- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1031-1032

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rapphönssläktet - Rappin - Rappister - Rappoldi, Eduard - Rappoltsweiler - Rapport - Rapportera - Raps - Rapsatkål - Rapsatpiparen - Rapsfjäril - Rapsglansbaggen, Rapsbaggen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gömställen mot deras många fiender bland rofdjur och roffåglar, som snart infinna sig på de platser, där hönsen fodras. Under det att tjädern, orren, järpen och riporna äro att anse som urinfödingar i Sveriges fågelvärld, är rapphönan inkommen sent i tiden. Enligt äldre traditioner skall den ha blifvit inplanterad i Sverige under Gustaf I:s tid. Lika troligt kan vara, att den, liksom en del andra fågelarter, söderifrån invandrat af egen drift. Visst är i alla fall, att den icke trifves annanstädes, än där jordbruket vunnit en viss omfattning. Framför andra inhemska fågelarter kan den därför kallas odlingens fågel. Såvidt kändt är, har den dock ej i Sverige förr än på 1800-talet börjat förekomma i större mängd, tidigast i Skåne och på Västgötaslätten. Först på 1820--30-talen vardt den någorlunda allmän i mellersta Sverige, och ej förrän under 1860--70-talen började den inom de sydligare norrländska länen förekomma i beaktansvärd mängd. En närstående, centralasiatisk art, P. daurica, skiljer sig från vår rapphöna genom rostgul undersida och mörkare bröstfläck. Den exporteras vintertiden i fruset tillstånd, under sista åren äfven till vårt land, och går ofta i handeln under den felaktiga benämningen "ryska stäpphöns". -- >Jakten på rapphöns bedrifves hos oss nästan uteslutande med stående hund (hönshund). Rapphönsen tro bra för hund, i synnerhet i början af jakttiden; längre fram på hösten äro de mera "lätta" och göra äfven längre flykter. Kan man få kullen sprängd, trycka de enstaka hönsen dock bra äfven i slutet af jakttiden. -- Rapphöns äro t. o. m. 1915 hela året fridlysta i Norrbottens län; jakt på dem är tillåten i Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län 16 sept.--15 okt., i Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Göteborgs och Bohus, Blekinge och Gottlands län 16 sept.--15 nov., i det öfriga riket 16 sept.--31 okt. L--e. G. G. Rappin, ort i Livland invid ryska gränsen. I början af sept. 1701 hade major A. L. von Rosen med en mindre styrka posterats vid R., där han 5 sept. anfölls af 5,000 ryssar under M. Sjeremetjev. Svenskarna försvarade sig emellertid med utmärkt tapperhet, och först då fienden fått förstärkningar, blefvo de öfvermannade och fångna. Sommaren 1703 slog major K. Freijdenfelt vid R. med 170 ryttare en flerdubbelt öfverlägsen rysk styrka. L. W:son M. RappTster, detsamma som harmonister (se d. o.). Rappo'ldi, Eduard, österrikisk violinist, f. 1831 i Wien, d. 1903 i Dresden, elev af Jansa, Bohm och S. Sechter, blef 1854 medlem af hof-operans orkester i Wien, 1861 konsertmästare i Rotterdam, 1866 kapellmästare i Lübeck, 1871 lärare vid musikhögskolan i Berlin samt var 1877 -98 förste konsertmästare i Dresden, där han äfven till 1893 var violinprofessor vid konserva-toriet. R. räknades till samtidens solidaste violinister, framför allt som kvartettspelare. 1874 gifte han sig med den utmärkta pianisten Laura Kahrer, f. 1853, elev af Dachs, Henselt, Liszt och Biilow, lärarinna vid Dresdenkonservatoriet samt känd genom konsertresor i Tyskland och Ryssland. Hon är numera bosatt i Köpenhamn. A. L.* Rappoltsweiler [-va'jl-; fr. Ribeauvillé], stad i Elsass-Lothringen, området Oberelsass, vid foten af Vogeserna, 16 km. n. om Kolmar och 5 km. v. om järnvägslinjen Strassburg-Basel. 5,846 inv. (1910). Mycket besökt uppfostringsanstalt för flickor. Textilindustri. Mineralkälla (Carolabad). I R. föddes Ph. J. Spener. (J- F. N.) Rapport [-å'rt], fr. rapport [-år], afgifven berättelse, ämbetsintyg, utlåtande, öfverensstämmelse, gemenskap. - Text., enheten af ett upprepnings-mönster eller af en mångupprepad väfuppsättning. Man kallar så t. ex. inredningsrapport utsträckningen af det mönster, efter hvilket varptrådarna inredas i skaften, tills exakt upprepning inträder. En binderapport inrymmer precis ett bindemönster (ej en tråd mer eller mindre), och alla rapporter i samma mönster måste vara hvarandra exakt lika. Om varpfärgerna i den ena binderapporten ej skulle inträffa lika som i den andra (d. v. s. om varpningsrapporten ej vore lika stor som binderapporten), kommer fullständig rapportering icke att inträffa förr än efter ett trådtal, i hvilket båda kunna jämnt divideras. Rapportstorleken anges antingen genom bredd- och längdmått eller genom antal trådar eller mönsterrutor i varp- och inslagslederna. - Rapportera. Se d. o. - Rapportör, anmälare, meddelare; föredragare, referent (jfr Commission, statsr.). G. A. W. Rapportera, inberätta, anmäla; jaktv., säges hönshunden göra, då han, sedan han funnit vildt, uppsöker jägaren och på ett eller annat sätt ger detta till känna samt för sin herre till det vilda. Rapportering är en värdefull egenskap hos hunden vid jakt i skogsmark, då man ej kan i detalj följa hundens sök och ofta ej iakttar, då hunden fattar stånd. G. G. Raps (af lat. rap~icius, af rapa, rofva), bot. Se B r a s s i c a Rapsätkål, bot. Se Brassic?. Rapsätpiparen, Oro'bena extimalis, zool., en till mottfjärilarna, Pyralidce, hörande insekt, hvars larv anställer skada på raps och andra kors-blommiga växter genom att borra sig in i skidorna och äta upp fröna. Skidorna få därvid, med de många hålen, en viss likhet med en flöjt eller pipa, hvaraf namnet ""pipare" och "pipar-mott". Den fullbildade fjäriln (se Landtbru-kets skadeinsekter, pl. II, fig. 8) har framvingarna gulaktiga med en bred brun strimma i utkanten, bakvingarna äro hvitaktiga. Larven (fig. 8 L) är gulgrön med brunsvarta vårtor och svart hufvud. Flygtiden infaller i juli, och larven uppträder på hösten, då skidorna äro utvuxna; mellan dessa spinner larven en gles väfnad (fig. 8 a), i hvilken den döljer sig. G. G. Rapsfjäril, zool. Se K å l f j ä r i l s l ä k t e t. Rapsglansbaggen, Rapsbaggen, Meligethes brassicce, zool., en till fam. Nitidulida hörande skalbagge, hvars larv stundom anställer svår förödelse på odlade korsblommiga växter, särskildt raps. Skalbaggen (se Landtbrukets skadeinsekter, pl. I, fig. 5) är aflång, något kullrig, grön (eller blå) med stark metallglans, längd 2-2,5 mm. Larven (fig. 5 L) är blekt grågul, med små i rader ordnade prickar längs kröp-, pen och brunt hufvud, längd 4 mm. De öfver-vintrande skalbaggarna framkomma på våren och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free