1167 Referendum-Reflekterad 1168 en jurist, som är upptagen af förberedande tjänstgöring i högre judiciella eller administrativa ämbetsverk. I de påfliga kanslierna är referendarien en ämbetsman, som föredrager böneskrifter i förening med eget utlåtande öfver dem. Refere'ndum (lat., det, som skall hänskjutas), det schweiziska namnet på folkomröstning (se d. o.). Termen härrör egentligen från det diplomatiska språkbruket, enligt hvilket frågor, som ej äro förutsedda i instruktionerna för ombud vid diplomatiska förhandlingar, sägas bli upptagna endast "ad referendum", d. v. s. för att underställas ombudens regeringar. När representativa församlingar under medeltiden uppkommo, plägade också ombuden i sådana bindas genom instruktioner, nämligen af det representerade folket (se Representant), och de upptogo därför blott ad referendum inför detta frågor, med afseende på hvilka de ej instruerats. Under den schweiziska statsförbundstiden hade såväl inom edsförbundet som i vissa schweiziska områden, som äfven utgjorde förbund af själfständiga samhällen, t. ex. Graubiinden, en blandning af båda dessa slags referendum förekommit, i det rätten att besluta öfver från de gemensamma mötena hänskjutna ärenden kunde tillkomma det omedelbart omröstande folket (i egenskap af regering), hvadan referendum redan då blef en folkomröstning. Under franska revolutionen framträdde kraf på folkomröstning såsom åtminstone principiellt den riktigaste formen för lagstiftning (jfr Representation), och de schweiziska författningar, som då kommo till stånd, innehöllo bestämmelser om sådan omröstning. Dessa slopades visserligen 1803 i den s. k. mediationsakten och återupptogos ej i 1815 års förbundsfördrag, men i de kantonalförfattningar, som antogos under inflytande af 1830 års franska revolution, liksom i 1848 års förbundsförfattning, återinfördes folkomröstning i en eller annan form och fick då det från Schweiz' gamla författning hämtade namnet referendum. Detta nya referendum har emellertid intet af det gamlas diplomatiska karaktär, utan innebär ett försök att på den moderna demokratien inympa hvad som var utmärkande för antikens omedelbara demokrati (se Demokrati). Det skiljer sig dock från dennas anordningar däri, att det förutsätter tillvaron af representativa församlingar, hvilkas beslut endast i vissa fall ersättas genom folkbeslut, och att det beslutande folket ej uppträder som rådplägande församling, utan endast genom röstsedlar säger sin mening (jfr Omröstning, sp. 704). - Ett dylikt slags referendum har oberoende af det schweiziska genom puritanska frihetsidéer utvecklat sig äfven i Nord-Amerikas engelska kolonier (sedermera stater), men kallas där votes of the people. I senare tid har det införts i Australien (se Australiska statsförbundet, sp. 470), och förslag ha framställts äfven om dess införande i själfva England (1910). I en af de sydafrikanska kolonierna (prov. Natal) antogs 1909 års unionsförfattning genom referendum, men i Sydafrikanska unionens statsrätt har det ej fått plats. I Sverige väcktes fråga därom genom motion 1908 och i 1911 års liberala program, och framför allt har det här påyrkats i form af lokalt veto (se d. o.) med afseende på sprithandeln. Frankri- kes båda napoleonska härskare sökte grunden för sin makt i folkomröstningar, p l e b i s c i t (se d. o.). I Norge anställdes folkomröstningar med anledning af unionsbrottet 1905 (se Norge, sp. 1434). - Använder man, som alltmer blifvit brukligt i den statsrättsliga litteraturen, det schweiziska namnet referendum som allmän teknisk term för folkomröstning, framträder referendum under följande hufvudformer: 1) initiativ, hvarmed menas, att förslag om lagstiftning får väckas af ett visst antal medborgare med eller utan därpå följande allmän folkomröstning angående förslagets definitiva framläggande; 2) referendum i inskränkt mening, hvarmed menas, att själfva beslutet fattas genom folkomröstning, vanligen på grundval af ett beslut af den representativa församlingen (då äfven kalladt veto) eller af endera af dennas afdelningar (i hvilket fall referendum innebär en skiljedom mellan de båda af delningarna). Referendum i inskränkt mening kan vara fakultativt, då underställelsen (af den representativa församlingens beslut) under folkomröstning endast eger rum på begäran af ett visst antal medborgare, eller obligatoriskt, då underställelsen är af författningen ovillkorligt föreskrifven. Vare sig som initiativ eller referendum i inskränkt bemärkelse kan referendum afse antingen författningslagar (författningsreferendum) eller vanliga lagar (lagreferendum) eller kommunala anordningar (kommunalt referendum, t. ex. lokalt veto). - Se 0. Grönlund, "Om olika former af referendum" (1911) och där anförd litteratur. S. B. Referenser (eng. references, af fr. référer, han-skjuta), personer, till hvilka hänvisas för inhämtande af upplysningar om en affärsfirmas soliditet eller en platssökandes personliga egenskaper; rekommendationer att åberopa sig på. - R e f e-r e'n s b i b l i o t e k, boksamling, bestående af lexi-ka, encyklopedier, historiska öfversiktsarbeten och dylika verk, som man allt som oftast behöfver rådfråga. Referent. Se Referera. Referera (fr. référer, lat. refefrre, återföra), hänföra (till); hänvisa, hänskjuta, åberopa sig på; redogöra för, återge, i en tidning af ge berättelse om förloppet af en offentlig akt, om innehållet af offentliga förhandlingar, tal eller föreläsningar o. s. v.; aflägga berättelse om innehållet af handlingarna i ett från lägre till högre rätt inkommet mål, föredraga. - Referat, omständligare redogörelse, af referent afgifven berättelse (t. ex. i en tidning af ett föredrag eller af en bok o. d.), återgifvande (af tal och förhandlingar). .- R e-f e r e'n t, person, som refererar, upptecknaren föredragande. Refgöling, sjö?;. Se Refva segel. Refkarl. Se L a n d t m ä t e r i, sp. 1107. Refknop, sjöv. Se Knop 1. Reflektera (af lat. reflefctere, böja tillbaka; ånyo vända, nämligen sin tankekraft till ett föremål), kasta tillbaka, återspegla, återstråla; tänka moget och gång på gång på någonting, öfverväga, efter-sinna, begrunda; fästa afseende, akta (på). Jfr Reflexion. Reflekterad (jfr Reflektera), filos., säges en åsikt vara, när den grundar sig på en kritisk jämförelse med den motsatta ståndpunkten. Motsatsen är oreflekterad, naiv. Så är t. e. mate-