- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1173-1174

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reflexion - Reflexionsafståndsmätare - Reflexionsgalvanometer - Reflexionsgoniometer - Reflexionsinstrument - Reflexionslyrik - Reflexionsmoral - Reflexionsprisma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1173 Reflexionsaf ståndsmätare-Reflexionsprisma 1174 när hela den infallande ljusmängden återfinnes hos det reflekterade ljuset, i hvilket fall totalreflexion säges ega rum. För den infallande och den brutna strålen gäller, att sinus för infallsvinkeln står till sinus för brytningsvinkeln i ett konstant förhållande, som närmare bestämmes af brytningsindex (se Ljusbrytning, sp. 895). Då ljuset passerar från ett tunnare till ett tätare ämne, är infallsvinkeln alltid större än brytningsvinkeln. Det största möjliga värdet på infallsvinkeln är 90°, och det häremot svarande värdet (g i fig. 2) på brytningsvinkeln kallas brytningsgränsen. Om strålen passe- Fig. 2. Totalreflexion. rar från det tätare (från punkten P i fig. 2) till det tunnare ämnet, kan den icke alltid tränga igenom gränsytan. I detta fall är det största värde, som infallsvinkeln kan få ha, det värde, som anges af brytningsgränsen, i hvilket fall strålen utgår parallellt med gränsytan. Är infallsvinkeln större än brytningsgränsen, kan strålen icke genomtränga gränsytan, utan reflekteras fullständigt (PC i fig. 2), hvarvid sålunda totalreflexion inträffar. När ljuset under tillräckligt stor infallsvinkel passerar från ett tätare till ett tunnare medium, kan således totalreflexion alltid ega rum. Fenomenet kan lätt iakttagas, t. ex. om man underifrån betraktar vattenytan i ett glaskärl. Vattenytan ter sig i allmänhet som en ogenomskinlig blänkande spegel, då man betraktar den snedt nedifrån. Först sedan den vinkel, som de vid vattenytan reflekterade ljusstrålarna, som träffa ögat, bilda med normalen, minskats så, att den blifvit mindre än brytnings-gränsen, kan man se genom vattenytan. Till följd af den större ljusstyrka, som erhålles hos det reflekterade ljuset vid totalreflexion, använder man vid många instrument, vid hvilka man önskar ge en ljusstråle en annan riktning, anordningar, genom hvilka totalreflexion åstadkommes, i stället för vanliga speglar. En enkel anordning af detta slag är en reflexionsprisma (se d. o.). Om reflexion vid .metallytor se Metallreflexion och om uppkomsten af bilder genom reflexion se Spegel. - Jfr äfven Ljud, sp. 851. - Litt.: "Handwörter-buch der naturwissenschaften" (VI, 1912), Chwol-sen, "Lehrbuch der experimentalphysik" (II, 1905), Drude, "Lehrbuch der optik" (2:a uppl. 1906), och Winkelmann, "Handbuch der physik" (2:a uppl., VI, s. å.). - 2. Psyk. Tankens riktning på en viss sak, eftertanke, betraktelse, eftersinnande; i tysthet gjord anmärkning. Om reflexion i rent filosofisk bemärkelse se A b s t r a-h e r a och Determinism. Inom psykologien förstås med reflexion: A) Medvetandets riktande tillbaka på sig själft, hvarigenom det blir själfined-vetet; i denna bemärkelse tar Locke termen, då han skiljer mellan sensationer af den yttre verkligheten och reflexioner af själens egna tillstånd och verksamheter; B) en tanke af mera allmän karaktär, som man med en viss tänkandets s j älf verksamhet utvecklar med anledning af en konkretare förnimmelse. Eeflexionen i sistnämnda bemärkelse kan gälla såväl yttre som inre verklighet, men utgör ett bearbetande af vårt själsinnehåll genom eftertanken, som bestämdare urskiljer momenten i den ursprungliga uppfattningen eller utdrar följderna af densamma. 1. T. E. A. 2. S-e. Reflexiönsafståndsmätare, geod. Se Afstånds-mätning 1. Reflexiönsgalvanometer, fys., dets. som spegel-galvanometer. Se G a l v a n o m e t e r, sp. 671. Reflexiönsgoniometer, jys. Se Goniometer. Reflexiönsinstrument. Se Astronomiska instrument, sp. 296. Reflexiönslyrik, en art af betraktelsens lyrik. Se Lyrik, sp. 83. Reflexionsmoral (se Reflexion 2), filos., en moralteori, som anser, att den sedliga viljans motiv uppfattas af förståndet. Motsatsen är känslomoral. S-e. Reflexiönsprisma, fys. För att ge en ljusstråle en annan riktning använder man ofta vid optiska instrument i stället för plana speglar: glasprismor, reflexionsprismor, vid hvilka medelst totalreflexion (se Reflexion) den önskade riktningsförändringen åstadkommes. Genom användning af en reflexions-prisma vinnes den fördelen, att ljusstyrkan hos det reflekterade ljuset blir större, än om en vanlig spegel användes. Vid en vanlig reflexionsprisma är prismans hufvudsnitt en rätvinklig triangel. En Fig. 1. stråle (NM, fig 1), som infaller vinkelrätt mot ena kateten (BC), totalreflekteras vid hypotenusan (AB) och går ut vinkelrätt mot den andra kateten (AC). Alla strålar, som infalla snedt mot kateten inom vinkeln NMB, brytas vid denna yta och uppdelas därför i spektralfärger (se Färg, sp. 265), totalreflekteras vid hypotenusan och brytas åter vid den andra kateten, hvarigenom de utgående strålarna bli sinsemellan parallella. Om det infallande ljuset var hvitt, blir det utgående ljuset också hvitt. Alla med tillhjälp af en reflexionsprisma erhållna spegelbilder äro därför alldeles fria från färgning i kanterna. För det ljus, som infaller inom vinkeln NMB och äfven inom en del af vinkeln NMC. kan prisman fullständigt ersätta en plan spegel, anbragt på samma ställe som hypotenusan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0607.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free