- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1103-1104

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Read, Thomas Buchanan - Read, Carveth - Reade, Charles - Reader - Reading - Reagens - Reagera - Reagerande boskap - Reaktans - Reaktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1103 Read-Reaktion 1104 (1847; flera uppl.), Lays and ballads (1848) och The new pastoral (1855) samt ombesörjde antologien "The female poets of America'7 (1848; flera uppl.). Efter 1850 lefde han länge i Florens och Rom, målade dels fantasibilder (Vattnets ande), dels porträtt, bland dessa skalden Longfel-lows barn och G. Pea-body samt ett ryttar-porträtt af general Sheridan, hvilken R. äfven besjungit i det vida kända poemet Sheridan's ride (1865). Read [rl'd], Carveth, engelsk filosof, f. 1848 i Falmouth, studerade i Cambridge, Leipzig och Heidelberg, professor i filosofi vid universitetet i London 1903-11, f. n. "lecturer" i jämförande psykologi vid University college i London. R. är inom logiken påverkad af J. Stuart Mill, inom metafysiken idealist. Skrifter: A theory oj logic (1878), Logic (1898; 3:e uppl. 1906), The meta-physics of nature (1905; 2:a uppl. 1908) och Na-tural and social morals (1909). s~e- Reade [rl'd], Charles, engelsk romanförfattare, f. 1814, d. 1884, var en kärf satiriker och sedeskildrare, som genom sin sträfvan efter naturtrohet och sin tendentiösa ifver ofta hamnade i det sensationella. I synnerhet i hans komiska skildringar märkes stark öfver-drift. R:s berättelser äro synnerligen händelserika och ha ett utprägladt dramatiskt, stundom teatraliskt, drag; också försökte han sig först med arbeten för skådebanan. Bland hans romaner märkas Christie Johnstone (1853), där scenen är förlagd till en skotsk fiskarbefolkning, It's never too late to mena (1856), ett angrepp på fängelseförhållanden och lif i Australien, The cloister and the hearth (1861; enligt kritikens omdöme hans bästa arbete), Härd cash (1863; "Mammon", 1881), riktad mot missbruk inom de privata dårvårdsanstalterna, Griffith gaunt; or jealousy (1866, i hans egen tanke det bästa bland hans aroeten), A terrible temptation (1871; "En förfärlig frestelse", 1872) och den postuma romanen A perilous secret ("En farlig hemlighet", 1885). Bland hans teaterpjäser må nämnas Gold (1850) och Drink (1879; efter Zolas roman "L'as-sommoir"). - En öfverdrifven uppskattning af R:s talang gaf Swinburne (se dennes "Miscellanies", 1886). Jfr Coleman, "C. R." (1903). Reader [rfda], eng., läsare; engelsk titel, som ges universitetslärare, t. ex. reader in law, juris professor, och motsvarar lektor eller professor i andra länder; stundom betecknar ordet en af uni- versitetet anställd och till den akademiska senaten hörande lärare i motsats mot lecturer (se d. o.). - Som boktitel (t. ex. The first o. s. v. english reader) betyder det läsebok, i synnerhet för nybörjare. Reading [re'diŋ]. 1. Stad och sedan 1888 eget grefskap (county borough, 23,8 kvkm.), förut tillhörande grefskapet Berks, ligger 57 km. v. om London, vid Kennet, något ofvanför dess förening med Thames, och vid flera järnvägslinjer. 75,198 inv. (1911). R. är en mycket gammal ort och var af betydenhet redan 871, då danskarna förde sina vikingaskepp uppför Thames ända till Kennet och bemäktigade sig R. Af det ståtliga benediktinkloster, som Henrik I grundlade 1121 och som var ett af de tre rikaste i England, återstå endast ruiner samt en restaurerad port. Klostret upphäfdes af Henrik VIII (1509--47) och förvandlades till ett palats, där de följande konungarna stundom residerade, tills det förstördes under Cromwells krig. Under 1200--1500-talen höllos ofta parlament i staden. R. är säte för en suffraganbiskop under biskopen i Oxford, har ett university college (sedan 1892), en latinskola (från 1485), en bluecoat-school (från 1656), museum, bibliotek. Det har stor omsättning af spannmål och boskap, järngjuteri, maskinfabriker, sammetstillverkning m. m. samt en stor biskvifabrik (Huntley och Palmer), som sysselsätter 5,000 pers. -- 2. Stad i nordamerikanska staten Pennsylvania, vid Schuylkill, 93 km. ofvanom Philadelphia, vid Schuylkillkanalen. 96,071 inv. (1910). College, Stewart academy och stor industri, särskildt järn- och stålverk, maskintillverkning, järnvägsverkstäder, fabrikation af tobaksvaror, hattar m. m. 1 o. 2. (J. F. N.) Reagens (plur. reagentier; af lat. reafgere, återföra, verka), kem., benämnes i allmänhet ett ämne, som utöfvar kemisk inverkan på andra ämnen. Särskildt förstår man i den analytiska kemien med reagentier sådana ämnen, som genom framkallandet af synliga förändringar, såsom färgförändring, fällningar, lösning af olösta ämnen o. d., visa när- eller frånvaron af vissa andra ämnen. - Reage'nspapper, papper, impregne-radt med ämnen, hvilkas färg förändras af vissa ämnen. De reagenspapper, som oftast användas vid kemiska undersökningar, äro rödt och blått lack-muspapper för upptäckande af alkaliska eller sura ämnen (se R e a k t i o n 2) samt gurkmejpapper till prof på borsyra. P. T. C.* Reagera (lat. reafgere), återverka, verka tillbaka ; utöfva mottryck, motverka, göra motstånd; utöfva kemisk inverkan på andra ämnen. Se Reagens och Reaktion. Reagerande boskap. Se Tuberkulos. Reakta7ns (af eng. reactance), jys., motverkan. Se Elektriskt motstånd. Reaktion (af reagera, se d. o.). 1. Fys. Inom en stillastående vätska är trycket lika stort på hvarje punkt af samma horisontala lager. Då vätskan i hvarje punkt utöfvar lika stort tryck på kärlets väggar som på närliggande vätskepartiklar, är vätskans tryck på horisontalt motstående punkter af kärlets väggar lika stort, men af motsatt riktning. Summan af vätskans horisontala tryck på kärlets väggar är följaktligen lika med noll. Men göres en öppning på kärlväggen, upphör jämvikten.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free