1111 Reaktionsrostningsmetod-Realisera 1112 lika för bägge ämnena, hastigheten efter tiden t blir: - = k (a-x)2, hvaraf genom integrering fås ut Om däremot begynnelsekoncentrationen för de bägge ämnena icke är lika, utan t. ex. för det ena a, för det andra b, så blir: flx ~=k(a-x)(b-x), hvaraf fås: k = (a-x] b (a-b) t (b-x) a Af den förra af dessa ekvationer följer, att en bimolekylär reaktion kan fås att förlöpa monomolekylärt, ifall det ena ämnet är närvarande i så stort öfverskott, att dess koncentration icke nämnvärdt ändras under reaktionens gång, ty b-x blir då praktiskt taget konstant. Det bäst studerade exemplet på bimolekylära reaktioner är förtvålning af estrar medelst alkali, exempelvis af etylacetat med natronlut: CH3 COO C2 H5 + Na OH = CH3 COO Na + C2 H5 OH. C. Trimolekylära reaktioner. I fall alla tre ämnena äro närvarande i samma koncentration, blir dx hastigheten: - = k (a-a;)3. Trimolekylära reak-ett tioner äro relativt sällsynta. Och sådana reaktioner, i hvilka tre eller flera molekyler deltaga, försiggå vanligen i flera stadier, så att en dylik reaktion blir sammansatt af flera reaktioner af lägre ordning, hvilka följa på hvarandra. K. A. V-g. Reaktiönsrpstningsmetod, tekn. Se Bly 2. Reaktiönstid, psyk. Se Reaktion 5. Reaktiönstorn, tekn., i kemiska industrier använda tornliknande apparater, vanligen innehållande en porös fyllning, öfver hvilken ett vätske-formigt absorptionsmedel uppifrån nedsilar, under det att en gasformig produkt underifrån insläppes i tornet samt där upptas i vätskan. G. H-r. Reaktiönsvärme, kem. Se Termokemi. Reaktionär. Se Reaktion 4. Reäl (mest i sammansättningar; af lat. res, sak, faktum), som angår sak eller väsen, saklig, sak-, verklig (möts. formål-, ideal-, nominal-och nominell, person- och personal-, verbal); som motsvarar verkliga lifvets kraf (om sådana skolämnen som matematik, naturvetenskaper och moderna språk, i motsats mot humanistiska ämnen). Rea7! (sp., "kunglig", af lat. regälis). 1. Äldre spanskt mynt, som var i omlopp 1497-1870. l silfver-real (r. de platå antiguo) = 1/8 piaster 1. peso (se d. o.), l koppar- (eg. billon-)real (r. de vellon) = 1/2o peso = 18 öre. Senare till tiden var provinssilfverrealen (r. de platå nuevo 1. r. de platå prorincial) = Vio peso. - 2. Portugisiskt räknemynt, = 40 reis. - 3. Äfven benämning på Maria-Teresia-thalern (se d. o.). - 4. En i Nederländska Ostindien gängse guld- och silfvervikt, = 27,3 gr. (den spanska piasterns vikt). Realarrest. Se Ar res t 3. Realbestämning, -filos., bestämning, som afser sakens innehåll i motsats till dess form. Realbörda. Se Onus. Realdefinitiön, log., en definition, som anger ett begrepps innehåll; motsatsen är nominaldefinition. som blott innehåller en namnförklaring (se D e-f i n i t i o n). S-e. Rea'l de los Alamos [-lås a'lamås]. Se Alamos. Reäle (lat., det verkliga), fllos., kallar H e r-b a r t (se d. o.) hvart och ett af de enkla, immateriella, oföränderliga väsenden, af hvilka han anser verkligheten ytterst bestå. S-e. Realejo [reale;chå], stad i Nicaragua, omkr. 14 km. från Stilla hafvet. Det har nu öfverflyglats af sin forna hamn C o r i n t o (se d. o.). (J- F. N.) Realencyklopedi, liktydigt med encyklopedi (se d. o.). Realexekutiön, jur., verkställighet, som består i ett ingrepp i förpliktad persons förmögenhet; motsatsen till realexekution är personalexekution, som riktar sig omedelbart mot den förpliktades person. Jfr Fordran. E. K. Realfilologi, ett stundom användt namn på de delar af den fornfolken berörande filologien, som handlar om de s. k. realia, d. v. s. de filologiska discipliner, som afse annat material än språkminnesmärken. Reäl fuga, mus. Se Fuga. Realföljd, filos. Se Följd. Realgar. Se Arsenik, sp. 85. Realgrund, filos. Se Grund, sp. 400. Realia, nlat., verkliga föremål; vetenskaper, som afhandla konkreta ting. Real-idealPsm, filos., den åsikt, som fattar det ideella på samma gång som det reella. Samma åsikt kallas också i d e a l - r e a l i s m (se d. o.). Så betecknade Schelling sin ståndpunkt; likaså J. G. Fichte (se Idealism och Realism). S-e. Reäli di Fra'ncia. SeKarolingiska sagokretsen, sp. 1132. Realindex (Realregister), sakregister, innehållsförteckning (möts. personalregister och ordförteckning). Realinjurie, jur. Se Ärekränkning. Realisation (jfr Rea lis er a). 1. Finansv. Se Myntrealisation - 2. Jur. I vår näringslagstiftning (jfr Näringsfrihet, sp. 329) betecknar realisation sådan försäljning af handelsvaror, som en köpman under kortare tid bedrifver på främmande ort, å auktion eller under hand, annor-ledes än å marknad. Efter framställning af 1886 års riksdag stadgades genom k. förordn. 23 sept. 1887 som villkor för bedrifvande af sådan realisation, att särskildt tillstånd af öfverståthållarämbe-tet eller K M:ts befallningshafvande skulle utverkas och viss af gift till kommunen erläggas. För utlänningars bedrifvande af eller medverkan vid realisation föreskrefvos ytterligare särskilda villkor. Då emellertid stadgandena i alltför stor utsträckning kringgingos - på så sätt att handlande i vederbörlig ordning anmälde sig till idkande af vanlig handel å alla de orter, där de ärnade företaga sina realisations-försäljningar -, så utfärdades efter förnyad framställning från riksdagen den ännu gällande k. förordn. 11 dec. 1908, genom hvilken begreppet realisation utsträckts att omfatta äfven varuföryttring å ort, där handlande anmält sig ärna idka handel, för så vidt där icke inrättats kontor af stadigvarande beskaffenhet. 2. C.G.Bj. Realisera (af real, se d. o.), förverkliga, utföra.