Slutligen har R. äfven utgett en essaysamling, Figures et caractères (1901), och resebeskrifningar. 1911 invaldes han i Franska akad. — 1898 gifte sig R. med en dotter till skalden Hérédia, Marie de Hérédia, som under pseudonymen Gérard d'Houville författat ett par passionerade och stilfulla romaner. — Se L. Dumur i "Ord och bild" (1898) och F. Böök, "Studier och ströftåg" (1911). E. A—ie. Régnier de la Brière [renjē də la briǟr], François Joseph Philoclès, fransk skådespelare, f. 1807 i Paris, d. 1885, debuterade 1831 på Théâtre français, där han vardt societär 1835, var en skicklig komiker, hvars väl utarbetade framställningar af Scapin, Figaro m. fl. likartade roller nämnas som utmärkta. Régnier-Desmarais [renjē dämarǟ], François Séraphin, fransk språklärd, f. 1632, d. 1713, var 1662—69 ambassadsekreterare i Rom och utnämndes därefter till prior i Grandmont. Han invaldes 1667 i Accademia della Crusca och 1670 i Franska akademien, hvars ständige sekreterare han vardt 1684. R. hade en stor andel i utarbetandet af Franska akademiens ordbok, hvarjämte han författade en språklära, Traité de la grammaire françoise (2 bd, 1705; ny uppl. 1706). Han skref äfven medelmåttiga dikter på franska, italienska, spanska och latin. Regnitz, flod i Bajern, uppstår vid Fürth genom föreningen af Rednitz och Pegnitz, flyter i nordlig riktning genom Oberfranken och förenar sig med Main 6 km. nedanför Bamberg. Vid Bamberg förenar sig Ludvigskanalen med R., hvarigenom denna blir segelbar. (J. F. N.) Regnitzhof [-håf], stad i Bajern. Se Hof, sp. 898. Regnkarta, meteor., en geografisk karta öfver ett större eller mindre område, en världsdel, ett land, en provins, på hvilken karta man med linjer angett regnhöjdens (nederbördsmängdens) fördelning under en viss tidrymd, en månad eller ett år. På dessa kartor utmärkas ofta genom starkare skuggning de områden, som ha stor regnmängd, hvarigenom fördelningen lättare faller i ögonen, på samma sätt som på vanliga geografiska kartor höjdsträckningar och höga bergsplatåer pläga betecknas med lämpliga skugglinjer. Jfr sista afdeln. å klimatkartan till art. Europa. R. R.* Regnlinjen l. Regnbandet, meteor., benämner Piazzi Smyth en viss af de atmosfäriska linjerna i solspektrum (jfr Absorption, sp. 70), hvars framträdande enligt honom lär bebåda regnväder med hög temperatur. Men enligt senare undersökningar, af Langley, Very, Paschen, Knut Ångström, Rubens och Aschkinass m. fl., ligga de flesta och största af den atmosfäriska vattenångans absorptionslinjer l. absorptionsband i solspektrets mörka eller ultraröda del. Genom att enligt Langleys eller Knut Ångströms metod uppmäta dessa absorptionsband i solspektret medelst bolometer (se d. o.) skulle man kunna erhålla en betydligt säkrare bestämning af mängden vattenånga i atmosfären än medelst den af Piazzi Smyth iakttagna regnlinjen i det synbara solspektret och därigenom troligen en mycket bättre metod än hans att förutsäga regnväder. Emellertid har en dylik användning af vattenångans ultraröda absorptionsband i solspektret ännu icke blifvit pröfvad. N. E—m. Regnmaskar, zool. Se Daggmaskar. Regnmätare. Se Nederbörd samt fig. 1 o. 2 däri. Regnpiparen, zool. Se Piparsläktet. Regnsjö, socken. Se Rengsjö. Regnskog, bot., skog af ständigt gröna, höga träd, rik på lianer med kraftiga stammar och såväl buskartade som örtartade epifyter. Skogar af detta slag förekomma i regnrika trakter i tropikerna: ett slags alltid gröna regnskogar finnas äfven i subtropiska länder, t. ex. lauracéskogarna på Kanarieöarna, och i antarktiska trakter, t. ex. bokskogarna i södra Chile. G. L—m. Regntid. Se Nederbörd. Regnum, lat., konungadöme, regering, rike. Regnvind, meteor., den vindriktning, vid hvilken mesta nederbörd faller. I största delen af Europa är sydvästvinden den egentliga regnvinden. De särskilda vindarnas inverkan på myckenheten af den fallande nederbörden beror emellertid på flera omständigheter, som växla från den ena orten till den andra, såsom ortens läge vid större sjö eller vid hafvet, dess läge i förhållande till närliggande bergskedjor, dessas riktning m. m., men därjämte också i väsentlig grad på lufttryckets normala fördelning öfver det område, inom hvilket orten är belägen. — Regnvindmätare kallas ett instrument, med hvilket man särskildt upphämtar den nederbörd, som faller vid hvar och en af de 8 hufvudvindriktningarna. För detta ändamål är det kärl, i hvilket nederbörden faller, rörligt omkring en vertikal axel. Genom en vindfana tvingas detta att intaga en viss ställning beroende på vindfanans egen ställning. Med kärlet följer ett afloppsrör, som således äfven det intar olika lägen rundt omkring axeln, när olika vindar blåsa. Ett cylindriskt ringformigt kärl, genom tvärväggar deladt i 8 fack, är placeradt under afloppsrörets mynning, så att regnvattnet nedrinner i ett af dessa fack. Hvilket af dem, som upptar den fallande regnmängden, beror följaktligen på vindfanans ställning och således äfven på vindens riktning för tillfället. R. R.* Regnvindmätare. Se Regnvind. RegrediVnt, hand. Se Regress. RegrerSS (lat. regressus), återgång, återkomst, en återupprepning af något, som förut varit, företrädesvis den återgång till ett lägre, som plägar utmärka slutet af en period eller ett utvecklingsmoment i det hela. Jfr In infinitum, Kulmen och Progress. - Som handelsterm betecknar regress rättighet till ersättning af tredje man och förekommer särskildt i fråga om växlar i betydelse af växelinnehafvares rätt till återgångstalan (regresstalan) emot någon sin föregångare för bristande eller otillräcklig accept eller betalning (jfr Växel). Den, som kräfver sådan ersättning, kallas r e g r e d i e'n t, och den, på hvilken krafvet ställes, regressät. Regressät, hand. Se Regress. Regressionslag (se Regress), psyk., den lag för glömmandet, som utsäger, att vi först förlora förmågan att fasthålla i minnet, hvad vi senast inhämtat, under det att vi fortfarande kunna erinra oss det, som vi erfarit eller lärt för länge sedan och som genom många gångers upprepning