från scenen. Se F. Sarcey, "Comédiens et ccmé-diennes" (I, 1887). Reichenhall [ra'j]-], Bad-R., stad och badort i bajerska reg.-omr. Oberbayern, ligger i en romantisk dal 470 m. ö. h. vid floden Saale l. Saalach, 15 km. s. v. om Salzburg och 13 km. n. v. om

Utsikt af Reichenhall.

Berchtesgaden. 6,386 inv. (1910). R. eger flera rika saltkällor, som lämna omkr. 115,000 ton salt årligen. Vattnet i några af dessa är så starkt mättadt med salt (ända till 24 proc.), att det omedelbart ledes till pannorna, hvaremot en del först undergår en afdunstningsprocess i graderverken. R. utgör föreningspunkten för de fyra stora bajerska saltverken (R., Berchtesgaden, Traunstein och Rosenheim), hvilka äro förenade genom rörledningar, som ha en längd af 120 km. Det öfverflödiga saltvattnet ledes från Berchtesgaden till R. och därifrån till Traunstein och Rosenheim, som eger större förråd på bränsle till kokningen. Sedan 1846 är R. en i synnerhet af nordtyskar och ryssar mycket besökt bad- och kurort (omkr. 14,000 kurgäster årligen). Läget är skyddadt genom höga berg, klimatet är mildt. Vattnet begagnas utspädt till bad och inhalationer. Äfven förfogar badanstalten öfver ett s. k. graderverk, där patienterna få inandas saltångor. R. uppsökes mest af patienter, som lida af katarrer i bröstvägarna, i synnerhet strup- och näskatarrer, och af emfysematösa patienter. Säsong maj--okt. (J. F. N.) Ln. Reichenow [ra'j-], Anton, tysk zoolog, f. 1847 i Charlottenberg, vardt 1895 professor och 1906 andre direktör för zoologiska museet i Berlin. R. har väsentligen egnat sig åt studiet af fågelvärlden (Die vögel Afrikas, 3 bd, 1900-05, Handbuch der systematischen ornithologie, I, 1913). Reichensperger [ra'j-]. 1. August R., tysk politiker, konstskriftställare, f. 22 mars 1808 i Koblenz, d. 16 juli 1895 i Köln, var 1849-79 ap-pellationsgerichtsråd i Köln, men egnade sig därjämte åt konststudier (han var en hänförd beundrare af den gotiska stilen såsom blomman af "kristligt germansk" byggnadskonst och verkade energiskt för Kölndomens restaurering). Inom politiken intog han en bemärkt plats redan som ledamot af tyska nationalförsamlingen (1848), där han tillhörde det konstitutionella, "stortyska" partiet och som vicepresident för en grupp katolska deputerade väsentligt påverkade dessa "ultramonta- ners" hållning i antipreussisk riktning. Han var sedermera led. af Erfurtparlamentet (1850), preussiska deputeradekammaren (1850-63, 1870- 73 och 1879-85), där han 1852 samlade de katolske deputeradena till ett parti "katolska fraktionen", sedan 1861 kalladt centrumpartiet, samt af tyska riksdagen (1871-84), där han var en af cheferna för det klerikala centrumpartiet. R. var från ungdomen starkt påverkad af den romantiska rörelsen i Frankrike och Belgien samt af J. de Maistres moderna ultra-montanism. Länge kände han sig främst som rhenländare med aversion eller likgiltighet för den preussiska statens politiska idéer. Inom centrumpartiet tog han verksam del i "kulturkampen", men kom under 1870-talet att alltmer trängas i skuggan af den nye partiledaren Windthorst. - Bland R:s skrifter må nämnas Die christlichgermanische bauhunst (1852) och Phra-sen und schlagwörter (1862; 3:e uppl. 1872). R:s Parlamentarische reden utgåfvos 1858. - Jfr L. Pastor, "August R. 1808-1895" (2 bd, 1899), och H. Oncken, "A. R." (i "Hist. zeitschrift", bd 88, 1902). - 2. P e t e r F r a n z R., den föregåendes broder, f. 22 maj 1810 i Koblenz, d. 31 dec. 1892 i Berlin, blef 1850 appellationsgerichts-råd i Köln och var sedermera, till 1879, obertri-bunalsråd i Berlin. R. var medlem af preussiska nationalförsamlingen (1848) och Erfurtparlamentet samt från 1858 till sin död medlem af preussiska deputeradekammaren och sedan 1867 af (nordtyska och) tyska riksdagen. Liksom sin broder, med hvilken han i allmänhet intimt samverkade som politiker, tillhörde han centrumpartiet. Han utgaf bl. a. Erlebnisse eines alten parlamentariers im revo-lutionsjahre 1848 (1882). 1-2. (V. S-g.) Reichenwald [ra'jchenvalt], Kristian och Peter. Se Birch-Reichenwald. Reicher [ra'j-], Emanuel, tysk skådespelare, f. 1849 i Bochnia, Galizien, började redan 1868 sin teaterbana, var först anställd i Wien, 1873-81 i München och från 1884 mestadels i Berlin, där han sedan 1902 tillhör Lessingteatern och 1899 öppnade en dramatisk högskola. R. har varit en af den realistiska skådesoelarkonstens främste: i franska karaktärsroller samt i Hauptmanns, Björnsons, Ibsens, Strindbergs och andra moderna dramaturgers pjäser har han gjort mäktigt intryck genom sitt naturliga och känsliga spelsätt. Äfven som föredragshållare och dramatisk lärare har han verkat för sin konst. - R. var 1875-81 gift med operasångerskan H e d w i g Reicher-Kinder-mann, född Kindermann, f. 1853 i Mun-chen, d. 18S3 i Triest. Hon hade anställningar i München, Hamburg, Wien, Leipzig och från 1882 vid Angelo Neumanns (se d. o.) ambulerande operatrupp samt utmärkte sig som Orfeus, Fidelio, Fides i "Profeten", Ämnens i "Aida", vidare i Wagner-roller, främst Brynhilda i "Nibelungen"-trilogien.