- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1181-1182

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reformerta kyrkan - Réformés, Les - Reformfängelse - Reformierter bund - Reformjudar - Reformkatolicism - Reformlif - Reformpartiet (Venstrereformpartiet)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sannolikt -- verka i riktning åt etisk passivitet, tjänar som den starkaste uppfordran till sedlig aktivitet. Ofta visar sig i calvinismens historia sammanhanget mellan predestinationstanken och den utlösta aktiviteten bestå däri, att människan i det sedliga arbetet nödgas söka sig vissheten om att höra med till de utkorade. Om calvinismen, som det ofta påpekats, företett en större aktivitet än lutherdomen, så bör i detta sammanhang äfven observeras, att calvinismen med sin mera lagiska uppfattning af det bibliska innehållet haft lättare att säga, hvad som skulle göras, än lutherdomen med sin i och för sig högre, men därför också svårare realiserbara ståndpunkt, hvilken icke på samma sätt kan ge direkta föreskrifter, utan endast kan uppfordra den kristne att i hvarje särskildt fall handla så, som kärleksbudet och den kristna kallelsen kräfver. -- De frågor, hvilka under de första årtiondena gåfvo anledning till de mesta stridigheterna och hvilka de lutherske och de reformerte -- särskildt de förstnämnde -- själfva uppfattade som de mest särskiljande, rörde sakramentsläran och kristologien. Trots detta spela dessa frågor icke någon så dominerande roll för karakteristiken af protestantismens två hufvudformer. Under det att Zwingli vid sin kritik af den romerska sakramentsläran ursprungligen intog en med vederdöparna besläktad radikal hållning till sakramenten, kom han småningom att i motsats till dessas rena subjektivism starkare framhålla det objektiva momentet; han fattade emellertid barndopet som ett tecken på upptagandet i kyrkan och nattvarden som en åminnelsefest. Calvin stod den lutherska nattvardsläran närmare, han ville häfda en Kristi "virtuella" närvaro i nattvarden samt tala om, att ett andligt åtnjutande af Kristi lekamen där egde rum. Att emellertid den ursprungliga calvinska åskådningen bjuder på minst lika stora svårigheter som den ursprungliga lutherska, visar sig bl. a. däri, att enligt Calvin den helige Ande i nattvarden meddelar oss lifskrafter från Kristi på en bestämd plats i himmelen befintliga lekamen. Särskildt att observera är därjämte, att det för Calvin är en väsentlig tanke, att vi i nattvarden som en särskild gåfva undfå näring för uppståndelsekroppen, under det att Luther endast en eller ett par gånger snuddar vid en dylik tanke och eljest framhåller, att den gåfva, som skänkes oss i nattvarden, är detsamma som det, hvilket skänkes oss genom "ordet", nämligen syndernas förlåtelse -- "där syndernas förlåtelse är, där är ock lif och salighet" (se vidare Nattvarden). Om på hvad sätt motsättningen i fråga om nattvarden sammanhänger med vissa olikheter i afseende på kristologien se Kristologi. -- Hvad slutligen beträffar de mycket betydelsefulla skillnaderna mellan luthersk och reformert åskådning med hänsyn till uppfattningen af kyrkan, må hänvisas till Kyrka och Protestantism. Den reformerta protestantismens inre utveckling är naturligt nog till sina allmänna hufvuddrag besläktad med den lutherska protestantismens -- så har den liksom denna sin ortodoxi, sin pietism och sin rationalism. Ortodoxiens tid var fylld af omsorgen att befästa det reformatoriska arfvet och att skydda det såväl mot katolicism och lutherdom som mot vederdöparrörelsens och med den besläktade riktningars upplösande verkningar på det egna kyrkoskicket. Reaktionen mot ortodoxien kom inom den reformerta protestantismen så godt som samtidigt från pietism och rationalism. I England kom "upplysningen" före pietismen, på fastlandet tvärtom. Ett af den reformerta pietismens främsta namn är Labadie, som genom föreningar och sträng kyrkotukt i Calvins anda sökte reformera det reformerta kyrkoväsendet. En annan betydande man, som till sin allmänna åskådning stod rationalismen ungefär lika nära som pietismen, var J. K. Lavater. Från ett reformert hem härstammade den senare protestantismens främste teolog, Friedrich Schleiermacher. Väckelserörelserna under 1800-talets förra del ha bland de reformerte många stora namn, bland hvilka märkas Alexander Vinet, D. Krummacher och J. G. Krafft. Bland mera betydande teologer under 1800-talet må slutligen nämnas schweizarna A. Biedermann, A. Schweizer -- Schleiermachers lärjunge --, Fr. Godet, Ad. Schlatter och P. Wernle, holländarna van Costerzee och A. Kuyper, tyskarna H. Heppe och Karl Müller, fransmännen A. Monod, de Pressensé och Doumergue (Calvinsforskare), engelsmännen Kingsley, Fr. W. Robertson och W. Robertson Smith samt amerikanerna Th. Parker, Channing och F. Peabody. Litt.: Al. Schweizer, "Die protestantischen zentraldogmen innerhalb der reformierten kirche" (1854--56), K. Rieker, "Grundsätze reformierter kirchenverfassung" (1899), A. Kuyper, "Het Calvinisme" (1902), E. Fr. Karl Müller, "Die bekenntnisschriften der reformierten kirche" (1903), E. Kalb, "Kirchen und secten der gegenwart" (1907), och P. Tschackert, "Die entstehung der lutherischen und reformierten kirchenlehre" (1910). G. A-n. Réformés, Les [lä refårmē], fr., benämning i Frankrike på medlemmar af reformerta kyrkan (se d. o.) samt äfven på de värnpliktige, hvilka såsom odugliga till krigstjänst hemsändas, men eventuellt efter ny läkarundersökning kunna approberas och användas i krigstjänst. Reformfängelse (eng. reformatory), Reformfängelsesystem, jur. Se Obestämd straffdom, sp. 407, och E. H. H. Salomon, "Det amerikanska reformfängelsesystemet" (1908). Reformierter bund [-fårmīrter bont], ty., kyrkohist., stiftadt 1884 vid firandet af Zwinglis 400-årsminne för att sammansluta de reformerte i Tyska riket till ett fritt förbund, afsedt att skydda den reformerta minoriteten att uppsugas af den lutherska majoriteten inom unionskyrkan. Det är icke fråga om någon sprängning af unionen, ej heller om aggressiv kamp mot lutherdomen. Ordförande är sedan början d:r Fr. Brandes (f. 1825). Förbundet har utbredt sig öfver hela Tyskland och håller regelbundna kongresser. Dess organ är "Reformierte kirchenzeitung". Hj. H-t. Reformjudar. Se Judar, sp. 229. Reformkatolicism, kyrkohist., en annan benämning på modernism (se d. o.). Reformlif. Se Korsett. Reformpartiet, eg. Venstrereformpar-tiet, upptogs 1895 som namn på den mera utpräglade delen af vänstern i danska folketinget, i motsats till "den förhandlande vänstern", som året förut genomfört den politiska förlikningen. Det bestod dels af Bergs, dels af Hörups forna anhän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0611.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free