- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1249-1250

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regula virginum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1249

Regula virginum-Rehabilitation

1250

lyckades utrota ofoget. Äfven i andra slafstater
uppträdde dylika sällskap.

Regula viYginum, R. cecis, mat. Se Jungfruregeln.

Regu^idse, zool. Se Kungsfåglarna.

Regulin, farm., ett afföringsmedel, som utgöres af
en blandning af 25 procent extrakt på amerikansk
frangulabark, s. k. sagradaextrakt (se Frangulabark)
och agar-agar (se d. o.). Det ges te- till
matskedsvis. C. G. S.

Regullnisk (af Regulus 2), i rent metalliskt
tillstånd.

Reguljär (af lat. reguläris), regelbunden,
regelmässig, punktlig. - Reguljära systemet, krist.,
miner., en af de sex klasser, i hvilka mineralen
indelas på grund af deras olika sym-metriegenskaper
och axelförhållanden, utmärkt genom alla axlarnas
likvärdighet samt genom tre hufvudsymmetriplan. Se
Kristallografi, sp. 1383. - Reguljära observanter
och Reguljära tertiarier. Se Augustiner och
Franciskanordén. - Reguljära trupper, ett lands efter
en bestämd plan organiserade, öfvade, beklädda och
utrustade trupper, i motsats till de irreguljära. -
Reguljärt prästerskap, prästerskap, som tillhör någon
andlig orden (i motsats till det sekulära). Jfr I r
r e g u 1-j ä r och Regulares.

Regulus (lat., egentl, "liten konung",
härskare). 1. Astron., en stjärna af l:a storleken i
stjärnbilden Lejonet. - 2. Metall., i proberkonsten
metallen i motsats till malmen. Se Järnprof 1. -
3. Zool. Se Kungsfåglarna.

Regulus, Marcus Atilius, romersk fältherre, stred
som konsul 267 f. Kr. med framgång mot sallentinerna
(ö. om Tarent). För andra gången konsul 256, sändes
han jämte sin ämbetsbroder L. Manlius Yulso med en
flotta och här till Afrika. Efter en afgörande seger
öfver kartagernas flotta vid Ecnomus på södra kusten
af Sicilien land-stego romarna vid Clupea och härjade
det afrikanska landet. Efter någon tid återsändes
en del af hären under Vulso. R. kvarstannade med
huf-vudstyrkan. Han hade i början framgång; fienden
besegrades, städerna intogos, och Kartago bad om
fred. Men då alltför hårda villkor uppställdes,
be-slöto fienderna att anstränga sig till det
yttersta. En del af hären på Sicilien återkom,
numidiskt rytteri samlades, och grekiska legosoldater
under spartanen Xanthippos värfvades. Nu dukade
R. under; hären blef tillintetgjord och han själf
fången. - Enligt en senare tradition, som var
gängse redan på Ciceros tid, skulle R. omkr. 251
efter kartagernas nederlag vid Panormus ha blifvit
skickad till Rom för att ombesörja utväxling af
krigsfångar (enligt Livius för att medla fred),
sedan han fått aflägga ed på att återvända, om
han misslyckades. R. skulle emellertid i Rom ha af
styrkt Kartagos anbud och vid återkomsten blifvit
under grymma kval aflifvad. Denna berättelse, som
utgjorde ett omtyckt ämne för prosaiska och poetiska
skildringar (jfr t. ex. Horatius’ Od. 111:5), är utan
tvifvel konstruerad. Bättre bestyrkt genom tidigare
vittnesbörd är en annan framställning, att R:s maka
efter underrättelse, att R. dött i fångenskap, låtit
två förnäma kartagiska fångar undergå en grym be-

Tryckt den 3/7 15

handling. Denna berättelse har troligen
gett upp-hof till den förra versionen. -
Litt.: 0. Jäger, "M. A. R."_(1878). .
R.Tdh. (H. Sgn.)

Regulär. Se Regulares. Jfr Reguljär.

Régum (lat., genit. plur. af rex, konung). Se
Konungaböckerna.

Reh, F u g g e r vom, tysk adlig ätt. Se F u g-g er,
sp. 82.

Rehäbeam (hebr., "folkutvidgaren"), Juda rikes
förste konung, son till Salomo och den ammonitiska
prinsessan Naama, uppsteg vid 41 års ålder på tronen
och regerade i 17 år, enligt det vanliga antagandet
sammanfallande ungefär med åren 975- 957 f. Kr. Det
missnöje bland folket, som redan under Salomos sista
regeringsår uppkommit, bröt ut i full låga genom
den hårdhet R. strax vid tillträdet till regeringen
visade. De missnöjde slöto sig till Jerobeam (se
denne), och så skedde "de tio stammarnas" affall
från Davids ätt. Endast Juda och Benjamins stammar
("riket Juda") höllo sig troget till R. Ständiga
strider med de affallna stammarna ("riket Israel")
oroade hans regering, och det var troligen genom
"riket Israels" tillskyndelse, som den egyptiske
konungen Scheschonk inföll i Juda rike, anställde
förödande härjningar samt t. o. m. eröfrade
Jerusalem och bortförde templets och det kungliga
palatsets skatter som byte, ett krigståg, hvarom
en bildlig framställning i Karnak i Egypten än
i dag vittnar. Under R:s sista regeringsår hade
riket jämförelsevis lugn, men det blef svagare
och svagare genom en tilltagande afgudadyrkan och
konungens eget dådlösa haremslif. Jfr l Kon. 12 ff.,
2 Krön. 10 ff. samt Josefos’ "Antiquitates" 8, 3 ff.
J- l>.

Rehabilitation (af lat. re, åter, och habif litas,
lämplighet), jur., återgifvande åt någon af hans förra
värdighet, rättighet eller ställning. Särskildt
begagnar man detta ord för att beteckna ett
återställande i sådana medborgerliga rättigheter,
som förverkas genom nesliga förbrytelser. För så vidt
förlusten af dylika rättigheter har karaktären af en
till gärningen knuten, af domstol ådömd straffpåföljd,
såsom vanligen är fallet (jfr art. Medborgerligt
förtroende), kan ett sådant återställande ske i vanlig
nådeväg. I vissa länder inrymdes emellertid en för
sådant brott dömd person en mer eller mindre bestämd
rätt att på grund af en längre tids oklanderlig
vandel erhålla reha-bilitation i denna mening. Så
var särskildt tidigt fallet i den franska rätten,
hvarest uttrycket i fråga kom att afse just dylika
fall; och äfven i våra nordiska grannländer infördes
ett dylikt institut, d?,r benämndt ceresopr etsning,
efter mönster af en fransk lag af 1852. Man afsåg att
på denna väg minska de allt påtagligare nackdelarna
af de i den äldre rätten vanligen hela lifstiden
räckande påföljderna af detta slag. I andra länder
nöjde man sig med att söka undgå dessa nackdelar
genom att alltmera ådöma dessa påföljder endast på
viss tid. Så i den svenska rätten, där ett sådant
rehabilitations-institut är okändt. Den minskning
i medborgerliga rättigheter, hvarom nu är fråga,
ådömes där under benämningen "förlust af medborgerligt
förtroende" antingen för alltid eller för viss tid,
och den sålunda dömde kan i förra fallet alls ej,
i senare fallet icke före utgången af den i domen
bestämda tiden återfå "medborgerligt förtroende"
annorledes

22 b. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:59:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0645.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free