Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reaktionsisokor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1117
Reaumuria-Rebolledo
1118
silfver (se vidare Termometer). K:s mest betydande
arbete är Mémoires pour servir å Vhistoire des
insectes, 6 vol. (1734-42). II. W. W.*
Reaumuria, löt. Se Tamaricacese.
Reay [ri], lord. Se Mackay, skotsk klan.
Rebab, mus. Se R e b e c och Stråkinstrument.
Rebbelberga, socken i Kristianstads län, Bjäre
härad. 1,203 har. 864 inv. (1913). Annex till
Barkåkra, Lunds stift, Bjäre kontrakt.
Rebec [robärk], fr. (it. rilbeba, rubeba,
arab. rebab), mus., det kanske äldsta af alla
stråkinstrument, möjligen utveckladt ur den
keltiska "chrotta", och stamfader för de senare
violinstru-menten. Det var i bruk hos araberna i
Spanien, hvarför man antagit det vara af orientaliskt
ursprung; dock kan det lika väl ha kommit till
araberna från europeiskt håll. Instrumentet såg
ut som ett efter längden halfveradt päron, var
besatt med ett fåtal (vanligen 3) strängar, stämda
i kvint-intervaller, och hölls under spelningen mot
bröstet eller hakan, nästan som en violin (stråken
hade den primitiva formen af en pilbåge). Ännu
under 1700-talet omtalades det som brukligt
i Frankrike. Se vidare art. Stråkinstrument.
A. L.*
Rebe7cka var enligt gamla testamentets skildring
dotter till Betuel och syster till Laban och blef
genom Guds skickelse hustru till patriarken Abrahams
son Isak (l Mos. 22: 23; kap. 24). Hon födde efter
en längre tids ofruktsamhet sin man tvillingbröderna
Esau och Jakob och var den senare behjälplig att
tillnarra sig faderns välsignelse (l Mos. 27). Enligt
l Mos. 49: 31 blef hon jämte sin make begrafven i
Makpelas grotta. (E- S-e.)
Rebe’kka, astron., en af småplaneterna.
Rebel [r9be’ll], Jean, pseudonym för franske skalden
och politikern Paul Dérouléde (se d. o.).
Rebe’ll (lat. rebe’llis, eg. som förnyar kriget,
af re, åter, och be’llum, krig), person, som reser
sig mot förtryckare eller mot laglig öfverhet,
upprorsman, orostiftare. - Rebelliön, folkresning,
uppror. - R e b e’l l i s k, upprorisk; orostiftände;
uppstudsig, trotsig.
RebeMlo da Silva [-da si’ho], LuisAugusto,
portugisisk historiker och romanförfattare, f. 1822,
d. 1871, vardt medlem af cortes 1848 och utmärkte
sig där som talare, invaldes 1854 i portugisiska
vetenskapsakademien, fick 1858 en professur i historia
vid Curso Superior de Lettras i Lissabon och kallades
1869 till sjöminister. R:s förnämsta historiska verk
är A historia de Portugal nos seculos XVII e XVIII
(5 bd, 1860-71): Den mest omtyckta af hans historiska
romaner är A mocidade de D. Joäo V (1851-53; 2:a
uppl. 1862). Han författade äfven dramer.
Reber [rebär], Napoleon Henri, fransk kompositör,
f. 1807 i Miilhausen (Elsass), d. 1880 i Paris, elev
af Reicha och Le Sueur, blef 1851 harmoniprofessor,
1862 kompositionsprofessor och 1871 inspektor vid
konservatoriet i Paris. Hans fina och behagliga musik
blef mest populär i hans visor och komiska operor:
La nuit de Noel (1848), Le pére Gaillard (1852),
Les papillotes de M. Benoist (1853; "En papiljott",
1861) och Les da-mes capitaines (1857). Äfven hans
instrumental-musik, i tysk klassisk anda, åtnjuter
anseende: sym-
fonier, kvartetter, kvintetter, trior, pianosaker
o. s. v. Hans Traité d’harmonie (1862; flera
uppl.) räknas till de bästa arbeten i sitt slag.
