menligt. Ej skola flera personer i ett rum sättas, där det undvikas kan. (K. förordn. om strafflagens införande 16 febr. 1864 § 19.) Rannsakningsfängelser hållas dels af städerna, dels af häradena. Men där kronan har fängelser, äro dessa oftast upplåtna för såväl städernas som de kringliggande häradenas rannsakningsfångar. Vårt land intog tidigt en framskjuten ställning i afseende på fångvården genom att anordna cellfängelser för rannsakningsfångarna, hvilka sålunda kunde enligt lagens föreskrift hållas i hvar sitt rum, något som ännu icke kunnat genomföras öfverallt i utlandet. Härads- och stadsfängelse må ej uppföras, innan ritning därtill blifvit af K. M:t fastställd, enl. k. kung. 14 aug. 1841. V. A-t. Rannsakningshäkte. Se Rannsakningsfängelse. Rano. Se Haúsa. Ranqueles [-kē-], en araukanerna närstående indianstam i Syd-Amerika ö. om Anderna vid floden Salado. De ha jämte chilenos (aucaes) först efter landets bebyggande genom spanjorerna invandrat till dessa trakter från väster. Ransarforsen i Ångermanälfvens tillflöde Ransarån mellan sjöarna Öfre Ransan vid riksgränsen och Stora Ransan, inom Vilhelmina socken, Västerbottens län, har en fallhöjd af omkr. 140 m. på en längd af omkr. 10 km. Nederbördsområdet är endast 188 kvkm. och den industriella medelvattenmängden endast något öfver 1 kbm. i sek. Forsen tillhör staten. Ransberg, socken i Skaraborgs län, Vadsbo härad, Binnebergs och Valla tingslag. 12,761 har.