Staalmeesters (föreståndarna för klädesbasaren i Amsterdam), regentstycke, måladt af Rembrandt (se d. o.). (Till art. Regentstycke, sp. 1204.)

<img l>

Reger, Max, tysk tonsättare, f. 19 mars 1873 i Brand, Bajern, fick tidigt utbildning i orgelspel och var 1890--95 kompositionselev af H. Riemann samt en kortare tid lärare vid Wiesbadens konservatorium. Han flyttade 1898 till hembygden och 1901 till München, var 1905--06 lärare i kontrapunkt vid musikakademien där, 1907--08 musikdirektor vid Leipzigs universitet och blef samtidigt kompositionslärare vid konservatoriet i staden, fick 1908 professors titel, vardt s. å. filos. hedersdoktor i Jena och 1911 hofkapellmästare i Meiningen. I egenskap af pianist har han företagit konsertresor. Han blef 1908 led. af Mus. akad. i Stockholm. -- Som tonsättare har R. att uppvisa en särdeles ymnig alstring på olika områden (öfver 150 opustal) och intar en ställning för sig. I besittning af mycken musikalisk uppfinningsförmåga och sällspordt kontrapunktistiskt mästerskap, har han alltifrån början visat böjelse för en ytterligt invecklad faktur, och med åren har hans teknik blifvit alltmer öfverlastad, harmonier och modulationer allt djärfvare, frånvaron af enkelhet och genomskinlighet drifven till förkonstling och maner, så att hans verk ställa stora kraf på de utförande och på åhörarna. Storslagenhet kan likafullt ej frånkännas honom, åtminstone i orgelverken, där han med sina fugor, koralfantasier och variationer nått högre än någon annan efter Seb. Bach. Vidare har han skrifvit orkesterstycken, kammarmusik (9 violinsonater, 3 cellosonater, 3 sonater för klarinett och piano, trior, kvartetter, kvintett, sviter), pianoverk för 4 och 2 händer (karaktärsstycken, preludier och fugor, transkriptioner af Bachska orgelkompositioner och orkestersviter samt utaf sånger af H. Wolf, Brahms och Jensen), vidare några 100-tal sånger vid piano, äfven solosånger vid orgel, kyrkliga körer, körer för blandade röster och för mansröster (folkvisor m. m.). Om Brahms erinrar R. genom verkens form och uppbyggnad, genom sin polyfona pianosats samt den melodiska karaktären i adagion och sångtema; starkast är han emellertid påverkad af Bach, och i afseende på rik och dristig harmonik har han ej undgått inflytande från Wagner. I en del mera enkelt hållna visor kommer poetisk stämning rätt osökt fram. Mycket omstridd, är R. alltjämt stadd i utveckling och anses jämte R. Strauss som den mest betydande tyske kompositören i nutiden. ^{E. F--t.} Regera (lat. regere, egentl. rikta), styra; leda en stats angelägenheter; vara härskare; väsnas, föra stoj. -- Regent, styresman för en monarkisk stat, statschef; tillförordnad utöfvare af monarkens myndighet (t. ex. kronprinsen-regenten); landsherre. -- Regentskap, riksföreståndarskap. Regering (af lat. regere, styra, af rex, konung), styrelse, högsta ledning af en stats angelägenheter. Statsr. Med regering betecknas först och främst