1245 Regressiv-Regula falsi 1246 liksom innötts i minnet, samt att abstrakta föreställningar och namn glömmas lättare än konkreta åskådningar och individuella ting. - Jfr Idéassociation och Minne, psyk. S-e. Regressiv (af lat. re'gredi, gå tillbaka), som innebär regress; med., sjuklig förändring af kroppens celler, som leder till cellelementens undergång. G. H. Regressrätt (af lat. regressus, tillbakagång, återvändande), jur., befogenheten för en gäldenär, som jämte andra varit betalningspliktig för en skuld och betalt större belopp af densamma, än som bör slutligt komma på hans del, att mot den eller de öfrige gäldenärerna göra anspråk på utbekommande af det sålunda öfverskjutande beloppet. Denna regressrätt följer ej med nödvändighet af, att gäldenärerna varit gentemot borgenären solidariskt betalningspliktiga, d. v. s. att hvilken som helst kunnat kräfvas på hela beloppet, utan regressrätten beror fastmera på gäldenärernas inbördes förhållande. Den gestaltar sig också olika i olika fall. En borgensman eger sålunda att hos hufvudgäldenären utsöka hela det belopp, som han för sin borgen måst gälda. Huruvida han jämväl är berättigad till ränta på samma belopp, är icke fullt ostridigt; vanligen anses honom tillkomma ränta, i den mån sådan skolat beräknas å hufvud-gäldenärens skuld till borgenären. Ha åter två eller flera gäldenärer, med åtagande af solidariskt betalningsansvar, gemensamt undertecknat ett skul-debref och en af dem måst inlösa detsamma, så har denne mot sin medgäldenär (resp. sina medgälde-närer) regressrätt för skuldebrefvets belopp med afdrag af hans egen (efter hufvudtalet beräknade) andel. Äro gäldenärerna tre, behöfver enligt svensk rätt (utsökningslagens promulg. förordn. § 10: 8) den, som betalt, icke dela upp de 2/s på medgäl-denärerna - så som exempelvis tysk rätt för sådant fall ålägger honom -, utan eger utkräfva de 2/3 af den ene medgäldenären och låta denne i sin ordning söka den tredje gäldenären för */3 af skuldebrefvets belopp. Ränta tillgodoräknas den re-gressberättigade å hela regressfordringen (kapital och ränta). Om slutligen gäldenärernas betalningsförpliktelse har sin grund i en gemensamt begången skadegörelse, frånkänner svensk rätt - utrikes är förhållandet regleradt olika - den gäldenär, som måst betala hela skadeersättningen, hvarje regressrätt mot de medskyldige. Litt.: Ekström, "Löftesmans regress till gäldenären och medlöftesmännen" (2 bd, 1907). C. G. Bj. Regre'sstalan. Se Regress. Regressus in infinitum, lat. (tillbakagång i det oändliga), log. Se In infinitum. Reguel. Se J e t ro. Regula de tri, mat., kallas ett af räknesätten inom den elementära aritmetiken. Uträkningen sker här genom en omedelbar tillämpning af proportionslärans sats att ur proportionen a: b = c : d följer likheten ad = be. Räknesättet kallas "regula de tri", enär medelst detsamma ur tre gifna storheter en fjärde obekant kan bestämmas; ett annat, i äldre tider ofta användt, namn är gyllene regeln (se d. o.). Svårigheten vid regula de tri består icke i proportionens reduktion till en ekvation, utan i själfva uppställningen af proportionen. Härvid betraktar man vanligen två af storheterna som orsaker, de två andra som deras verkningar och tillämpar grundsatsen, att verkningarna ha samma förhållande till hvarandra som orsakerna. Väljer man exemplet "Om 4 m. kläde kosta 42 kr., hvad kosta då 20 m. af samma slag?", så kunna längderna 4 m. och 20 m. betraktas som orsaker till prisen (42 kr. och det obekanta priset, hvilket kan representeras genom x), och man erhåller således proportionen 4 : 20 = 42 : x, eller 4 x = 20 . 42, hvaraf x = 210 kr. Utom vanlig eller enkel regula de tri förekommer äfven sammansatt och omvänd regula de tri. Vid sammansatt regula de tri är den obekanta storheten icke en term i proportionen, utan en faktor till en af termerna. Här förekomma flera orsaker eller flera verkningar, och proportionen blir af formen a . b : c . x =. d : e eller af något liknande utseende. Vid omvänd regula de tri (som dock i nyare räkneböcker vanligen ej betraktas som ett särskildt räknesätt) är det tal, som motsvarar verkningen, omvändt proportionellt mot det tal, som representerar orsaken, och uppställningen blir härigenom modifierad. Om exemplet lyder: "Huru mycket kläde af 3 dm. bredd åtgår till ett plagg, då af ett kläde med 5 dm. bredd 4 m. skulle be-höfvas?", så blir proportionen icke x : 4 = 3 : 5, utan x : 4 == 5 : 3, emedan här bredden måste minskas, i den mån längden ökas. - Regula de tri är af indi^it ursprung; räknesättet förekommer redan hos Aryabhatta (f. 476), sedermera hos Brah-megupta och Bhaskara. Så löses hos dem t. ex. frågan "Om en 16-årig slafvinna kostar 32 nishkas, hvad kostar då en 20-årig?" medelst omvänd regula de tri; resultatet blir, enär priset är omvändt proportionellt mot åldern, ^ . 32 nishkas. Från inderna öfverfördes räknesättet till araberna och genom dem till Västerlandet. Regula fa;lsi (lat., egentligen regula jalsi numeri, d. v. s. räknesätt med felaktigt tal), stundom äfven kallad regula positiönis (räknesätt med antagande), är ett i äldre räkneböcker förekommande räknesätt, där man först försöksvis antar ett eller två värden på det sökta talet och sedan härur medelst regula de tri beräknar det rätta värdet. Vid regula falsi är förfaringssättet olika, allteftersom ett eller två försöksvis antagna tal förekomma. Som exempel må i förra fallet väljas räkneproblemet "Hvilket är det tal, hvars tredjedel och fjärdedel tillsammans utgöra 49?". Antar man på försök det begärda talet vara 12, finner man 1/4 och 1/s häraf tillsammans utgöra blott 7 och bestämmer därefter det rätta värdet genom proportionen x : 12 = 49 : 7, hvadan således det riktiga värdet blir 84. Metoden innebär en lösning af ekvationen ax - 6 genom att först antaga x vara lika med en godtycklig storhet e och sedan uttrycka det rätta värdet under formen x = -. e. - Vid regula falsi med två för- ae söksvis antagna tal är förfaringssättet något mera inveckladt. Om t. ex. det framställda räkneproblemet är: "Hvilket är det tal, hvars tredjedel och fjärdedel tillsammans med 4 äro lika med 25?". så kan man försöksvis antaga det begärda talet vara dels 96 dels 24. I förra fallet bli 1/3 och V/4 af 96, samt därtill 4, lika med 60, d. v. s. 35 mera än 25; i senare fallet åter får man på