1295 Reisenelven-Reiske 1296 vände han till musiken och uppträdde på konsertturnéer som biträde åt Vogl, Popper och Tua, hvilka dock alla skyndade att skilja sig från honom af fruktan att bli öfver-glänsta. Hans egentliga rykte som virtuos med utomordentlig teknik, kraftigt och fint anslag skapades dock först 1886 under ett besök i Stockholm, hvarefter han äfven i utlandet vann allmännare erkännande och konserterade i alla världsdelar (i Sverige ånyo 1887 och 1893). Han var 1900-06 professor i pianospel vid Leipzigs konservatorium. R. komponerade piano- stycken och sånger. A. L.» Reisenelven i Nordreisens härad, Tromsö amt, Norge, rinner upp ur Reisenvatn på gränsen till Kauto-keino, Finnmarken, upptar en rad små tillflöden från gränstrakterna mot Finland i s. och . v., genomströmmar till en längd af omkr. 85 km. i nordvästlig riktning den ganska stora R e i s e n-d a l och utfaller vid Nordreisens kyrka i R e i-s en f jord, som går 12 km. in i häradets nordliga del. R., som näst Maalselven är amtets betydligaste vattendrag, har ett nederbördsdistrikt på 2,516 kvkm. R. har flera större forsar, hvaribland Reisenfossen, där älff arten af stannar. K. V. H. Reisenfjord. Se Reisenelven. Reisenfossen. Se Reisenelven. Reisenvatn. Se Reisenelven. von Reiserska stiftelsen bildades 1780 och 1782, då Anders von Reiser (f. 3 nov. 1701 i Göteborg, tidigt i svensk krigstjänst och redan vid 15 års ålder med om Wismars blockad och sedan fänrik i Karl XII:s norska fälttåg, danskt etatsråd 1752, nät. svensk adelsman 1761, titulärlandshöfding 1766, d. 3 aug. 1782 på Själland) till välgörande ändamål testamenterade en fond (1786 stor 14,342 rdr 35 sk. 9 rst. b:ko) samt säterierna Lärkesholm och Lärka (se Lärkesholm). Tillgångarna, bestående af nämnda fastigheter samt kapital och aktier, tillsammans vid 1914 års slut kr. 600,979: 58, äro enligt af K. M:t 1860 fastställdt reglemente delade i två fonder: pensionsfonden och fideikommissfonden. Af den förra utgå årligen pensioner till 20 välfrejdade fattiga (ogifta, änkor eller änklingar, 10 af adlig, 10 af ofrälse börd) samt underhåll af Lärkesholms skola med tillhörande härbärge för fattiga och skolbarn. En tillämnad ar-betsarstalt, där fattiga genom råämnens förarbetning skulle förtjäna uppehälle, liar aldrig kommit till stånd. Af fideikommissfonden utgå årligen brud-gåfvor till högst 10 fattiga "herremansdöttrar" och 10 fattiga "bondpigor" samt ett eller två stipendier å 400 kr. till fattiga studerande vid Lunds universitet. 1914 utdelades af den förra fonden (vid 1914 års början kr. 561,537:83) i pensioner och gåfvor kr. 6,023: 48, till skolorna gingo kr. 3,601:63, till härbärget kr. 1,320 och af den senare (vid årets början kr. 36,426: 78) till brud- gåfvor och stipendier kr. 1,234:08. Direktionen består af kontraktsprosten i N. Åsbo kontrakt, kyrkoherden i örkelljunga församling och en af K. M:ts befallningshafvande utsedd person. Räkenskaperna granskas årligen af länets landskamrer och hvart 5:e år af särskilda af K., M:t utsedda revisorer. Reisig [ra'js-], Karl Christian, tysk filolog, f. 1792 i Thuringen, d. 1829 i Venezia. åtnjöt vid Leipzigs universitet handledning af G. Hermann, hvars grammatisk-kritiska riktning R. sökte fortbilda och förena med Heynes mera estetiska åskådningssätt. R. deltog som fältväbel i befrielsekriget 1813-15 och blef 1820 professor i klassisk filologi i Halle. Som lärare hänförde R. genom sin friska och lefvande framställning af antiken. Han utgaf bl. a. upplagor af Aristofanes' "Molnen" (1820) och Sofokles' "Oidipus på Kolonos" (1820-22). Postumt utgåfvos hans Vorlesun-gen uber lateinische sprachwissenschaft (1839; ny uppl. 1881 ff.). R:s ypperste lärjunge var Fr. W. Ritschl. Reisig, Karl Marinus, dansk läkare, f. 1829, d. 1902, blef 1855 med. kandidat och 1858 doktor samt 1863 lektor vid universitetet och var 1868-99 professor. Han föreläste först i patologi, sedan 1873 i terapi och var därjämte öfverläkare vid Frederiks hospital till 1892. R. var en utmärkt lärare (själf en hänförd lärjunge till Yirchow) och förstod att väcka intresse för vetenskapen. Därjämte var han en mycket anlitad läkare, särskildt i fråga om strup- och bröstsjukdomar. Han var medredaktör af "Nordiskt medicinskt arkiv" alltifrån dess början 1869 och en af stiftarna af Förening for ligbrsending 1881. R. skref bl. a. 3 universitetsprogram (1886, 1894 och 1899) om tuberkulos och dess behandling. E. Ebg. Relsjärvi, konsistoriellt pastorat af 2:a kl., Ka-lajoki kontrakt, Kuopio stift, Finland, Uleåbcrgs län, Haapajärvi härad och Piippola domsaga. Areal 446 kvkm. 3,963 inv. (1911), finsktalande. A. G. F. Reiske [ra'jske], Johann Jakob, tysk orientalist och hellenist, f. 1716, d. 1774, vardt 1748 e. o. professor i arabiska språket vid universitetet i Leipzig och öfvertog 1758 rektoratet vid Ni-kolaiskolan där. R. var 1700-talets ypperste kännare af arabiska och en af dess bästa helle-nister. Hans förnämsta arbeten på det orientaliska området äro editionerna af Abu-1-fidäs "Annales muslemici" (utg. i 5 bd, 1789-94) och af Konstantin Por-fyrogennetos' "De cse-rimoniis aulse byzan-tinse" (1751-54), en fyndgrufva bl. a. för arabiska antikviteter. R. grundlade den arabiska numismatiken samt forskningen öfver Arabiens historia. På det grekiska studiets fält utmärkte han sig genom sina säkra och vackra textförbättringar. Han kommenterade bl. a. Sofokles, Euripides, historikerna och talarna, öfversatte Aischines och Demosthenes, utgaf editioner af flera antika författare och skref det utmärkta ar-