1843 en falangstär af Fouriers socialister, som egde bestånd ända till 1855. Red beds [re'd be'ds], geol., gemensam benämning för en i Nord-Amerikas förenta stater vid Rocky mountains förekommande, till triassystemet hörande skiktserie af ljusröda och mörkröda, nästan fossilfria sandstenar. E. E. Redberry [re'd be;ri], farm. Se G i n s e n g. Red-cap [re'd kä'p], husdjurssk., en engelsk hönsras, karakteriserad af sin väldiga rosenkam (se d. o.). Till färgen är rasen öfvervägande röd med svart bröst och svarta strimmor eller fläckar. H. F. Redcar [re'dkə], badort och stadsliknande samhälle i engelska grefsk. York (North Riding), vid Nordsjön, s. om Tees' æstuarium. 10,508 inv. (1911). J. F. N. Red Cedar [re'd sida]. Se I o w a river. Red crag [re7 d krä'g], eng., geol., en af röd och brun, järnhaltig sand och snäckfragment bestående underafdelning inom Englands yngsta tertiär. E. E. Redd, en utanför en hamn eller öppen kust varande ankarplats, där blott ringa skydd för storm och sjöhäfning finnes. En redd kallas sluten eller öppen, allteftersom stranden mer eller mindre böjer sig omkring den. R. N.* Reddingit, miner., ett klart hvitt, vid omvandling brunt, rombiskt mineral af sammansättningen Mn3 P2 08 + 3 Ho 0. Förekommer i Nord-Amerika. " A. Ung. Redditch [re'ditʃ], stad på östra gränsen af engelska grefsk. Worcester. 15,463 inv. (1911). Betydlig tillverkning af synålar och metkrokar samt motorer. J. F. N. Rede, metall., kallades förr vid masugnar och smältverk det förråd af malm, kol m. m., som fordrades för att utföra blåsningen. C. A. D.* Redemption (lat. redemptio), utlösning; återlösning. -- Redemptor, återlösaren (Kristus). Redemptorister (af lat. redemptor, återlösare), medlemmar af den af A. M. de Liguori (se denne) stiftade kongregationen. Denna omfattade 1906 3,580 personer, däraf 1,757 präster. Réden, Friedrich Wilhelm Otto L u d-wig von, friherre, tysk statistiker, f. 1804 i Lippe-Detmold, d. 1857 i Wien, behandlade företrädesvis järnvägs- och finansstatistiken. Bland hans arbeten må nämnas Die eisenbahnen Deutsch-lands (11 bd, 1843-47) och Allgemeine ver-gleichende finanzslatistik (4 bd, 1851-56). Reder, Heinrich von, tysk skald och målare, f. 1824, d. 1909. studerade skogsvetenskap, historia och filosofi, egnade sig 1848 åt officers-yrket, deltog i krigen 1866 och 1870-71, erhöll personligt adelskap och tog 1881 afsked som öfverste. R., som tillhörde Münchenkretsen af skalder (Bodenstedt, Geibel m. fi.), egde en omedelbar lyrisk begåfning och var fri från konven-tionalism. Hans diktsamlingar heta Soldatenlieder (1854; tills, med W. Neumann), Federzeichnungen aus wald und hochland (1885), Rotes und blaues blut (1893), Lyrisches skizzenbuch (s. å.), Soldaten-Heder (s å.; med Neumann och G. Betzel) och Mein wanderbuch (1895). En episk cykel är Wo-tans heer (1892). Hans målningar voro landskapsbilder från Dachau, Italien och Spanien. Rederi l. Rederibolag, förening af flera personer till idkande af sjöfart. Detta bolag skiljer sig å ena sidan från handelsbolaget därutinnan, att bolagsmännen icke svara solidariskt för någon bolagets gäld men å andra sidan från aktiebolaget däri, att deras ansvarighet icke ovillkorligt är inskränkt till bolagets tillgångar. För de förbindelser, för hvilka en redare svarar personligen, svara nämligen bolagsmännen också personligen, enhvar dock endast i förhållande till sin lott i bolaget; för alla öfriga rederiförpliktelser häfta de allenast med fartyg och frakt. Huru bolagets angelägenheter skola förvaltas, ega bolagsmännen genom bolagsaftalet eller genom senare öfverenskommelse bestämma. För den händelse att sådan öfverenskommelse ej skett, ger emellertid sjölagen därom vissa föreskrifter. Som ovillkorlig förpliktelse åligger bolaget att utse en s. k. hufvudredare att i förhållande till tredje man representera bolaget. I. Afz. Rederijker [-rejk-], höll. (af fr. rétoricien, hvilket ord mot slutet af medeltiden betecknade såväl retoriker som skald). Se Holländska litteraturen, sp. 984. Rederilånefonden är bildad af medel, som 1903 års och vissa följande riksdagar till belopp af sam-manlagdt 17 mill. kr. anvisat för att understödja rederinäringen. Fonden, till hvilken enligt tid efter annan lämnade medgifvanden få läggas de kapi-talafbetalningar, som verkställas å de från fonden utgående lånen, förvaltas af Statskontoret. Enligt kungörelse 18 dec. 1903, hvarigenom fastställts vissa allmänna villkor och bestämmelser för erhållande och åtnjutande af lån från fonden, är fonden hufvudsakligen afsedd för befrämjande af den svenska skeppsfarten på utrikes orter och särskildt i aflägsna farvatten. I öfrigt gälla bl. a. följande bestämmelser: K. M:t bestämmer efter ansökan lånets storlek. På lyft lånebelopp skall erläggas årlig ränta från lyftningsdagen med 4 proc. Sedan lån innehafts två år från lyftningsdagen, skall under de därpå följande 6 åren årligen återbetalas I/Q af ursprungliga lånebeloppet. C. v. O. Redewischskansen, på Rügens sydöstligaste udde, byggdes sannolikt på 1600-talet och iståndsattes af Löwen 1713, men lämnades sedan att förfalla. _ L. W:sonM. Redfern [re'dfən], kommun i New South Wales, s. s. v. om Sydney. 24,275 inv. (1911). Det är ett industriellt centrum, med stora järnverk, järn- och mässingsgjuterier, vagnfabriker, båtbyggeri, tvålfabriker m. m. Redfield [re'dfīld], William C., amerikansk meteorolog, f. 1789 i Middletown, Connecticut, d. 12 febr. 1857 i New York, var till en början mekaniker, framlade i ett tjugutal uppsatser, mest i Sillimans Journal 1831--57, undersökningar rörande de häftiga stormarnas natur vid Nordatlantens västkust och i Kinesiska hafvet och är därigenom en af den mcderna stormlärans föregångare. (Jfr Meteorologi, sp. 268.) Han utgaf äfven arbeten om ebb och flod, om hafsströmmar, om jordrotationens inverkan på terrestra företeelser samt om ångfartygs- och järnvägsdrift. B. Rolf. Redgarn. en benämning för glansigt, tämligen sträft kamgarn. Redgrave [reMgréiv], Richard, engelsk målare., f. 18G4" i London, d. 1888, blef 1826 elev