1049 Raspe-Rast 1050 öfvergaf detta studium och blef lärare i latin vid en skola i sin födelsestad. Från denna plats af-sattes han vid restaurationen 1815, begaf sig till Paris och lefde där som privatlärare, men fann likväl tid att studera juridik och framför allt naturvetenskap, hvarjämte han med ifver deltog i de dåtida politiska rörelserna. Han gjorde sig bemärkt genom sina vetenskapliga arbeten (bl. a. Mémoi-res sur la famille des Graminées, 1825; Re-cherches chimiques et physiologiques, 1826; Mémoires sur la struc-ture intime des tissus de nature animale, 1827, 1828; Nouveau systéme de chimie organi-que, 1833; Nouveau systéme de physiologie vé-gétale, 1837) och föreslogs 1833 af franska vetenskapsakademien till erhållande af det stora Mon-thyonska priset. Men ministern vägrade bifalla detta förslag, på grund af R:s radikala åsikter. R., som deltagit i julirevolutionen och därvid sårats, uppsatte 1834 en liberal tidning, "Le réfor-mateur", som dock upphörde redan följande år, emedan E. af politiska skäl fängslades. Då lämnade han för en tid politiken, uttänkte ett nytt terapeutiskt system, hvari kamfern ingick som ett mycket viktigt läkemedel (Histoire naturelle de la santé et de la maladie, 1843), och fick snart stor praktik, som han skötte utan någon betalning. Samtidigt utgaf han en populär framställning af sin läkemetod (Médecine et pharmacie domestiques, 1845, ny uppl. hvart år till 1879; "Dr F. V. Raspail's Ny läkemethod eller theoretisk och praktisk anvisning att sjelf behandla de flesta botliga sjukdomar", 1856, 4:e uppl. 1870). Vid februarirevolutionen uppträdde R. åter på den-politiska arenan, uppsatte tidningen "L'ami du peuple", men arresterades inom kort och dömdes till 6 års fängelse, hvilket straff 1853 byttes till landsförvisning. Från denna återkom han 1863, invaldes i lagstiftande kåren 1869 och dömdes 1874 till ett års fängelse för en pressförbrytelse. Han valdes på nytt 1876 till deputerad och öppnade som ålderspresident kammarens förhandlingar. Utom de ofvan anförda böra bland hans skrifter ännu nämnas Histoire naturelle des ammonites et des térébratules (1866), Prévision du temps. Almanack météorolo-gique (1865-77) och Réforme pénitentiaire. Lett-res sur les prisons de Paris (1839). R- T-dt. Raspe, Henrik. Se Henrik Rasp e. Raspe, Rudolf Eric h. Se Miinchhau-se n 1. Rasphuset, dansk straffanstalt, utgjorde 1742- 1850 en särskild afdelning af "Börnehuset" på Kristianshavn. i Köpenhamn (sedan 1790 kalladt "Tugt-, rasp- og forbedringshuset"); det var afsedt att upptaga do arbetsföre - senare särskildt farlige - manlige förbrytare, som sysselsattes med raspning af färgträ. Straffet upphäfdes 1850, och fångarna öfverflyttades då till tukthuset. E. Ebg. Raspit, miner., klart brungult australiskt mine- ral med diamantglans, utgörande en monoklin bly-volframit af sammansättningen Pb W04. A- Hn£- Rasp- och spinnehus kallades i en af Karl XII 21 okt. 1698 utfärdad stadga och förordning det tillämnade arbetshus för tiggare samt vanartiga gossar, hvilket på grund af denna förordning skulle inrättas i hufvudstaden. De på arbetshuset intagna hjonen skulle "straffas med arbete uti raspandet af allehanda Brisilieträ, som till färgestoffer brukas". Samtidigt påbjöds inrättandet af ett arbetshus under namn af spinnhus för "allehanda wahnartiga, föhra och starka qvinspersohner", som dagligen skulle "göra sitt vissa arbete med lijns beredande, häklande och spinnande". Hjonen skulle äfven utföra andra arbeten, såsom "stampa tegelmjöl, hugga sandsten och stampa bark" samt bestrida renhållningen i hufvudstaden. Om verkställigheten på 1720-talet af denna plan och om en därför upptagen skatt, rasp- och spinnhusmedel, se Långholmen. Rassa. Se Novibazar. Rassam [räsä'm], H o r m u z d, mesopotamisk-engelsk arkeolog, f. 1826 i Mosul (midt emot Ni-nives ruiner), d. 1910 i Brighton, bistod Layard 1845-52 vid dennes assyriska gräfningar och studerade dessemellan vid Oxfords universitet, erhöll 1854 diplomatisk anställning i Aden och gjorde därifrån brittisk-indiska styrelsen goda tjänster. 1864 fick R. i uppdrag att hos konung Teodor af Abessinien utverka frigifvandet af konsul Cameron m. fl. fängslade européer, men måste länge vänta fruktlöst och kastades 1865 själf i fängelse, hvarur han vardt fri genom Napiers expedition 1868. R. ledde efter G. Smiths död gräfningarna för arkeologiskt ändamål i Mesopotamien och Armenien 1876 -82 samt gjorde flera viktiga upptäckter. Han utgaf Narrative of the british mission to Theodore, king of Abyssinia, with notices of the country tra-versed etc. (2 bd, 1869), Asshur and the land of Nimrod, being an account of the discoveries made in the ancient ruins of Nineveh, Asshur, Sephar-vaim, Babylon, Borsippa, Cutha, and Van (1897) samt afhandlingen Ön biblical lands, their races, customs, ancient and modern (1898-99). (D. M.) Rassel, med., är den svenska termen på slem i luftrören eller i den finare lungväfnåden, alveo-lerna. Allteftersom ljudet af luftens rörelse förbi eller i detta slem uppfattas af örat genom den s. k. auskultationen indelas rasslen i sega, äfven benämnda ronchi, och fuktiga rassel. De fuktiga rasslen graderas efter den "storlek" de tyckas ega som storblåsiga, medelblåsiga och finblåsiga. Alltefter ljudets beskaffenhet (klangfärg) skiljer man äfven mellan mjuka 'och hårda (klingande) rassel. De finaste bland de hårda rasslen kallas med en särskild term för knisterrassel. Rasslens beskaffenhet har en stor betydelse för diagnostiken af lungsjukdomarna. I. H. Rasselblomster, bot. Se Catananche. Rassia. Se Novibazar. Rast. 1. Krigsv., hvarje afbrott i en trupps marsch i och för hvila. Rasters antal och längd bestämmas med hänsyn till de omständigheter, under hvilka marschen eger rum. Infanteri gör vanligen en kortare rast vid hvarje timmes marsch och tar en längre rast en eller två gånger under en lång eller ansträngande marsch. Beridna trupper nöja