1099 Raynal-Råzin 1100 seille hade han kunnat deltaga i de politiska förhandlingarna, men hans tänkesätt hade under landsflykten så förändrats, att han icke ansåg sig böra emottaga uppdraget. Bland öfriga arbeten må nämnas Anecdotes littéraires (1750), Mémoires politiques de VEurope (1754) och Tableau et revolutions des colonies anglaises de VAmérique sep-tentrionale (1781). J. M-r.* Raynal [räna'1], David, fransk politiker af judisk börd, f. 1840 i Paris, d. där 1903, var köpman i Bordeaux, när han där 1879 valdes till deputerad. Han slöt sig till opportunisterna och blef en hängifven anhängare af Gambetta, var minister för offentliga arbeten i Gambettas "stora" ministär (nov. 1881-jan. 1882) och i Ferrys ministär (febr. 1882-mars 1885) samt inrikesminister i Casimir-Périers ministär (dec. 1893-maj 1894). 1883 slöt han den bekanta konventionen med Syd- och Orléansjärnvägsbolagen samt angreps därför häftigt af yttersta vänstern i deputeradekammaren. Han anklagades för bestickning och delaktighet i Panamaaffären, men lyckades genom flera processer rentvå sig. 1895 ställdes han inför en parlamentarisk kommission till ans\ar för den nämnda konventionen, hvilket vållade ministären Dupuys fall och medverkade till presidenten Casimir-Périers afgång. R. frikändes emellertid s. å. för beskyllningen om bestickning, men kommissionen konstaterade, att 2 mill. frcs användts till bestickning af andra personer vid nämnda transaktioner. Från 1897 till sin död var R., som förut ständigt omvalts till deputerad, senator för dep. Gironde. E. A-t. Raynaudska sjukdomen [ränåska], med., är en af den franske klinikern Maurice Raynaud (f. 1834, d 1881) i 862 först beskrifven sällsynt sjukdoms-form, som yttrar sig i en efter föregående starka smärtor vanligen symmetriskt i händer eller fötter uppträdande, med brand (gängren) förenad hudförändring. Någon gång kunna äfven öronen, kinderna och klinkorna angripas häraf. Gangrenet (branden) plägar småningom läkas, efterlämnande ärriga huddefekter. Denna egendomliga sjukdom, som ej är dödande, men väl mycket plågsam och långvarig, är till sin orsak okänd, men uppfattas vanligen som en nervsjukdom, tillhörande de s. k. angioneuro-sernas (kärlnervsjukdomarnas) grupp. I. H. Raynouard [ränoär], Francois Juste Marie, fransk författare, f. 1761 i Provence, d. 1836, blef advokat och invaldes 1791 i lagstiftande församlingen samt hölls under skräckväldet i fängelse. Han vardt 1806 medlem af lagstiftande kårtn, invaldes 1807 i Franska akademien och var 1817-26 dennas ständige sekreterare. R. bröt väg för en närmare kännedom om Provensalska språket och trubadurernas poesi, bl. a. genom arbetena Choix des poésies originales des troubadours (6 bd, 1816-21) och Lexique roman (6 bd, 1836-44). Därvid lät han dock inbillningskraften leda sig långt och dref rent af den satsen, att de öfriga romanska språken vore dotterspråk af provensalskan. R. skref äfven ett par historiska arbeten och flera sorgespel, bland hvilka i synnerhet Les templiers (1805; "Tempel-herrarne", 1809) slog an. Rayon [räjå7], fr., område, omgifning, räckvidd. Jfr Fästningsområde. - Rayon-1 a g [räjå'-], krigsv. Se Fästningsområde. Rayski, Ferdinand von, tysk målare, f. 1807 i Pegau, d. 1890 i Dresden, målade i olja redan vid 11 års ålder, blef kadett, men hade likväl tillfälle att studera vid akademien i Dresden 1823 -25, var officer 1825-29, fortsatte därefter sina konststudier i Dresden och framträdde med egna arbeten. R. vistades fyra år i Paris och på olika ställen i Tyskland. 1837 slog han sig ner i Wiirz-burg och 1839 i Dresden. Han målade porträtt, jakt- och djurbilder, som i regel stannade på sachsiska herresäten, där han hade sin släkt- och vänkrets. Utanför denna blef han föga känd. Först 100-årsutställningen i Berlin 1906 ställde honom på den plats honom tillkommer som en af Tysklands verkligt betydande målare. Hans porträtt utmärkas af nobel hållning, okonstlad friskhet, bredt måleriskt föredrag och kraftig, delikat kolorit med energiskt valörstudium. På sista tiden har R. blifvit representerad i Nationalgalleriet i Berlin genom ett damporträtt från hans unga år och ett liffullt gossporträtt (H. ron Einsiedel, 1855), i Dresdengalleriet af en märg-full helfigursbild (domherre von Schroeter, 1843) och i Leipzigs museum (porträtt af A. H. Schletter). Jfr monografi af E. Sigismund (1907). G-g N. Ray society [réY sesäi'iti], ett i England 1844 bildadt sällskap, som bär namn efter John Ray (se R a j u s) och ombesörjer nya upplagor af äldre, sällsynta verk i botanik och zoologi. Razg.rad, stad i Bulgarien, okrug Russe (Rusjt-sjuk), nära järnvägen Russe-Varna. 13,975 inv. (1910), hvaraf en tredjedel muhammedaner. J- F. N. Razi (Gazi, Ghazi), arab. Se R a s i. Razije (pl. rawäzi), arab., danserska. Se Al m e. Råzln, Stepan Timofejevitj (Stenka), beryktad rysk upprorsman, d. 1671, ställde sig 1661 i spetsen för förrymda donska kosacker och bönder i Tjerkassk, härjade stränderna af Don och anlade en befäst ort vid Yolga nära Kamysjin, där han plundrade en handelsflotta på väg från Nizjnij-Novgorod till Astrahan. 1667 härjade han vid Kaspiska hafvets kuster med 35 fartyg och 1,500 man och framträngde ända till Derbent i Dagestan, hvarifrån han knöt förbindelser med den persiske schahen; men när dessa ej ledde till något resultat, slog han den persiska flottan och tog till sig den persiske amiralens dotter, som han sedan kastade i Volga. Yid sitt nya residens i Tsaritsyn tillfogade han den astrahanske vojvoden Prozo-rovskijs streltser ett kännbart nederlag. Därpå intogs Astrahan, där R. i flera veckors tid förde ett skräckvälde. Under ett nytt plundringståg uppför Yolga blef R. slagen af furst Jurij Barjatinskij 1670, men lyckades vinna nya anhängare i mellersta Ryssland genom att nödga en kosack att spela rollen af den nyss aflidne tsarevitj Aleksej Aleksejevitj. -Inalles dödades 100,000 människor under detta bondeuppror. Slutligen kväfdes det genom energiska ansträngningar af furst Jurij Dol-gorukij, Stjerbatov och Licharev. R. sökte fåfängt återtaga Tjerkassk och blef jämte sin broder Frol i april 1671 tillfångatagen af kosacker och utlämnad till Moskva, där han af rättades 6 juni. Orolig-heter fortforo dock ännu en tid i det nedre Yolga-landet. R:s namn blef mycket populärt och har lämnat djupa spår efter sig i folkpoesien; många orter vid Yolga äro uppkallade efter honom. Jfr