1221 Registrera-Registreringsapparater 1222 ser (innehållande hufvudsakligen bref till enskilda, missiv), dels Registre (innehållande hufvudsakligen öppna bref, patent). Bref ven äro i den senare samlingen ordnade i grupper efter landsdelar, en grundsats, som sedan 1572 tillämpades äfven i afseende på "Tegnelser". Åtskilliga delar af det danska riksregistraturet ha tryckts. 1781-94 utgåfvos i Suhms "Sami. til den danske historie" Kristian ILs öppna bref. I "Danske Ma-gazin" (Tredje rsekke, 4:e bd - Fjerde raekke, 6:e bd) utgåfvos under åren 1853-86 "Tegnelser över alle lande" för tiden 1535-50. K. Erslev och W. Mollerup fyllde 1878-79 luckan från Kristian ILs tid (1523) till 1535 med "Kong Frederik I:s danske registranter", och som ett motstycke till de i "Danske Magazin" meddelade "Tegnelser" 1881-82 utgåfvos motsvarande tidsrums "Registre" under titeln "Danske kancelliregistranter 1535- 50" (de flesta brefven ha återgetts endast i större utdrag). 1885 började C. F. Bricka utge fortsättningen af "Tegnelser" och "Registre" i en kronologiskt ordnad samling utdrag under titeln "Kancelliets brevböger vedrörende Danmarks indre forhold", en samling, som är afsedd att fullföljas till 1660 och hvaraf Bricka utgaf 2 bd (1885-86, 1887-88), omfattande tiden 1551-60. Denna upplaga har sedan fortsatts af L. Laursen, som utgett 10 bd, omfattande tiden 1561-1608. - På norska statens bekostnad utgafs 1861-91 den del af danska riksregistraturet, som rör Norge, under titeln "Norske rigsregistranter" (red. af Chr. Lange, 0. G. Lund, E. A. Thomle m. fl.), 12 bd, omfattande tiden 1523-1660. - Som musikterm är registratur detsamma som registerregering i orgel (se d. o. och R e g e r v e r k). J- Th. W. (S. B-h.) Registrera, upprätta register (se d. o. 1) öfver; mus., verkställa registrering (se d. o. 2) för eller under orgelspel. Registrerballong. Se Luftballong, sp. 1283. Registrering. 1. Jur., betyder, att en förvaltningsmyndighet låter, efter anmälan af enskild person, i visst bestämdt offentligt register inskrifva en del lagstadgade uppgifter rörande något visst den anmälandes enskilda rättsförhållande. I en mängd fall föreskrifver vår tids rätt sådan registrering, för möjliggörande af rättsskydd, kontroll eller publicitet. Registreringen är, alltefter det därmed afsedda syftet, än frivillig, än obligatorisk. I svensk rätt föreskrifves registrering af alla slags aktiebolag samt solidariska bankbolag hos Patent-och registreringsverket, i aktiebolagsregistret; af svenska fartyg hos Kommerskollegium, i fartygsregistret ; af ekonomiska föreningar hos K. M:ts be-fallningshafvande, i föreningsregistren; af försäkringsbolag hos Patent- och registreringsverket, i försäkringsregistret; af handelsidkares firma och prokura m. m. hos öfverståthållarämbetet, magistrat, stadsstyrelse eller K. M:ts befallningshaf-vande, i handelsregistren; af bergverk, fabriker m. m. hos Kommerskollegium, i industriregistret; af vissa mönster och modeller hos Patent- och registreringsverket, i mönsterregistret; af sjukkassor hos Socialstyrelsen, i sjukkasseregistret; af understödsföreningar hos samma styrelse, i understödsföreningsregistret ; af varumärken hos Patent- och registreringsverket, i varumärkesregistret. Publice- ring af registrens innehåll försiggår på olika sätt. Sålunda har Patent- och registreringsverket att ombesörja utgifvandet af dels en registreringstidning med kungörelser om varumärkens registrering, dels också särskilda samlingar, omfattande vissa ur aktiebolags-, förenings-, försäkrings- och handelsregistren kungjorda uppgifter. Socialstyrelsen utger likartade samlingar af uppgifter ur sjukkasse- och understödsföreningsregistren. Annonsering af registeruppgifter i Post- och inrikes tidningar samt i ortstidning förekommer också. - Där fråga är om införande af uppgifter af nu afsedd art i domstols minnesbok, begagnas i st. f. registrering andra uttryck: inteckning, inregistrering, inprotokollering e. d. - 2. Mus., vid orgel- (och harmonium-)spel andragning och inskjutning af de olika registren eller slejferna, hvarigenom olika stämmor (äfvenledes kallade register) bringas att Ijada och inbördes blandningar af deras klangfärger åstadkommas. Registreringen (vare sig föreskrifven af tonsättaren eller uttänkt af exekutören) innebär alltså konsten att göra ett meningsfullt urval bland orgelstämmorna och motsvarar på sitt område orkesterkompositörens instrumenteringskonst (jfr Orgel, sp. 866). Vid nyare orglar med elektropneumatik behöfs endast att sakta beröra en knapp, som sluter ledningen, för att sätta registret i verksamhet. 1. C. G. Bj. 2. E. F-t. Registréringsapparater, fys. o. mek., benämning på mätinstrument, som samtidigt ange en hel serie af värden på den uppmätta storheten, då denna är varierande vare sig med tiden eller (mindre vanligt) med rummet. Instrumentet säges vara registrerande (själfregistrerande). Motsatsen till registrering är a f l ä s n i n g, direkt eller indirekt (se S p e g e l a f l ä sn i n g). På gränsen mellan båda slagens apparater stå maximi- och minimimätare, som ange, utom det ögonblickliga, äfven det högsta, resp. det lägsta värde, som förekommit, sedan mätaren sist inställdes (jfr t. ex. Maximitermometer). Att ett instrument är registrerande, utmärkes ofta med ändeisen -graf (t. ex. termograf, aktinograf, limnigraf o s. v.). P öl y graf (jfr d. o.) betecknar en apparat, som är i stånd att registrera flera olika storheter. En sådan apparat är meteorogra-fen (se d. o.). Benämningen användes hufvud-sakligast om ett instrument, som kan tjänstgöra som kardiograf, sfygmograf och stetograf. Registreringen är oftast kontinuerlig, d. v. s. instrumentet tecknar en jämnt fortlöpande kroklinje, som omedelbart utgör en grafisk framställning af den ifrågavarande storheten i dess variation. Den vanligaste anordningen är följande. Det egentliga mätinstrumentets visare är försedd med en skrifinrättning (färgande stift eller med bläck fylldt kapillarrör), som lätt trycker mot en pappersklädd cylinder, som af ett urverk hålles i jämn rotation, eller också mot en på samma sätt f ram-matad pappersremsa. Ofta användes en sotad cylinder eller skifva, i hvilket fall ritstiftet endast utgöres af en spets. Många instrument ha till index en vätskepelare, hvars stigande och fallande man har att registrera. För detta ändamål anbringas på vätskepelarens yta en flottör, som förbin-des med ritstiftet. I och för afläsningen är oftast