1269 Reid-Reiffenberg 1270 hvilka öfver hälften finnes öfversatt till svenska. Se det af hans änka utgifna "Memoir" (2:a uppl. 1900). Reid [ri7d], sir Thomas W e mys s, engelsk författare, f. 1842, d. 1905, var 1870-87 redaktör för "The Leeds mercury" och 1890-99 af "The speaker", skref åtskilliga biografiska arbeten (öfver Charlotte Bronte 1877, W. E. Forster 1888, ny uppl. 1895, W. Black 1902, m. fl.) och romaner (Gladys Fåne, 1883, 8:e uppl. 1902). Reid [n'd], sir George, skotsk målare, f. 1842 i Aberdeen, d. 1913, var först litograf, studerade sedan vid akademien i Edinburgh, i Utrecht och Paris. K. målade landskap och utförde förträffliga illustrationer, men var framför allt betydande som porträttmålare. R. vardt 1877 medlem af skotska akademien och var länge dess president. G-g N. Reid [ri'd], sir George Houston, australisk statsman, f. 25 febr. 1845 i Johnstone i Skottland, emigrerade till Australien 1862, blef 1879 advokat i Nya Syd-Wales och invaldes 1880 i denna kolonis lagstiftande församling, som han, med af brott för åren 1884-85, tillhörde till 1901. Han representerade därefter samma valkrets, East Sydney, i förbundsparlamentet 1901-09. R. var 1883-84 undervisningsminister i Nya Syd-Wales, 1891-94 ledare af den frihandelsvänliga oppositionen i koloniens parlament och 1894-99 dess premiärminister och koloniskattmästare. I genomförandet af de australiska koloniernas federativa sammanslutning till "Commonwealth of Australia" tog han härunder som äldste premiärminister en framträdande andel. Han efterträdde i aug. 1904 arbetarpartiets ledare Watson som australisk premiärminister, men hans frihandelspolitik uppkallade mot honom till motstånd såväl protektionisterna som arbetarpartiet, och han måste afgå redan i juli 1905. Sedan 1910 är R. australiska regeringens representant i London ("high commissioner for Australia"). Han har förutom politiska broschyrer (mest agitationsskrifter för frihandeln) utgett New South Wales, the mo-ther colony of the Australias. V. S-g. Reid [ri'd], Robert Treshie, earl L o r e-burn, brittisk jurist och politiker, f. 3 april 1846 i Dumfriesshire, blef 1871 advokat, var 1880- 1905 liberal underhusledamot, blef mars 1894 so-licitor general och okt. s. å. attorney general i Roseberys ministär samt afgick med denna juni 1895. Sir Robert R. (han hade 1894 erhållit knightvärdighet) var sedermera en af den liberala underhusoppositionens ledande debattörer, särskildt i lagstiftningsfrågor, fungerade 1899 vid skiljedomsförfarandet om gränsen mellan Venezuela och Brittiska Guyana som en af brittiska kronans advokater och blef vid liberalernas återkomst till makten lordkansler (dec. 1905) i ministären Campbell-Bannerman samt upphöjdes i samband därmed till peer (baron Loreburn of Dumfries). Lordkanslersposten bibehöll R. äfven i ministären Asquith till juni 1912, då han af hälsoskäl afgick. Han hade 1911 erhållit earl-värdighet. Efter sitt afskedstagande har han föga deltagit i det politiska lifvet, men våren 1914 offentliggjorde han ett mycket uppmärksammadt inlägg i den irländska frågan, enträget framhållande nödvändigheten af uppgörelse genom ömsesidiga eftergifter rörande Ulster, om inbördeskrig skulle kunna undvikas. Han har utgifvit en foikrättslig studie, Capture ät sea (1913). V. S-g. Reidarson, Per, norsk tonsättare, f. 1879 i Grimstad, lärjunge till Sigurd Lie och Elling, har (delvis med statsstipendium) studerat vidare i Tysk-land och Frankrike samt var 1899-1906 violinist vid Nationaltheatrét i Kristiania. Han har komponerat körverken Havet (1904, till Björnsons dikt) och Haakon den godes död (1906, prisbelönt), Nordisk ouverture (1908), Norsk rapsodi (1909), sångspelet Sommereventyr (1910, till text af honom själf), flera häften sånger vid piano m. m. R. är sedan 1913 musikrecensent i "Tidens tegn". K. V. H. Reiögotaland. Se Reid got er. Reidgoter är en forngermansk beteckning för östgoterna (se Goter), som i äldre tid börjat med hr- (h r a i f) k u t u m på Röksstenen, isl. HrciÖ-gotar). Det i Hervararsagan nämnda Reiögotaland var enligt den ursprungliga sagan östgoternas land i sydöstra Europa, men i medeltiden lokaliserades namnet i Norden på olika sätt. I Snorres Edda är det dels Jutland, dels fastlandet i Danmark och Sverige i motsats till öarna, som kallades Eygotaland ; särskildt synes det i hjältesagan ha omfattat Danmark. Se S. Bugge, "Der runenstein von Rök" (1910); Bugges försök att härleda namnet från Kreta synes dock förfeladt. Th. W. (B-e.) Reidmar (Redmar; isl. Hreifimarr), nord. myt., hade sönerna Otr, Regin och Fafner. Den förstnämnde, som i en utters skepelse uppehöll sig vid ett vattenfall, blef dräpt af Oden, Höner och Loke på en af deras vandringar. Gudarna medtogo skinnet och sökte härbärge hos R. samt visade sitt jaktbyte. R. och hans söner fångade dem och förelade dem att som lösen för lifvet fylla utterskinnet med guld och äfven utvändigt helt och hållet hölja det därmed. Loke tog guldet ifrån dvärgen And-vare. Då utterskinnet var fylldt och höljdt med guld, gick R. fram och fick se ett morrhår och bad dem hölja det. Oden höljde det med ringen And-varanaut, och Loke knöt därvid samma förbannelse, som Andvare (se d. o.) uttalat. Regin och Fafner badö sin fader om broderbot efter Otr, men han sade nej och blef dräpt af Fafner (se d. o.), som sedan bemäktigade sig hela skatten. Th. W. (B-e.) Reiersen, Niels Lund e, dansk donator, f. 1742, d. 1795, var 1775-90 fabrikant och grosshandlare i Köpenhamn. 1793 upprättade han, som förtjänat en stor förmögenhet, Det R e i e r s ensk e fond (1913 1,015,000 kr.) till fromma för industrien (se Danmark, sp. 1274). E. Ebg. Reiersen, Kristian, dansk ämbetsman, f. 1792, d. 1876, blef 1815 juris kandidat och var 1825-39 assessor i politiretten i Köpenhamn. Han fick 1834 det svåra och obehagliga värfvet att vara "polisens medhjälpare", d. v. s. censor för de i Köpenhamn utgifna tidningarna och småskrifterna samt för de särskild censur ådömde skriftställarna. Tillstånd af honom erfordrades för vederbörande blads eller skrifts utgifning, men hans "beslag" kunde öfverklagas vid domstol. R. skötte detta kinkiga värf till 1848, ja, formellt till den nya tryckfrihetslagen 1851. E. Ebg. Reiersenske fondet. Se Reiersen, N. L., och Danmark, sp. 1274. Reif [rajf], ty., meteor. Se Frostdimma. Reiffenberg [räffäbar], Frédéric, baron,