Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Reistrup-Hansen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1301 Réju-Reklam 1302
tax. till 478,000 kr., glasbruk, glassliperi, gasverk,
cirkelsåg m. m., tax. till 356,400 kr. (1914). Förut
en by, som på 1600- och 1700-talen egdes af
släkterna De Geer och von Berchner, förändrades
egendomen 1811 till glasbruk af jägmästaren Gräver
och frih. M. A. von Ungern-Sternberg, tillhörde
därefter den sistnämndes måg, kapten E. von Post,
som icke blott förbättrade jordegendomen genom
sjösänkningar och mossodlingar, utan fullföljde
den påbörjade glasbruksanläggningen. Hans arfvingar
bildade 1867 E. bruks a.-b. (aktiekapital 500,000
kr.), hvars aktier förvaltas af A.-b. de svenska
kristallglasbruken (bildadt 1903; aktiekap. 1,798,500
kr.). Bruket är genom linbana förenadt med Simonstorps
station vid östra stambanan. Tillverkningen utgöres
af alla slags hvitt, slipadt, ri-tadt, måladt och
förgylldt husgerådsglas.
Réju [rejy]. Se Eé jane.
Rek., förkortning af rekommenderad 1. rekom-menderadt
(försändelse, bref); stundom liktydigt med
penningförsändelse.
Rekabiter kallades ett samfund i det gamla Israel,
som stiftats af Jonadab, Eekabs son, som i ett
betydelsefullt ögonblick sammanträffade med Jehu,
då denne var på väg att utrota Ahabs konungahus (2
Kon. 10: 15 ff.). Enligt profeten Jeremia (kap. 35)
afhöllo sig samfundets medlemmar ej blott från att
odla och dricka vin, utan också från att bo i fasta
bostäder och odla säd. Genom denna återhållsamhet
åsyftade de sannolikt att uppväcka den gamla
israelitiska anden till reaktion mot den af Ahabs
gemål Isebel införda Baals-dyrkan, hvilken enligt
deras uppfattning var så nära förbunden med den af
Israel öfvertagna kana-neiska kulturen, att man måste
bryta äfven med denna för att vinna befrielse från den
religiösa besmittelsen. Sin trohet mot sin stiftares
ålägganden visade de ännu på Jeremias tid, och denne
profet kunde därför framställa dem som en manande
förebild för sina landsmän (Jer. 35). De synas har
varit med i exilen. Ännu under Nehe-mias tid funnos
enskilda representanter för rekabi-ternas samfund
(jfr Neh. 3: 14). Kromsten upplyser (l Krön. 2: 55),
att rekabiterna voro en del af kai-néerna (keniterna),
som ursprungligen voro en nomadstam; men på hans
tid voro de inregistrerade i Juda stam. Sitt gamla
nomadiserande lefnadssätt måste de väl uppge i och
med exilen. E. S-e.
Rekabiterorden, engelsk nykterhetsorganisation. Se
Nykterhetsrörelsen, sp. 223.
Rekalesce’ns (af lat. recalefscere, åter bli varm)
är den företeelsen, att järn, som varit uppvärmdt
till ljus rödglödgning och sedermera afkylts till mörk
rödglödgning, plötsligt och utan synbar anledning åter
ökar sin temperatur till ljus rödglödgning. Innan
någon rationell förklaring lämnats, ansågs, att
fenomenet berodde på, att afkylningen icke sträckt sig
till järnets kärna och att där en viss mängd värme så
att säga instängts. Sedan man upptäckt, att järnet vid
en viss hög temperatur mister sin magnetism och därvid
öfvergår till en ny modifikation under absorberande
af stora värmemängder, blir rekalescensfenomenet
lätt förklarligt. När järnet afkyles, återgår det
till den vanliga, magnetiserbara modifikationen,
hvarvid den nyssnämnda värmemängden frigöres
och järnet upp^ värmes till ljus rödglödgning.
G. C-1.
Rekapitulation (af lat. re, ånyo, och capitulum,
hufvudpunkt), sammanfattande upprepning af det
väsentliga i en förut gjord utredning; förnyad
värfning (se vidare Kapitulation). –
Rekapitulant, soldat, som tager ny värfning. –
Rekapitulera, i kort sammanfattning
återupprepa hufvudinnehållet af hvad som anförts;
ånyo taga värfning vid kapitulationstidens utgång.
Rekared. Se Reccared.
Rekarne, nordvästra delen af Södermanland,
bildar ett fögderi och indelas i två härad:
Västerrekarne härad (se d. o.) och Österrekarne härad
(se d. o.), och två kontrakt: Västerrekarne
kontrakt, som omfattar äfven Kung Karl och Torpa
af Västmanlands län, och Österrekarne kontrakt.
Rekaulescens (af lat. re, åter, och caulis, stjälk),
bot., sammanväxning mellan ett blad och skottet
i dess vinkel. Genom den på så sätt åstadkomna
”förskjutningen” af bladet kunna egendomliga
bladställningsförhållanden uppkomma, t. ex. hos
Solanaceæ m. fl. Rekaulescens förekommer inom
många växtfamiljer.
G. L–m.
Rekefjords batteri, i Norge, Stavangers amt
och Sogndals socken, byggdes senast 1807 och
underhölls sedan samt var bestyckadt till 1815,
men fick därefter förfalla.
L. W:son M.
Rekem. Se Petra, sp. 698.
Rekisvinth. Se Reccesvind.
Reklam (fr. réclame, af lat. reclamare, ideligen
ropa), puff, åtgärd för att rikta allmän,
rekommenderande uppmärksamhet på en handelsvara, ett
affärsföretag, en verksamhet eller en person. Inom
det nutida affärslifvet intar reklamväsendet en
erkänd ställning som oundgänglig faktor i konkurrensen.
Till reklamens hjälpmedel höra annonsering i
tidningar och andra publikationer, skyltning med
fasta skyltar och affischer eller genom utställning af
handelsvaror i butiksfönster, utdelning eller utsändning
med posten af trycksaker, cirkulär, kataloger
och reklamartiklar till redan förvärfvade eller
eftersträfvade kundkretsar samt erbjudanden i direkta
bref till bestämda adressater, som anses möjliga
att förmå till affärsförbindelse af ett eller annat
slag. Inom hvar och en af dessa kategorier ha
utbildats fulländade metoder, och i större affärscentra
egnar sig en mängd personer och företag uteslutande
åt reklamkonsten. Uppfinningsrikedom i
fråga om text och klichéer till annonser, konstnärligt
och verkningsfullt utförande af affischer, smak
och fyndighet vid ordnande af skyltfönsterutställningar,
stilistisk förmåga och typografisk skicklighet
i utförande af affärstryck äro egenskaper, som
uppskattas högt inom affärsvärlden. Storstädernas
gatubilder ha under de senaste årtiondena rönt ett
karakteristiskt inflytande af reklamen, i det att vid
lifligt trafikerade gator befintliga byggnaders
bottenvåningar och t. o. m. hela hus allmänt inredas
till butiker eller affärslokaler och anordnas h. o. h.
med hänsyn till god reklam genom stora skyltfönster,
ingångar i gatans nivå, utställningslokaler
o. d., hvartill har kommit den s. k. ljusreklamen,
nattetid med gas eller elektriskt ljus upplysta skyltar,
hvilka genom brokigt färgspel eller glimtvis
uppträdande textannonser från tak och husväggar
möta trafikanternas blickar. Reklamkonsten har
framför allt utvecklats i Amerika, där en del af de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
