1187 Refraktor-Reftele 1188 brytningsindex kan sedan beräknas med tillhjälp af formeln n = V N2-sin2a. där N betyder glasets brytningsindex (1,615-1,78 för de vid ifrågavarande Fig. 4. Pulfrichs refraktometer. apparat brukliga glassorterna). För att apparaten skall kunna användas, förutsattes, att vätskans brytningsindex (n) är mindre än glasets (N). Då bryt- Fig. 5. ningsindex är beroende af temperaturen, måste denna samtidigt bestämmas, för hvilket ändamål en termometer (t) placeras i cylindern. Se Kohl-rausch, "Lehrbuch der praktischen physik" (11:e uppl. 1910). - Dylika apparater ha äfven konstruerats för att bestämma fetthalten hos mjölk, men icke funnit synnerlig användning för detta ändamål, som bekvämare kan nås med andra medel. T. E. A. H. J. Dft. Refraktor. Se Astronomiska instrument, sp. 294 ff. med fig. å sp. 295. Refrangibilitet (fr. refrangibilité, af lat. refrigere, bryta), fys., brytbarhet, t. ex. ljusets brytbarhet. Refrigerantia (af lat. refrigerare, afkyla). Se Kylande medel. Refrigerator (af lat. refrigerare, afkyla), kylapparat (jfr d. o., Ismaskin och Köldblandningar). Refräng (fr. refrain), i sång och poesi en fras, som återkommer i slutet af hvarje strof och tjänar till att fasthålla någon grundtanke i dikten eller ge afrundning åt melodien. Om den poetiska refrängen se Omkväde. A. L.* Refsejsing, sjöv. Se Refva segel. Refsnæs, nordvästligaste halfön af Själland, 15 km. lång, omsluter tills. med den sydligare halfön Asnäs Kalundborgsfjorden. Landet är högt, kuperadt, med branta bergklintar mot hafvet, och alldeles skoglöst. Halfön tillhör Holbæk amt, omfattar 5,530 har med 2,950 inv. (1911) och delas i 2 socknar, Refsnæs och Raklevs. I den sistnämnda anlades 1875 en vårdanstalt för 130 skrofulösa barn, vidare en förskola till Blindinstitutet 1898 och ett kustsanatorium. På R. omkom den unge konung Valdemar (III) 1231 genom ett vådaskott under jakt. E. Ebg. Refstek, kokk., oxstek af refstycke, d. v. s. det stycke kött (jämte benen), som ligger ofvanpå refbenen närmast ryggraden. Köttet utgör öfre delen af oxharen (jfr Filé). Refsund, socken i Jämtlands län, Refsunds, Brunflo och Näs' tingslag. 44,810 har. 2,665 inv. (1914). R. bildar med Sundsjö, Bräcke, Bodsjö och Nyhem ett pastorat i Härnösands stift, Jämtlands östra kontrakt. Refsunds, Brunflo och Näs tingslag i Jämtlands län ingår i Jämtlands östra domsaga och fögderi samt omfattar socknarna Refsund, Sundsjö, Bräcke, Bodsjö, Nyhem, Brunflo, Marieby, Lockne, Hackås med Gillhofs kapell, Näs. 3,654 kvkm. 18,976 inv. (1914). Refsundssjön, Refsunden, en 25 km. lång, högst 2 km. bred sjö i Jämtlands län, 72 kvkm., 288 m. ö. h., uppsamlar vattnet från en mängd mindre sjöar: Bodsjön (307 m. ö. h.), som upptar afloppet från Locknesjön (327 m.), Hungesjön och Brehungen (335 m.) och afrinner s. om Stafre station genom ett vattendrag, som passerar Nedre Bodsjön, Grötingen och Idsjön och under namnet Gimån (se d. o.) faller ut i Ljungan. Dess ursprungliga, numera af gruslager uppdämda aflopp gick i Dyåns dalgång söderut till Ljungan ofvanför Ånge. En stor del af R. upptages af ön Ammern, 61,08 kvkm., en af de största insjö-öarna i Sverige. Utmed sjöns östra strand löpa stora landsvägen till Östersund samt tvärbanan genom Jämtland med stationer vid Bräcke, Stafre och Gällö. Vattendraget kännetecknas af en synnerligen stor rikedom af sjöar, hvilkas sammanlagda yta utgör 486 kvkm. l. 11,4 proc. af hela nederbördsområdet, 4,270 kvkm. Fallet från R. till Ljungan utgör 230 m., det största (70 m.) vid Torpshammar. Reftalja (Refgöling), sjöv., en ungefär från midten af stående liket på ett råsegel till rånocken gående talja (göling). Reftaljorna l. refgölingarna få namn efter de segel, vid hvilka de äro fästa, såsom fockerefgölingtalja, stormärsereftalja o. s. v. Se vidare Refva segel. Reftele. 1. Socken i Jönköpings län, Västbo härad. 15,360 har. 1,915 inv. (1914). R. bildar med Anderstorp ett pastorat i Växjö stift, Västbo kontrakt. -- 2. Järnvägsstation i Reftele socken, vid Halmstad--Nässjö järnväg och en därifrån utgående 19 km. lång järnväg till Gislaved. Västbo härads sparbank (1860). Omkr. 4 km. från stationen ligger Skogsfors bruk, med gjuteri, aduceringsverk, mek. verkstad, såg och hyfleri, tillhörigt Skogsfors bruks