Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regissör ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Regissör-Registratur
1220
Regissör [-jiss-], fr. régisseur (af régir,
styra, förestå), vid teater anställd, sceniskt
förfaren person, till hvars åligganden (regien)
hufvudsakligen höra iscensättningen, bestämmandet
af dekorationer, maskineri, möblering, kostymer
och allehanda rekvisita, belysning, detaljerna
af ställningar, rörelser och gruppering på
scenen, meddelandet af upplysningar och råd åt
rollinnehafvare samt uppsikten öfver samspelet
("ensemblen") vid repetitioner, hvarjämte han
(samt den honom underordnade inspicienten, där
sådan finnes), må tillse, att allt är i ordning
till föreställningarna, så att hela den tekniska
apparaten fungerar ledigt. Enär skådespelarna vid
rollinstuderingen i regel ha vändt sin uppmärksamhet
nästan uteslutande på sin egen roll och ofta ega
otillräckligt begrepp om styckets helhet, måste
regissören vid repetitionerna undanröja missförstånd
och oklarheter, åter och återigen låta omtaga scener
och enstaka ställen, så att handlingens väsentliga
moment tydligt framhållas, det viktiga verkar som
viktigt och bisaker vederbörligen dämpas. M. a. o., en
modern regissör eger att med sin skådebanas befintliga
uttrycksmedel bringa till scenisk framställning
den dramatiska dikten som helhetskonstverk på ett
sätt, som är kongenialt med diktarens afsikt. (Hvad
operaverk beträffar, delar kapellmästaren i detta
afseende regissörens arbete och ansvar.) Jfr Regi.
E. F-t.
Register (mlat. regi’strum, lat. rege’sta, af
re-ge’rere, införa, inskrifva). 1. Förteckning,
kronologiskt eller alfabetiskt ordnad
innehållsförteckning, vare sig efter ämnen (sak-
1. realregis-t e r) eller namn, ord o. s. v. -
2. Boktr., noggrann motsvarighet mellan trycket på
ömse sidor af ett ark, så att rader och kolumntitlar
stå alldeles midtemot hvarandra. Jfr Punktur 1. -
3. Mus. (Afdelning af likartadt, fack.) a) I orgeln
dels benämning på de skjutbara ribbor, slejferna
1. parallellerna, genom hvilkas andragande eller
inskjutning luften slappes (från kancellerna) upp i
orgelpiporna eller ute-stänges från dessa (se Orgel,
sp. 865), dels en numera något föråldrad benämning på
orgelstämma ("klingande register") 1. pipgrupp med
likartad konstruktion och klangfärg (se O r-gel,
sp. 865-866); jämväl benämning på klangfärgerna
i harmonium (se d. o.). Jfr Regist-rering2. -
&) Hos människorösten de från hvarandra genom
olika klangfärg skiljaktiga naturliga tonlägena,
benämnda bröströst (se d. o.), mellanregister och
hufvudröst (se d. o.). Mellanläget har ofta, men
oriktigt, kallats falsett (se d. o.), som är ett
"register" af annat slag. Ett mål för sångstudiet
är att utjämna (egalisera) registren, d. v. s. så
vidt möjligt utplåna den inbördes skillnaden
mellan deras klangfärger, så att icke brösttonerna
bildas för massiva och hufvudtonerna för tunna och
gälla. Oundgängligt är därvid att söka förvärfva
en någorlunda fullständig resonans. Om stämbandens
verkliga funktioner och de fysiologiska lagarna
för olika registers åstadkommande vet man än i
dag föga; bland sånglärare och sångare råda därom
alltjämt delade meningar, och teoretiker finnas,
som t. o. m. förneka, att några olika register alls
finnas. Se vidare Röst. 3. E- F-t-
Registerandrag 1. Andragsknapp, mus. Se Orgel,
sp. 865.
Registered letter [re’djistad le’ta], eng., postv.,
rekommenderadt bref.
Registerregéring, mus. Se Orgel, sp. 865, och
Regerverk.
Registerstång, mus. Se Orgel, sp. 865.
Registersvällare, mus. Se Orgel, sp. 866, och S v al
l a re.
Registerton [-tå’nn]. Se Ton.
Registrator (se Register), /ört?., kanslit jän-steman
inom de särskilda regeringsdepartementen och Nedre
justitierevisionen samt inom flertalet af de centrala
förvaltande verken. Registratorn har i allmänhet
till uppgift att mottaga inkommande handlingar,
att i dagboken anteckna inkommande mål och däraf
föranledda åtgärder och beslut, att föra register
öfver handlingar, mål och utgående expeditioner,
att tillhandagå ämbetsmyndigheter och enskilda
med upplysningar i tjänsten o. d. Har verket icke
särskild arkivarie, åligger det vanligen registratorn
att ha vård om dess arkiv. Jfr A k-tuarie.
K. H. B.*
Registrator (af mlat. regi’strum, se d. o.) benämnes
i Sverige en i tidsföljd ordnad samling afskrifter
af bref o. d., som utgått från K. M:t, ett
ämbetsverk eller annan myndighet; kopiebok, af
skrifts-bok. I somliga verk, där registratur
i egentlig mening ej föres, användes denna
benämning för samlingen af inbundna koncept till
utgående expeditioner. Riksregistraturet, den i
tidsföljd ordnade samlingen kopior af skrifvelser,
som expedierats genom K. M:ts kansli, förvaras i
Riksarkivet. Det går tillbaka till 1523 och omfattar
omkr. 2,300 digra volymer. Under den äldre tiden
infördes afskrifterna i detsamma utan afseende på
ärendenas art med undantag däraf, att de på tyska och
latin affattade bref ven, merendels rörande utrikes
angelägenheter, t. o. m. 1648 vanligen infördes i
ett särskildt registratur, som till stor del gick
förloradt i slottsbranden 1697. För tiden 1684 -1815
har åter förts ett särskildt utrikesregistra-tur,
hvarvid dock är att märka, att alltsedan 1720-talet
bref af politisk betydelse icke afskrifvits, utan
endast förvarats i koncept. 1688 började föras
särskildt registratur i justitieärenden och 1719
dylikt dels i krigsärenden, dels i inrikes-civila
ärenden. För tiden 1714-17 och alltsedan 1773
finnes särskildt registratur i finansärenden och
för tiden 1789 -92 samt alltsedan 1809 äfven i
ecklesiastikärenden. Efter departementalstyrelsens
införande 1840 har förts särskildt registratur
för hvart och ett af statsdepartementen utom
Utrikesdepartementet.
Till riksregistraturet skulle äfven kunna
räknas de båda riksföreståndarna Svante Stures
och Sten Sture d. y:s kopieböcker (tryckta i
"Handl. rör. Skandinaviens hist.", del. 19, 20 och
24). Genom Riksarkivet utges sedan 1861 "Konung
Gustaf den förstes registratur", som med den nu
(1915) under tryckning varande 29:e delen, omfattande
1559 och 1560, kommer att af slutas; arbetet har
redigerats af V. Granlund (1-18), G. 0. Berg (d. 19)
och J. A. Almquist (fr. o. m. d. 20).
De i danska kansliet i äldre tider (från 1513) förda
kopie- eller brefböckerna öfver utgående skrifvelser,
hvilka motsvara det svenska riksregistraturet,
benämndes dels Tegnel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
