1265 Reichert-Reicke 1266 Reichert [ra'j-], Karl B o g i s l a u s, tysk anatom, f. 1811, d. 1883, blef med. doktor 1836, professor i anatomi i Dorpat 1843, i Breslau 1853 och i Berlin 1858. R:s arbeten beröra hufvudsakligen embryologien och histologien, bland hvilkas ifrigaste och framgångsrikaste forskare han räknas. Äfven inom människans gröfre anatomi gjorde han värdefulla undersökningar. Strängt konservativ i sina vetenskapliga åsikter, blef han mot slutet af sin lefnad tämligen isolerad och delvis tillbakasatt. Bland R:s viktigare arbeten märkas: Ueber die vis c erall) o g en der wirbelthiere (1837), Das entwick-lungsleben im wirbelthierreiche (1840), Der bau des menschlichen gehirnes (1859-61) och Die fei-nere anatomie der gehörschnecke (1864). Jämte Du Bois-Reymond utgaf han, efter J. Mullers död, "Archiv fur anatomie, physiologie und wissen-schaftliche medicin" (1859-77). Reichlin-Meldegg [ra']-], Karl Alexander, tysk filosof, f. 1801, d. 1877 som professor i Heidelberg, hade en tid varit katolsk präst och är som filosof anhängare af Kant. Hufvudarbeten: Psychologie (1837-38), System der logik (1870) och Das leben eines ehemaligen römisch-katholischen priesters (själfbiografi, 1874). S-e. Reichmann [ra;j-], Theo d or, tysk operasångare (baryton), f. 1849 i Rostock, d. 1903 i Mar-bach vid Bodens jon. tillhörde efter växlande, anställningar Wiens hofopera 1882-89 och ånyo från 1893. Under mellantiden uppträdde han i Amerika. Han var en berömd framställare af Wagner-rollerna Flygande holländaren, Wolf ram, Telra-mund, Hans Sachs m. m. Vid Baireuth-festspelen kreerade han 1882 Amfortas i "Parsifal" och medverkade vid dem till 1892. E. F-t. Reichsacht [ra'jchs-], ty., riksakt. Se Akt. Reichsanzeiger [ra^chsantsa^ger]. Se D e u t-scher r e i c h s a nz e i ger und königlich preussischer staatsanzeiger. Reichsbote [ra7jchsbåte], Die, kristligt konservativ tidning i Berlin, uppsatt 1872. Reichsgericht [ra'jchs-], ty. 1. Tyska rikets högsta domstol, i Leipzig, som började sin verksamhet l okt. 1879. Den består af president och ledamöter (reichsgerichtsräte) samt arbetar i regel på särskilda afdelningar (civilsenate och strafse-nate) med hvar sin ordförande (senatspräsident) och sex andra ledamöter. Genom ledamöternas egen försorg utges sedan 1880 domstolens domar och utslag under titeln "Entscheidungen des reichs-gerichts", särskildt "in civilsachen" och "in straf-sachen". 1888-95 uppfördes åt domstolen en egen byggnad (se Leipzig, sp. 101 och fig. 6). - 2. En österrikisk domstol, i Wien, för afgörande af kompetenskonflikter mellan domstolar och förvaltningsmyndigheter samt vissa förvaltningstvister. C. G. Bj. Reichshofen [ra'jchshåf-], stad i Elsass-Lothrin-gen, området Unter-Elsass, vid järnvägen Hagenau -Saargemiind, 43 km. n. om Strassburg. 2,885 inv. (1905). Järnindustri. Efter R. uppkalla fransmännen vanligen slaget 6 aug. 1870, hvilket tyskarna gifvit namn efter staden Wörth (se d. o.). Reichsmark [ra'jchs-], myntv. Se Mark, sp. 995, och Myntsystem, sp. 67. Reichspartei [ra^chspartaj] 1. Deutsche reichspartei, tyskt partinamn. Se F r i k o n-servativa. Reichstadt [ra7]-], tjech". Vdkupy, stad i norra Böhmen, ö. om Böhmisch-Leipa. Omkr. 1,800 inv. Kejsar Frans I bestämde 16 mars 1819, att slottet i R. med tillhörande herrskap, som förut varit i Bajerns ego, och åtskilliga andra gods i Böhmen, hvilket allt vid den tiden innehades af storhertigen af Toscana, skulle vid hertigdömet Luccas eventuella förening med Toscana tillfalla kejsarens dotterson, Napoleon I:s son Napoleon (se Napoleon 2), som erhöll titel hertig af R. Denne, som afled 1832, kom aldrig i besittning af godsen, ty Lucca tillföll först 1847 Toscana. Sedan 1875 äro godsen kejsar Frans Josefs privategendom. Reichstadt [ra'j-], Napoleon Frans Josef Karl Bonaparte, hertig af. Se Napoleon 2. Reichsverband gegen die sozialdemokratie [ra/jchsferbant gegen di såtsiäldemåkrati], ty., "riksförbundet mot socialdemokratien", en 9 maj 1904 i Berlin af general E. von Liebert (se d. o.) stiftad förening, hvilken som sin uppgift angaf samlande af alla kejsaren och riket trogna tyskar utan politisk eller religiös partiåtskillnad till kamp mot socialdemokratiens antimonarkiska och revolutionära sträfvanden. Föreningen har i tal och skrift utvecklat en tidtals synnerligen liflig agitationsverksamhet och därvid ofta på grund af oriktiga eller öfverdrifna framställningar rönt kraftiga mothugg från socialdemokratiskt håll, där den gått under vedernamnet "Reichsliigenverband". Kort efter krigsutbrottet i aug. 1914 inställde föreningen i "borgfredens" intresse för obestämd tid framåt sin verksamhet. V. S-g. Reichwein [réik-], Georg, norsk militär, f. 1593 i Marburg, d. 5 maj 1667 i Bergen, stred som ung på protestanternas sida i Trettioåriga kriget, kom 1628 till Danmark, där han inträdde i armén, förflyttades kort därefter som kapten vid Oplandska regementet till Norge, där han nationaliserades och kom att spela en framstående roll som officer, bl. a. genom organiseringen af den 1628 upprättade stående nationalhären. Som öfverstelöjtnant 1641 deltog han med heder i gränskrigen mot Sverige 1644-45 ("Hannibalsfejden"), representerade med energi Danmark-Norge vid gränsregleringen 1649 ang. Idre och Särna socknar mellan österdalen och Dalarna och blef kommendant på Akershus 1654 samt adlad 1655. Med stor skicklighet ledde R. 1658 återeröfringen af Trond-hjems län, hvilket med en i antal underlägsen styrka tappert försvarades af svenske guvernören Klas Stiernsköld, som af den ridderlige R. fick hedrande kapitulationsvillkor. R. var därpå anställd i generallöjtnant J. Bjelkes stab under fälttåget i Bohuslän 1659, befordrades s. å. till generalmajor och blef 1666 stiftsbefalingsmand i Bergen. - Se H. J. Huitfeldt-Kaas i norsk "Hist. tidsskr.", ser. 3, bd 5. K. V. H. Reicke [ra'jke], Georg, tysk ämbetsman, f. 1863 i Königsberg, beklädde flera poster i administrativa verk, vardt 1897 justitiarie i Branden-burgs konsistorium, men tog 1901 afsked på grund af konflikter med öfverordnade till följd af deltagande i "Goethebunds" moderna litteratursträf-vanden och vardt 1903 andre borgmästare i Berlin.