- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1115-1116

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Realkredit - Realkria - Reallexikon - Reallinje - Reallön - Realmatta - Realoblation - Realpolitik - Realpålagor - Réalska pressen - Realskepp - Realskola - Realskolexamen - Realstatut - Realsäkerhet - Realunion - Realvetenskaper - Realvärde - Reassurans - Reate - Réaumur, René Antoine Ferchault de

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1115 Realkredit-Réaumur 1116 Realkredit. Se Kredit, sp. 1234. Realkria. Se Kria. Reallexikon, lexikon, som lägger vikten på de sakliga förklaringarna och ej så mycket på de lingvistiska. Reallinje. Se Latingymnasium. Reallön. Se Arbetslön, sp. 1356. Realmatta, text. Se Axminstermatta. Realoblation, jur. Se Dröjsmål, sp. 954. Realpolitik. Se Politik, sp. 1243. Realpålagor, jur. Se O n u s. Réalska pressen, en efter sin uppfinnare, grefve PierreFranpoisRéal (f. 1757, polisprefekt i Paris under "hundra dagarna", d. 1834), uppkallad extraktpress. Se Aérostatisk. Realskepp, sjöv. Se Regalskepp. Realskola, den lägre afdelningen af de allmänna läroverken i Sverige; den omfattar sex ettåriga kurser och ansluter sig till den första årskursen i den egentliga folkskolan (jfr Skolväsen). Realskolexamen, afgångsexamen från realskola (se d. o.). Realskolexamen anställes vid slutet af vårterminen med de lärjungar i realskolans sjätte klass, hvilka därtill anmäla sig. Lärjunge, som vid vårterminens slut varit berättigad att undergå realskolexamen, men icke anmält sig därtill eller i denna examen underkänts, kan, om han så önskar, få undergå realskolexamen vid höstterminens slut. I realskolexamen är pröfningen dels skriftlig, dels muntlig. Skriftlig pröfning anordnas i modersmålet, tyska, engelska och matematik. Lärjunge, som i den skriftliga pröfningen godkänts i modersmålet och ett annat ämne, är berättigad att undergå muntlig pröfning. Denna omfattar minst fyra af de på sjätte klassens timplan upptagna läroämnena. För att erhålla betyg öfver godkänd realskolexamen fordras att ha erhållit minst vitsordet godkänd i samtliga på den sjätte klassens timplan upptagna läroämnen, dock att lärjunge, som blifvit underkänd i ett eller två af dessa ämnen, eger att undfå betyg öfver godkänd realskolexamen, såvida minst två tredjedelar af de i bedömandet deltagande lärarna finna honom på grund af hans ståndpunkt i det hela böra i examen godkännas. Lärjungar från enskild undervisning, s. k. privatister, undergå samma skriftliga pröfning som läroverkens lärjungar, men skild, mera omfattande muntlig pröfning. Den, som undergått godkänd realskolexamen, eger rätt att i ämne, som ingått i hans examen, undergå förnyad pröfning af sina insikter. Rätt att anställa realskolexamen har af K. M:t beviljats en del enskilda och kommunala läroanstalter. För examen vid dessa läroanstalter gälla i tillämpliga delar samma bestämmelser, som i sådant afseende äro meddelade rörande statsläroverken, dock skall realskolexamen vid skola, som icke är statsanstalt, öfvervakas och ledas af en ledamot af eller ett ombud för Läroverksöfverstyrelsen. Betyg öfver aflagd realskolexamen berättigar under vissa villkor till 1) inträde i följande fackskolor och specialkurser: postelevkursen, telegraf-elevkursen, de tekniska elementarskolorna, landtbruksinstituten vid Ultuna och Alnarp, skogsinstitutets lägre kurs och teckningslärarkursen vid Tekniska skolan i Stockholm; samt 2) anställning i följande tjänstebefattningar: som bokhållare, kontorsskrifvare eller vid distrikten anställd tjänsteman vid statens järnvägar, som tjänsteman vid tullverkets lokalförvaltning samt kust- och gränsbevakning, som tjänsteman vid riksbankens kontor, som biträde vid postsparbanken, som länsman och som reservofficersvolontär. Den behörighet, som förvärfvas genom realskolexamen, kan, hvad kvinnliga lärjungar angår, förvärfvas genom godkändt afgångsbetyg från åttaklassig högre flickskola. 1915 egde följande antal enskilda och kommunala anstalter rätt att anställa realskolexamen, nämligen 3 högre flickskolor, 2 högre goss- och samskolor, 9 enskilda mellanskolor samt 26 kommunala mellanskolor. Under läsåret 1913--14 aflades realskolexamen af 1,701 personer, hvaraf 1,238 män och 463 kvinnor. Under samma läsår aflades studentexamen af 1,858 personer, däraf 1,589 män och 269 kvinnor. Realskolexamen inrättades vid den omorganisation af de allmänna läroverken, som genomfördes 1904. Man väntade sig då, att denna examen med dess afslutade kurser skulle komma att utgöra en samlingspunkt för det stora flertalet af läroverkens lärjungar, hvilka under den förutvarande läroverksorganisationen plägade afgå tämligen planlöst från läroverkens mellanklasser. Dessa förväntningar ha icke blifvit uppfyllda, och det är på grund häraf, som spörsmålet, huru afgången från läroverkens mellanklasser lämpligen skall regleras, ånyo kommit på dagordningen. P. E. L-m. Realstatut, jur. Se Internationell privaträtt, sp. 793. Realsäkerhet. Se Namnsäkerhet. Realunion. Se Union. Realvetenskaper, log., kallas de vetenskaper, som handla om verkligheten, till skillnad från de formella vetenskaperna, matematiken och logiken, som handla om af oss konstruerade föreställningar eller tankar. S-e. Realvärde, mynts metallvärde; aktiers (obligationers, statspappers) verkliga värde. Jfr Nominell. Reassurans (af fr. re, tillbaka, och assurance, försäkring mot fara eller skada), återförsäkring (se Försäkring, sp. 505). -- Reassuradör, beviljare af återförsäkring. -- Reassurera, återförsäkra. Reäte, forntida stad i Italien. Se R i e t i. Réaumur [reåmyr], René Antoine F e r-c h a u 11 de, fransk fysiker och zoolog, f. 1683, d. 1757, studerade först lagfarenhet, men egnade sig snart åt naturvetenskaperna och visade där prof på en ovanlig mångsidighet. År 1708 invaldes han i franska vetenskapsakademien. I dess handlingar för 1709 framträdde hans uppsats De la formation et de Vaccroissement des coquillfs des animaux, i hvilken han bevisar, att skaldjurens skal uppstå genom förhårdning af en saft, som tränger ut genom deras porer. Hans försök att förvandla järn till stål ledde till metoden att förvandla gjutjärn till smidesjärn. Under försök att imitera japanskt porslin uppfann han det s. k. Réaumurs porslin (se G l a s, sp. 1271) eller en mjölkhvit glassort. Sin egentliga ryktbarhet vann han 1730 genom förfärdigandet af en sprittermometer, med en skala, där nollpunkten bestämdes af vattnets fryspunkt och afståndet mellan denna punkt och vattnets kokpunkt indelades i 80 delar 1. grader. Denna s. k. réaumurska skala har 1 bibehållits, äfven sedan spriten utbytts mot kvick-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 12:04:53 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0578.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free