2,297 inv. (1914). E. bildar med Mölltorp ett pastorat i Skara stift, Södra Vadsbo kontrakt. Ransby skans, i Värmland, Dalby socken, vid Klarälfven, där vägar från Norra och Södra Finnskoga sammanstöta, byggdes senast 1675, hvilket år den en tid var besatt, men efter krigets slut lämnades den att förfalla. L. W:son M. Ranschburg, Paul, ungersk psykolog, f. 1870 i Györ, privatdocent och ledare af det psykologiska laboratoriet i Budapest. Hans hufvudarbete är en på ungerska språket utgifven barnpsykologi (1904), hvarjämte han skrifvit flera uppsatser i tyska psykologiska tidskrifter. S-e. Ranson (af ration, se d. o.) nyttjas i svenska sjömansspråket liktydigt med matportion, dagskost. Uttrycket "vara ställd på ranson" betyder att underkastas förknappning af provianten (se Förknappning). -- Ett annat ord är det förr i svenskan någon gång förekommande ranson med betydelsen lösesumma (fr. rançon, af lat. rede'mptio, återköp). (H. W-l.) Ransonstimmer, skpsb. Se Spant. Ransäter [rann-], socken i Värmlands län, Kils härad. 14,723 har. 5,410 inv. (1914). Annex till Öfre Ullerud, Karlstads stift, Kils kontrakt. Inom socknen ligga flera industriella verk, bl. a. Munkfors bruk, tillhörigt Uddeholms a.-b., som inom socknen eger fastigheter tax. till 3,457,800 kr. (1914), Ransbergs träsliperi och pappfabrik, anlagd 1889--90 och tillhörig Forshaga sulfit-a.-b., som eger Ransäters öfre, mellan- och nedre bruk, nu endast jordbruksfastigheter (mest skogar), tax. till 531,500 kr., jämte nämnda träsliperi, kvarn m. m. (210,000 kr.), samt de firman L. G. Bratt & Co. i Göteborg tillhöriga Ranåns pappfabrik och tegelbruk (128,000 kr.) och jordbruksfastighet, 40,000 kr. R. var förr järnbruk, anlagdt vid den från Ransjön till Klarälfven nedströmmande Ranån i midten af 1600-talet af borgmästaren J. Börjesson, som något senare anlade äfven Munkfors bruk. Det hade 3 hammare, som nedlades först i slutet af 1800-talet. Bruket inköptes af häfdatecknaren E. G. Geijers farfar och såldes af

E. G. Geijers födelsegård. Ransäter med minnesstenen. Efter målning af U. Troili.

E. G. Geijers yngre broder Emanuel 1817 till den sedan med den geijerska befryndade familjen Dahlgren ("Fredrek på Rannsätt" var gift med en systerdotter till E. G. Geijer). Egendomen eges nu af Forshaga sulfit-a.-b., men den s. k. Geijersgården, en lång, hvitmålad envåningsbyggnad af trä, omgifven af två röda flyglar och tätt intill gården, på hvars midt rests en hög sten med Geijers namn, stötande uthuslängor, köptes 1907 af den geijerska släkten. Denna har låtit rifva det gamla förfallna huset och sommaren 1914 med bevarande såvidt möjligt af alla det gamlas detaljer uppfört en ny byggnad, hvilken skall innesluta ett Geijers- och Dahlgrensmuseum och äfven bevara minnen af en annan berömd man från samma dal, det ofvannämnda Ransberg, nämligen målaren Uno Troili. Därjämte komma att inredas biblioteksrum samt i någon af de ännu bibehållna flyglarna ett enklare värdshus med gästrum. Jfr Lotten Dahlgren, "Ransäter. Värmländska släktminnen från 1800-talets förra hälft" (3:e uppl. 1906). Rantasalmi. 1. Domsaga under Viborgs hofrätt, Finland, S:t Michels län, bildar 3 tingslag och omfattar Rantasalmi, Heinävesi, Sääminge och Kangaslampi socknar. Areal 3,028 kvkm. 30,237 inv. (1911). -- 2. Härad i ofvannämnda län, omfattar 6 kronolänsmansdistrikt, fördelade på Rantasalmi, Sulkava, Heinävesi, Kerimäki, Savonranta, Sääminge, Kangaslampi och Enonkoski socknar. Areal 4,884 kvkm. 53,232 inv. (1911). -- 3. Socken i ofvannämnda domsaga, härad och län, utgör ensam numera ett imperiellt pastorat af 1:a kl., Nyslotts stift och kontrakt. Areal 708 kvkm. 9,031 inv. (1911), finsktalande. -- Om striden vid Parkumäki by i R. socken se Parkumäki. 1--3. A. G. F. Ranten (Falköping-Ranten), förstad till Falköping (se d. o., planritning) med järnvägsstation inom Falköpings stads område, där Västra och Södra stambanan samt Västra centralbanan (till Landeryd) mötas och hvarifrån den smalspåriga Falköping--Uddagårdens järnväg utgår. Filial af Skaraborgs enskilda bank, hotell, en mängd handlande och handtverkare samt något industri, bl. a. snickerifabrik, mek. verkstad, hattfabrik och mejeri. Ranters [rä'ntəs; eng., svulstiga skriare, svärmare], en af de sekter, som växte fram under independentismens herravälde under Cromwell och där den mystiska spiritualismen förde ända till förkastande af bibeln och alla yttre kyrkliga ordningar och till extatiskt rop och dans. Närmast torde "ranters" ha växt fram ur "seekers", och möjligen går deras ursprung tillbaka till de holländske familisterna och ända till "Den fria andens bröder och systrar" under medeltiden. Att sätta ranters som ursprunget till kväkarna, synes vara oriktigt. Se R. Barclay, "The inner life of the religions societies of Commonwealth" (1876), L. H. Berens, "The digger movement" (1906), och R. M. Jones, "Studies in mystical religion" (1908) samt litt. till Kväkare och Puritaner. Hj. H-t. Rantsila. Se Frantzila. Rantzau, fordom riksomedelbart grefskap i södra Holstein, bildades år 1650 af amtet Barmstedt, som Kristian Rantzau (se Rantzau 8) 1649 köpt af hertig Fredrik III och fått privilegieradt af tyske kejsaren. På en ö i Krückau invid staden Barmstedt byggdes slottet Rantzau. Ett uppror bland grefskapets befolkning mot grefskapets hatade innehafvare, Kristian Ditlev Rantzau (se Rantzau 11), 1705 föranledde regeringen i