1053 Ratanhiarödt-Rathke 1054 bark, som hos Texas-ratanhia har större tvärlinje än veden och mindre halt af garfämne. Farmako-pén varnar uttryckligen för dessa oriktiga slag af ratanhia. O T. S. (C. G. S.) Ratanhiarödt. Se Ratanhiarot. Ratatosk, nord. myt., kallas en ekorre, som löper upp och ned för asken Yggdrasil och söker stifta split mellan örnen, som sitter i askens topp, och draken Nidhogg, som gnager på roten. Ordet härledes från angelsaxiskan (jfr eng. tusk, ?'huggtand"). Jfr S. Bugge, "Studier över de nordiske eude- og heltesagns oprindelse". Förste raekke, s. 468-469, 1889). TH. w. (B-e.) Ratchis, langobardisk konung. Se Långö-bar.der, sp. 1152. Ratdold, Erhard, tysk boktryckare, d. omkr. 1528, bördig från Augsburg, uppsatte 1475 ett tryckeri i Venezia och utgaf därifrån präktigt utstyrda verk. Hans edition af Euklides (1482) är den första tryckta boken med matematiska figurer och den första med guldbokstäfver (i tillegnan). R. flyttade 1486 till sin födelsestad och vardt ytterligare berömd för sina ojämförligt vackra andaktsböcker (i rödt och svart). Han införde bruket att anbringa särskildt titelblad. Däremot har man oriktigt tillskrifvit honom uppfinningen af nottryck med rörliga typer och af blomsterprydda initialer. Se Redgrave, "E. R. and his work ät Venice" (1894). Råte [réVt], eng., bl. a. kurs, prissats, t. ex. råte of exchange, växelkurs, råte of duty, tullsats, råte of freight, fraktsats o. s. v. I svenskt handelsspråk förekommer ordet med svensk plural-ändelse och (vanligen) svenskt uttal i betydelsen frakt, fraktsats ("höga, låga rater", o. s. v.). Råte, nord. myt. Se G u n n l o d. Rätelen, zool. Se Honungsgräfling-s l ak t e t. Rath, sedan 1909 stadsdel i Düsseldorf (D.-Rath). 14,924 inv. (1910). Stort rörvalsverk, renska me-tallvarufabriken och annan storindustri. J- F. N. Rath, Gerhard vom, tysk mineralog och geolog, f. 1830, d. 1888, professor i mineralogi i Bonn 1863, gjorde en stor mängd viktiga undersökningar inom mineralogiens olika områden, dock företrädesvis af kristallografisk natur, och förvärfvade sig därigenom namn som en af samtidens mest framstående mineraloger. Han företog äfven många resor (Italien, Ungern, Norge, Palestina, Nord-Amerika m. m.) och lämnade från dessa intressanta geologiska och mineralogiska skildringar. Se biogr, af Laspeyres (1888). B. L-n.* Räthenau, Emil, tysk ingenjör och affärsledare af judisk börd, f. 11 dec. 1838 i Berlin, studerade ingenjörsvetenskap i Hannover och Zürich, var en tid praktiskt verksam i Tyskland och England, öfvertog och ledde 1866-73 Webers' maskinfabrik i Berlin, studerade sedan en tid i Amerika och införde vid sin återkomst därifrån telefonen och Edisons elektriska glödlampa i Tyskland. Han medverkade vid upprättandet af Tysklands telefonväsen och stiftade 1887 Allgemeine elektrizitäts-gesellschaft, hvars tekniska ledning han sedan dess haft om hand, liksom han från början varit chef för det af honom upprättade elektricitetsverket i Berlin. Outtröttlig i att söka vidga området för elektricitetens användning och vinna ny mark för den elektriska industrien, har R. under trettio år varit en af den tyska industriens förnämsta främjar e, som genom initiativ och verksamhetsdrift mångdubblat sitt lands fabriksrörelse och på sitt fält fört det fram i första ledet. Utvecklingen af maskintekniken, den elektriska belysnings- och trafikindustrien, den trådlösa telegrafien m. m. har i mångfaldiga hänseenden bestämts af R. och hansbolag, som numera är ett af världens förnämsta, med en årlig omsättning af omkr. 300 mill. mark. Se F. W. Wile, "Männen omkring kejsaren" (2:a uppl. 1914). Rathenow, stad i preussiska reg.-omr. Potsdam (Brandenburg), vid Havel och järnvägen mellan Berlin och Hannover. 24,891 inv. (1910). Real-gymnasium. Kalk- och tegelbrännerier samt tillverkning af optiska instrument (tills. omkr. 2,500 arb.), landtbruksmaskiner, möbler m. m. Invid R. segrade en kejserlig truppstyrka under hertig Georg af Liineburg 14 aug. 1627 öfver danskarna under markgrefven af Baden-Durlach, hvilka försvarade Havelöfvergången. R. besattes af svenskarna i juni 1631 och befästes omsorgsfullt. I april 1636 öfverrumplades R. af svenskarna under Lillie. Strax före slaget vid Fehrbellin blef den svenska besättningen i R., till största delen finskt rytteri, under öfverste Wangelin 15 juni (g. st.) 1675 öfverfallen af brandenburgare och nedgjord eller tillfångatagen. C. O. N. L. WrsonM. Rathgen, Karl, tysk nationalekonom, f. 19 dec. 1856 i Weimar, studerade rätts- och statsvetenskap i Strassburg, Halle, Leipzig och Berlin, filos, doktor 1881, verkade 1882-90 som professor i statsvetenskap vid riksuniversitetet i Tokyo, vistades sedermera under en längre period i Kina och Amerika, återvände till Tyskland och innehade 1893-1903 professurer i nationalekonomi dels vid Marburgs, dels vid Heidelbergs universitet och är sedan 1908 professor vid kolonialinstitutet i Hamburg. R:s vetenskapliga författarverksamhet tillhör speciellt handels- och kolonialpolitikens områden; samtidigt har han under en lång följd af år gjort sig bemärkt som en framstående kännare af Japans ekonomiska, sociala och politiska lif. Bland hans skrifter märkas: Japans volkswirischaft und staatshaushalt (1891), Englische auswanderung (1896), Die entstehung des modemen Japan (s. å.), Die japaner und ihre wirtschaftliche entwickelung (1905; 2:a uppl. 1911), Staat und kultur der japaner (1907), Beamtentum und kolonialunterricht (1908), afhandlingar, utg. af "Verein fiir sozialpolitik" och många uppsatser, särskildt i Schmollers tidskrift "Jahrbuch fur ge-setzgebung" o. s. v. Rathke, Jens, norsk naturforskare, f. 14 nov. 1769 i Kristiania, d. där 28 febr. 1855, blef teol. kandidat 1792, men studerade sedan naturvetenskaperna och fick stipendier för resor i Norges fiskeridistrikt 1795-96, Madeira och Portugal 1798-1800 och Nord-Norge med återresa öfver Ryssland 1802-04. R:s Afhandling om de norske fiskerier og beretninger om reiser i åar ene 1795-. 1802 for ät studere fiskeriforhold m. m. utkom i Bergen 1907. Efter återkomsten från dessa resor afslutade han de stora verken "Icones rerum natu-ralium" (af P. Ascanius, h. 5, 1805) och "Zoo-logica danica" (af 0. F. Muller, IV, 1806). R:s