Refvingehed, mötesplats sedan 1888 för Södra skånska infanteriregementet och järnvägsstation vid Lund--Refvinge järnväg, 20 km. från Lund. Refysera. Se Refusera. Reg., vid växtnamn förkortning för tyske botanisten E. A. v. Regel (se d. o. 1 och jfr Rgl.). Regal (lat. regalis, af rex, konung). 1. Kunglig (se Regalt pastorat). -- 2. Mus., liten portativ orgel med idel tungstämmor, hvilken fordom begagnades i hemmen, liksom nu för tiden harmonium. Den anses ha uppfunnits i Nürnberg omkr. 1550. Regal (af mlat. rega, ty. reihe, rad), boktr., pulpetlikt ställ för sättkasternas placering, när de begagnas, och för tillfällig inställning (nedtill) af kaster eller sättskepp (sättregal); dylikt ställ för kasternas förvaring (kastregal); ställ med hyllor för sättbrädenas placering (formregal); kombination af de tre nämnda regalslagen (accidensregal; det är en sådan, som återges främst på 2:a illustrationssidan till art. Boktryckarkonst); mindre bokhylla. Re galantuomo [r<over>e</over> -to<over>å</over>må], Il, it. Se Galantuomo. Regalbuto [-b<over>o</over>tå], stad i italienska prov. Catania, kretsen Nicosia. 12,946 inv. (1911). Bibliotek. Vintillverkning. Regaldi, Giuseppe, italiensk skald, f. 1809 i Novara, d. 1883, uppträdde efter 1833 som improvisatör och skördade stort bifall, företog 1849--53 en resa i Orienten och vardt 1866 professor i historia vid Bolognas universitet. R. egde en rik lyrisk ådra och mycken retorisk lyftning. Hans dikter röra sig kring de nationella idéerna och önskningsmålen. Här må nämnas Poesie estemporanee e pensate (1839), Canti nazionali (2 bd, 1841) och Poesie scelte (1874 och 1894) samt uppsatserna Storia e letteratura (1879). Se biogr. af F. Orlando (1880). Regale (lat. jus regale, kunglig rättighet), en inkomst- eller vinstgifvande rättighet, som kronan tillerkänt sig med afseende på viss privat verksamhet. Så t. ex. förbehölls i äldre tider konungen rätt att ensam skjuta vissa djur, jaktregale. Vidare tillegnade kronan sig viss rätt till allmänningar, större vattendrag och malmstreck, de s. k. grundregalen (se d. o.); slutligen har kronan förbehållit sig ensamrätt eller monopol att ombesörja en eller annan för allmänheten afsedd inrättning, såsom postväsendet (postregale), eller att utöfva vissa näringar, såsom tobakstillverkning (tobaksregale) och saltberedning (saltregale). Regalbegreppet är emellertid tämligen sväfvande och kan användas i olika meningar. Jfr Höghetsrättigheter. (^Rld.) Regalecus glesne, zool. Se Sillkung. Regalera (af fr. régaler), undfägna, traktera. Regalia (lat., "kungliga utmärkelsetecken"), inom svenska nykterhetsordnarna benämning på dessas insignier. Jfr Riksregalier. Regalia, sp., namn på havannacigarrer af en viss (större) form. Regalier. Se Riksregalier. Regalpapper (af lat. regalis, kunglig), ett slags papper af stort format (närmast efter imperial). Regalskepp, äfven Real- l. Royalskepp, sjöv., under 1600-talet använd benämning på svenska flottans största stridsfartyg. Den förekom första gången i 1617 års skeppsgårdshandlingar. ^{C. K. S.} Regalt pastorat (af lat. regalis, kunglig) benämndes i Sverige före prästvalslagen 1910 pastorat, där kyrkoherde utnämndes af K. M:t (se vidare Pastorat). -- Efter Finlands skilsmässa från Sverige fingo de regala pastoraten i det förra landet namnet imperiella. ^{J. P.}* Régamey [regam<over>ä</over>], Guillaume, fransk målare, f. 1837 i Paris, d. 1875, studerade för Bouvier och målade med förkärlek militärtaflor, som han gaf en viss heroisk hållning och utförde i ett bredt och färgstarkt behandlingssätt: Kyrassiärer i ett värdshus (Luxembourgmuseet), Gardesgrenadjärernas trumslagare (från fälttåget i Italien, 1865, museet i Pau). Bland de samtida militärmålarna stod R. utan all fråga främst i rent målerisk begåfning. R. lämnade en mängd teckningar till illustrerade tidningar, i synnerhet i England. En hästtafla, Percheronhästarna spännas för, eges af South-Kensingtonmuseet. ^{G--g N.} Regan, Anna. Se Schimon, A. Regats (l. regattes, möjl. af regatta, se d. o.). Se Kravatt. Regatta (it.). 1. Större täfling i båtrodd eller båtsegling, oftast i förening med prisutdelning. På det att tillfälle må beredas att visa båtarnas egenskaper såväl under segling bidevind (kryssning) som för god vind, är banan vid kappsegling i allmänhet af triangulär form. Redan under medeltiden omtalas storartade regattor ha egt rum i Venezia m. fl. ställen. Jfr Roddidrott. -- 2. Text., ett till sommarkläder, synnerligast gossdräkter, afsedt randigt bomullstyg, vanligen med smala hvita ränder på mörkblå botten, men äfven i andra färgställningar, såsom hvitt på rödt, rödt på blått m. m. 1. ^{R. N.}* 2. ^{G. A. W.} Regel (lat. regula), rättesnöre, föreskrift; måttstock för omdöme eller handlingssätt; grundsats; vanliga förhållandet; lag (i fysiken); i plur. äfven liktydigt med menstruation ("regler"; fr. règles). -- Filos., ett begreppsmässigt uttryck för likformigheten inom vissa förändringar (teoretisk regel) eller inom handlandet (praktisk regel). Från lagarna skilja sig reglerna därigenom, att de blott konstatera likformigheten, den må nu vara tillfällig eller nödvändig, under det att en lag alltid innebär nödvändighet (naturnödvändighet eller moralisk nödvändighet). Regler kunna därför ha undantag, däremot icke lagar. -- Regelmässigt eller regelbundet är det, som följer en regel; motsatsen det oregelbundna, som än är på ett sätt, än på ett annat i det ifrågavarande hänseendet. ^S--e. Regel. 1. Eduard August von R., tyskfödd botanist och hortikultör, f. 13 aug. 1815 i Gotha, d. 27 april 1892 i Petersburg, blef föreståndare för botaniska trädgården i Zürich 1842, biträdande föreståndare för kejserliga botaniska trädgården i Petersburg 1857 och dess föreståndare 1876. R. var en af sin tids förnämsta trädgårdsodlare genom sin framgångsrika sträfvan att inom trädgårdskonsten tillämpa vetenskapens lagar och därjämte mycket produktiv som deskriptiv botanist. Han uppsatte 1852 den värdefulla trädgårdstid-