1299 Reistrup-Hansen-Rejmyra 1300 Reistrup-Hansen [ra'jstrupp-], Frederik Karl Kristian, dansk konstnär, f. 1863 i Valby, studerade 1881-82 i konstakademien i Köpenhamn, men egnade sig tidigt åt porslinsmålning, arbetade i k. porslinsfabriken, gjorde ett besök i Paris, där han studerade skulptur och målning, blef sedan den ledande kraften i H. Kählers majolikafabrik i Naest-ved och utförde många af dess förträffliga och konstnärligt betydande alster, såväl vaser och djurgrupper som dekorativa väggprydnader. Af sistnämnda art finnas arbeten af honom i Glyptoteket (friser och reliefer) och i Köpenhamns rådhus (Ägir och hans döttrar, efter Frölichs teckning), dessutom i teatrar i Aarhus och i Yiborg m. fl. ställen. Bland R:s målningar är Niels Ebbesen uppsäger grejve Gert tro och lydnad (Frederiksborgs slott). Han har äfven illustrerat H. Kaarsbergs skildringar från Kaukasus "Stort vildt" efter en resa till södra Kyssland 1899. G-g N. Réiteréra (lat. reiteräre), återupprepa, förnya. - Subst. Reiteratiön. Reitgjerdet, en vårdanstalt för spetälska i Strin-dens härad alldeles utanför Trondhjem i s. ö. Stiftelsen har plats för 200 patienter. K. V. H. Reitzel, Karl Andreas, dansk bokförläggare, f. 1789 i Köpenhamn, d. 1853, fick sin utbildning hos G. Bonnier, satte 1819 upp egen bokhandel i Köpenhamn och blef förläggare för många ansedda tidskrifter och nästan alla större författare. Af intresse för litteraturens främjan betalade han dittills ovanligt höga honorar. Hans förlagsartiklar uppgingo i allt till 1,250. R:s affär öfvertogs af sönerna Theo dör R (f. 1828, d. 1906) och Karl R. (f. 1833, d. 1911) och efter den sistnämndes död af sonsonen Carl R. Förlagsaffären måste dock uppges 1893 och sammanslogs 1896 med Gyl-dendalske forlag. E. Ebg. Reitzenstein [ra'jtsenstajn], Richard, klassisk filolog, f. 1861 i Breslau, blef 1888 docent där i klassisk filologi, 1889 professor i Rostock, senare efter hvartannat i Giessen, Strassburg, Freiburg i Breisgau samt 1914 (som efterträdare till F. Leo) i Göttingen. - Bland R:s vetenskapliga arbeten må nämnas: Geschichte der griechischen etymolo-gica (1897), Poimandres. Studien zur griechisch-ägyptischen und jruhchristlichen litteratur (1904), Studien zu Quintilians grösseren deklamationen (1909), Die hellenistischen mysterienreligionen (1910) och Das märchen von Amor und Psyche bei Apuleius (1912). H. Sgn. Reiz [rajts], Friedrich Wolfgang, tysk klassisk filolog, f. 1733, d. 1790, var en af det klassiska studiets främjare och nydanare, som genom sin lärjunge G. Hermann (se d. o.) invarslade en grammatiskt kritisk metod. Rej, M i k o l a j z Naglowic, polsk författare, f. 1505; d. 1569, tillhörde den protestantiska trosbekännelsen och anses som skaparen af det moderna polska litteraturspråket i folklig stil. 1543 utgaf han den satiriska dialogen Krötka rozprawa miedzy Panem, Wojtem i Plebanem (Kort samspråk mellan en herreman, en fogde och en präst) och 1545 ett bibliskt drama, Josefs lif (Zywot Jo-zefa rozdzielony w rozmöwach person). I den episka dikten Wizerunek (Mönstret, 1558) framställde R. enligt Dantes förebild (med vandringar från helvetet till paradiset) sin etiska världsåskåd- ning i allegorisk form. Hans förnämsta verk är Zwierciadlo (Spegeln) 1. Zywot czlowieka poczci-wego (En rättskaffens människas lif, 1567), hvari han uppställde idealet af en polsk ädling. Dessutom utgaf han en Postilla (1556), en öfv. af Apokalypsen (1565) och polemiserade lifligt mot katolicismen. R:s verk, som redan under hans lifstid utkommo i många upplagor, utgåfvos samlade på 1800-talet. Den grundligaste och utförligaste studien om R. är af A. Bruckner (1905). A-d J. Réjane [reja'n], Gabrielle Charlotte (egentl. Re ju), fransk skådespelerska, f. 6 juni 1857 i Paris, utbildades vid konservatoriet och utmärkte sig från 1875 på Vaudevilleteatern i samma ungdomligt ystra genre som mademoiselle Déjazet förr uppburit, öfvergick till Ambiguteatern 1882 och uppträdde under de följande 10 åren som gäst på olika skådebanor. 1892 ingick hon äktenskap med Grand théåtres föreståndare P o r e l och följde honom 1893 till Vaudevilleteatern, där hon längre tid var fäst. Hon gaf 1895 gästspel i Nord-Amerika och företog 1897 en europeisk turné. Äktenskapet upplöstes 1903 genom skilsmässa. 1906 öppnade hon en egen Théåtre Réjane i Paris. Hon förkroppsligar på scenen den äkta parisiskans skiftningsrika kynne och är starkast i framställandet af kriserna i kvinnans lif. Själfullt och med frisk realism tolkar hon hela skalan af känslor och affekter, från jubel till smärta, från vild förtvifian till rörande ömhet. Bland hennes roller må nämnas Madame Sans-Géne, Nora (i Ibsens "Ett dockhem"), Sapho (efter Daudets roman), Lysistrata, Froufrou, Zaza och Héléne Ardan i "La douloureuse". E. F-t. Rejaule y Toledo [rejaVle i tåle'då], Pedro Juan de, spansk författare, f. 1586 (eller 1590) i Valencia, d. 1640, skref under märket R i c a r d o de T ur i a Soledades, Sonetos, Epitafio å un gran musico, A un desdén och annan lyrik i Gön-goras stil. Vidare att nämna äro komedien La burladora burlada, intagen i Rivadeneiras "Biblio-teca de autores espanoles", bd 43, och Vida, mar-tirio y muerte de San Vicente, patron de Valencia. Ad. II-n. Rejdar Sändeman, norsk höfding, d. 1214 i Kon-stantinopel, var i tjänst hos bysantinske kejsaren Alexios Angelos, af hvilken han skickades till Norden för att värfva soldater. Han lyckades med Sverres samtycke samla en skara krigare, men slöt sig med denna 1196 till biskop Nikolaus Arnessön och blef en af "baglernas" (se Bagler) mäktigaste anförare. Efter en hårdnackad belägring af det förskansade Slotsberget vid Tönsberg måste R. (1201) ge sig åt Sverre. Då striden efter dennes död blossade upp igen, blef R. åter en af baglernas mest betrodda anförare, tills striden slutade med förlikning 1208. 1210 drog han på pilgrimsfärd till Heliga landet och trädde senare ånyo i kejserlig tjänst. K. V. H. Rejdowåk. Se R e d o v a. Rejl, sjöv., en förvrängning af engelska sjö-termen royal top gallant, som betyder öfver- 1. bovenbram. Ordet förekommer i gamla läroböcker i sammansättning med stång, segel etc., men användes numera sällan eller aldrig. R. N.* Rejmyra (Reijmyre), bruksegendom i Ske-devi socken, Östergötlands län, vid sjön Hunns södra strand, utgöres af 5 mtl jordbruksfastighet,