A. L.*
Reber, Franz von, tysk konsthistoriker, f. 1834
i Ober-Pfalz, blef 1869 professor i konsthistoria
och estetik vid Polyteknikum i München samt 1875
föreståndare för stadens målningsgalleri, har
författat bl. a. Die ruinen Roms und der Campagna
(1863; 2:a uppl. 1877-79), Kunstgeschichte
des alterthums (1871) och Kunstgeschichte
des mittelal-ters (1886). R. utgaf 1888
f. tillsammans med Bayersdorfer planschverket
Klassischer bilderschatz, vidare Geschichte der
neueren deutschen kunst (1874-76, ny uppl. 1884,
typisk för tidens konservativa tyska ståndpunkt,
där R. söker fastslå den tyska konstens
öfverlägsenhet öfver den franska och visar sig
blind för det mest betydande äfven i tyskt måleri)
samt 1896-1900 Klassischer sculp-turenschatz.
(G-g N.)
Rebher, Georg, från Niirnberg, vanligen kallad
Jören byggemeste r, d. 1565, inkom till Sverige som
snickare, var 1553 anställd vid byggnadsarbetet på
Stockholms slott och tyckes senare ha fått ledningen
af detta bygge efter Paul Schiitz. 1563 ledde han
arbetet på Svartsjö slott. Han hade äfven varit med
om att uppföra de försvarsverk utanför slottet i
Stockholm, som föranledde af-kortandet af Storkyrkans
kor. 1564 skulle R. sändas till fältöfversten Claude
Collart för att hjälpa denne "förbyggie och befeste"
Trondhjem och Sten-vigsholm i Norge, men hann ej
dit, förrän Tronde-lagen åter var i danskt våld. G-g
N. L. W:son M.
Re^icek [-t j ek], Josef, bömisk musiker, f. 1844
i Prag, d. 1904 i Berlin, utbildades vid Prags
konservatorium till en förträfflig violinist, var
därefter konsertmästare och kapellmästare vid teatrar
i Weimar, Prag, Wiesbaden, Warschau och Budapest
samt 1897-1903 dirigent för Berlins filharmoniska
orkester. Han komponerade bl. a. en symfoni i H-moll.
Rebmann, Johan n, tysk missionär i Afrika, f. 1820 i
Württemberg, d. 1876, genomgick missionsskolorna
i Basel och Islington samt begaf sig 1846 på
uppdrag af det engelska kyrkomissionssällskapet
("Church missionary society") till Krapfs understöd
i Öst-Afrika, där trakten kring Mombasa bland
vanikafolket under nära 30 år var fältet för hans
missionsverksamhet. Han åtföljde Krapf (se denne)
på de flesta af dennes resor i öst-Af rika, hvarunder
de upptäckte Kilima-ndjaro. Blind återvände R. till
Europa.
Rebolledo [revåljerdå], Bernardin.o de, grefve,
spansk skald, militär och diplomat, f. 1597 i
Leon, d. 1676 i Madrid, utmärkte sig i striderna
i Lombardiet, Flandern och i 30-åriga kriget samt
blef general. I Danmark, där han blef ambassadör
1647, fick han stort inflytande och arbetade för
en allians med Österrike mot Karl X Gustaf. Till
Spanien återvände han 1659 och beklädde därefter höga
förtroendeposter. R., som var mångsidigt begaf vad
och kunskapsrik, utöfvade under hela sin militära
och diplomatiska bana en flitig litterär verksamhet,
hvarvid han utmärkte sig förnämligast på epigrammets
och skämtdiktens områden. Bland R:s arbeten må nämnas:
Ocios poéticos (1650 och 1656), där bl. a. återfinnas
hans teaterstycken Amar despreciando riesgos, Los
maridos conformes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
