1037 Raschi-Raseborg 1038 Stockholm nuvarande torn (fullbordadt 1887; det gamla tornet brann 1878). I Berlin byggde R. engelska kyrkan (1885) och den nya domkyrkan invid slottet (1894-1904), den sistnämnda (se af-bildning i art. Berlin) i samarbete med sonen ? 11 o R. (f. 1854, sedan 1881 professor vid tekniska högskolan i Charlottenburg). I Potsdam .byggde R. kejsar Friedrich III:s mausoleum (1890). Han var äfven en flitig författare, utgaf Palast-'architectur von Oberitalien und Toscana (2 dlr, 1883-88; tredje delen, om Venezia, utförd af sonen Otto, utkom 1900), Baukunst der renaissance (4 dlr, 1880-90), Aufzeichnungen aus dem leben und schaffen des dombaumeisters zu Berlin (1903) m. fl. R. blef medlem af svenska konstakad. 1891. G-g N. Raschi, judisk exeget, hvars namn enligt judisk sed uppstått genom konventionell utläsning af förkortningen r s (sch) j, utgörande begynnelsebok-stäfverna af hans judiska titel och namn: Rabbi Schälömo Jischa'ki. Se vidare om honom I s a a k i. Raschidu-d-din. Se Persiska litteraturen, sp. 572. Raschiskrift. Se Rabbinska språket och litteraturen. Rascia (R a s s i a), gammal serbisk benämning på det s. k. Gamla Serbien, närmast sandjaket Novibazar i det forna vilajetet Kosovo, uppkalladt efter residensstaden Rassa, belägen på den plats, där staden Novibazar nu ligger. A-d J. Raseborg. 1. Domsaga under Åbo hofrätt, Finland, Nylands län, bildar 4 tingslag, fördelade på Pojo, Tenala, Bromarfs, Ingå, Karis och Karislojo socknar, Ekenäs ocli Hangö landsförsamlingar, De-gerby, Snappertuna och Sammatti kapellförsamlin-ga*- samt Fagerviks och Svarta bruksförsamlingar. 1,753 kvkm. 33,959 inv. (1911). - 2. Härad i ofvannämnda län, omfattar nyssnämnda område och sönderfaller i 4 länsmansdistrikt. - 3. Kontrakt i Borgå stift, omfattar Kyrkslätt, Sjundeå, Ingå, Karis, Pojo, Ekenäs, Tenala, Bromarf och Hangö pastorat i Nyland. 2,202 kvkm. 51,713 inv. (1911). - 4. Län, omfattade västra delen af landskapet Nyland och räknade i början 8, slutligen endast 6 socknar. 1556-69 utgjorde det en del af hertig Johans hertigdöme. - 5. Grefskap, som 25 dec. 1569 förlänades friherre Sten Eriksson Leijonhuf-vuds änka, Ebba Lilliehöök ("gref Ebba"), och hennes "efterkommande". Det omfattade då Raseborgs slott samt Karis socken och så många af det forna Nådendals klosters landbohemman, som erfordrades, för att länets årliga ränta skulle uppgå till 12,000 mark penningar. Genom ett k. bref af 25 juni 1571 bestämdes, att grefskapet skulle omfatta Raseborgs slott med dess underlydande gods, Ekenäs stad och gård "med de tullqvarnar, sågeqvarnar och alla andra dess tilliggande egor" samt Karis och Ingå socknar jämte Totula bol i Lojo socken med alla där befintliga skatte-, krono-, prebende-, kloster- och kyrkolandbönder. Rörande hemmantal och mantalets storlek föreligga olika uppgifter. Antagligen räknade grefskapet något öfver 480 hemman om 250 mtl. Vid midten af 1580-talet satte konung Johan grefskapets räntor i kvarstad, och genom bref af 11 och 23 maj 1585 samt 28 juli och 5 sept. 1587 öfverlämnade han grefskapet åt "gref Ebbas" äldste son, Axel, som dock miste det 1590, återfick det 1593 och dömdes det förlustig 1600, hvarefter det 10 dec. s. å. öfverlämnades åt hans yngre broder Maurits. Efter dennes död, 1607, gafs grefskapet åt gref ve Axels söner. Grefskapet indrogs till kronan 1680. Jfr G. Forsgrén, "Bidrag till svenska gref- och fri-herreskapens historia" (1885). - 6. Slott i Snappertuna kapell i Nyland, Finland, grundlades på 1370-taletV enligt en sägen af den mäktige adelsmannen Bo Jonsson Grip. Efter Bo Jonssons död indrogs slottet 1388 jämte största delen af hans förläningar till kronan. Slottets styrka och goda läge gjorde, att dess besittning gärna eftersträf-vades af stormännen under den följande tidens oroligheter. Bland dem, som kommo i besittning af detsamma, må nämnas Karl Knutsson Bonde, som innehade det 1442-48 och 1465-68, riddaren Laurens Axelsson (Tott) 1469-82, dennes änka och barn 1482-87, hvarefter det kom i Knut Posses händer. 1492-1513 var Tönne Eriksson (Tott) fogde eller höfvitsman därstädes, sedermera Krister Klasson (Horn). Jämte hela Finland kom äfven R. slott 1520 i danskarnas våld, hvilka adventssöndagen 16 dec. 1520 läto halshugga biskop Hemming Gadh och Nils Eskilsson Baner på "galg-backen" utanför R. För Gustaf Vasas räkning eröfrades R. 1523 af bröderna Erik och Ivar Fleming, af hvilka den förre erhöll slottet i förläning (till 1540). Vid den tiden var slottet så förfallet, att Gustaf Vasa ej ansåg det löna mödan att reparera detsamma, utan 1527 beslöt låta uppföra ett annat slott på ett bekvämare ställe, där man hade bättre segelled. På det ställe, där nya Raseborg skulle byggas, ville konungen äfven anlägga en stad, där allmogen skulle få handla humle, salt m. m., utan att behöfva fara till Reval eller annanstädes. Den nya stad, som sålunda uppstod, är måhända Ekenäs, som Erik Fleming började bygga 1529 och som ligger vid mynningen af Pojo-viken. Huruvida någon ny slottsbyggnad påbörjades, torde däremot få anses oafgjordt. Efter det Erik Fleming förlorat det gamla slottet 1540, sköttes det en tid framåt af konungens fogdar, som läto verkställa särskilda reparationer af slotts- Raseborgs slottsruin. byggnaderna. Men sedan de till Raseborgs län hörande 6 socknarna 1552 blifvit öfverförda i afseende på sin förvaltning till Helsingegårds fögderi, egde ej slottet mera någon betydelse i admi-