1021 Raoult-Raphanus 1022 Raoult [rao'lt], F r a n 9 o i s Marie, fransk kemist, f. 10 maj 1830 i Fournes-en-Weppes (dep. Nord), d. l april 1901 i Grenoble, verkade som lärare i kemi vid lyceet i Sens, förflyttades i samma egenskap 1867 till faculté des sciences i Grenoble. Hans arbeten afhandla företrädesvis termokemi och elektrokemi. R. upptäckte lagen för smältpunktsnedsättningen och kokpunktsförhöjningen hos lösningar och angaf den efter honom uppkallade metoden för bestämningar af molekylarvik-ten. Se M o l e k y l a r v i k t, sp. 837. Raoux [rao'], Jean, fransk målare, f. 1677, d. 1734, studerade i Montpellier, Paris och Italien, där han länge stannade. Han målade histo-rietaflor (Télémaque, Louvre, Bacchus och Ariadne, Montpellier), men med största framgång unga kvinnor, som ofta uppträda i allegorisk förkläd-ning i tidens smak (Vestal, Bordeaux, Mme Boucher som vestal, Versailles). G-g N. Rapagnetta [rapanje^ta], Gabriel e, italiensk författare, känd under pseudonymen Gabriele d'A n n u n z i o (se d. o.). Rapa iti, ö. Se O p äro. Ra'pakivi (fi., förvittrande sten), petrogr., geol., benämning på en grofkornig, något porfyriskt utbildad granit, som har en ovanligt stor benägenhet att vittra och delvis falla sönder till grus. Orto-klasindividerna äro nämligen omgifna af en lättare vittrande zon af oligoklas. Bergarten har i Finland icke obetydlig utbredning. E- E- Rapakivigranit, petrogr., dets. som rapakivi (se d. o.). Rapallo [rapa'llå], stad uti italienska prov. Genua, vid Genuabukten på Riviera di Levante och vid järnvägen Pisa-Genua. 11,791 inv. (1911). Liflig handel med olivolja. I närheten ligger vallfartskyrkan Madonna di Montallegro. Rapanuy. Se Påskön. Ra'paätno, Rapa älf ven. Se Lule älf, sp. 1351. Räpé [rape], fr., snussort. Se R a p p e. Raperd, Rapert, Rappert 1. Sjörå p-p e r t, äldre benämning på ett slags lavetter till fartygspjäser. Se L a v e 11 a g e, sp. 1428. Raphael [raf-], Axel Ferdinand, svensk nationalekonom och jurist, f. 4 okt. 1850 i Göteborg, student i Uppsala 1868, promoverades 1875 till filos. doktor på afhandlingen Bidrag till historien om Gustaf III:s planer på Polen och därmed sammanhängande underhandlingar. 1884 aflade R. juris kandidatexamen. Sedermera har han i Stockholm verkat som skriftställare och föreläsare, var 1891--92 sekreterare i jordbrukslägenhetskommittén, 1899--1901 likaledes sekreterare i förliknings- och skiljenämndskommittén samt 1911--12 led. af litterära och konstnärliga eganderättskommittén. Alltsedan 1894 sekreterare i Sveriges författarförening, har R. utfört ett framgångsrikt arbete för Sveriges anslutning till Bernkonventionen (jfr Eganderätt). R. drogs tidigt till den historiska skolan inom nationalekonomien och slöt sig med lifligt intresse till den med samma skola förenade socialpolitiska riktningen (jfr Katedersocialister). R:s mest betydande insats är, att han meddelat en af mångsidig lärdom och af kritiskt sinne präglad, vägröjande och utredande upplysning om den positiva socialpolitikens väsen och syften i skrifter som Arbetsgifvare och arbetare. Förlikningsmetoder vid deras intressetvister i England och Förenta staterna (1888), i hvilket arbete problemet om industriell strid och fred gjordes till föremål för en framställning, buren af en modern åskådning, samt gafs en klar och samvetsgrant tecknad bild af den faktiska utvecklingen på detta område inom industriens föregångsland -- och de två omfattande afhandlingarna Industrien och Den industriella arbetarefrågan (i "Det ekonomiska samhällslifvet", 1891 o. 1902). Bland öfriga skrifter märkas Om ansvarighet för skada i följd af järnvägsdrift (1886), Åtgärder för upprättande af smärre jordbrukslägenheter i Preussen och Storbritannien (1893), Rätt till tidnings titel (1894), Förlikning och skiljedom i arbetstvister i utlandet (1901), Bostadsfrågan (1903), Den engelska lagstiftningen om arbetstvister (1907) och Blockad, bojkott och svarta listor (1908). R. har bidragit med artiklar i "Sveriges land och folk" (1901), Nordisk familjebok samt i in- och utländska tidskrifter, såsom "Archiv für soziale gesetzgebung" och "Soziale praxis", där han, liksom också i "Internationales arbeitsamts" rapporter, redogjort för svenska förhållanden. Se E. B. Rinman, "A. R." (i "Social tidskrift", 1904). E. H. T. Raphaela, astron., en af småplaneterna. Raphania, med. Se Ergotism. Ra'phanus L., bot., ett släkte af tämligen högväxta örter: hörande till fam. Cruciferce. Bladen äro lyrformigt parflikade. Blommorna äro gula hos den vilda R. Raphanistrum L., men blekt violetta hos den odlade R. sativus L. Frukten är en ledad skida, hvars enfröiga rum hos den förstnämnda arten vid mognaden brista från hvarandra, emedan de ära afsnörda med djupa inskärningar, hvilka hos den senare äro helt grunda inbuktningar på den långa, rundade, uppsvällda skidan, som icke brister af i ledstyckena. R. Raphanistrum är ett ogräs i åkrar här och där från Skåne upp till Ångermanland och Jämtland. Fröna af denna växt, "rocka", "krampfrö", hvilka kunna vara inblandade i den säd, som användes till bröd, ansågos på Linnés tid vara orsaken till den med svår kramp förenade "dragsjukan", hvarför denna sjukdom af Linné benämndes raphania. Man vet nu, att "dragsjukan" förorsakas af mjöldryga (se d. o.). Af R. sativus L. har odlingen frambragt två, hvad rötterna beträffar, vidt skilda former: rättik an, med stor, grof, långsträckt eller rundad, vanligen svart "rot" (som egentligen icke är själfva roten, utan den uppsvällda hypokotyla stjälkdelen) och rädisan (båda namnen af lat. radix, gen. radicis, rot), hvars uppsvällda, köttiga del är helt liten, rundad, ko-nisk eller aflång, röd eller hvitaktig (R. Raphanistrum radicula L.). Af hvartdera slaget ha under odlingen flera varieteter uppkommit. Både rättikan och rädisan ha en skarp, om senap erinrande smak och användas som aptitretande på smörgåsbordet. Rättikans saft, med däri upplöst bröstsocker, är ett folkmedel mot kikhosta. Madrasrädisa 1. ormrädisa (eng. rat-tailed radish, serpent ra-dish, R. caudatus L.), som odlas i vissa varmare länder, har öfver 30 cm. långa, något köttiga frukter, användbara på samma sätt som rädisor. O.T.S.*