1301 Réju-Reklam 1302 tax. till 478,000 kr., glasbruk, glassliperi, gasverk, cirkelsåg m. m., tax. till 356,400 kr. (1914). Förut en by, som på 1600- och 1700-talen egdes af släkterna De Geer och von Berchner, förändrades egendomen 1811 till glasbruk af jägmästaren Gräver och frih. M. A. von Ungern-Sternberg, tillhörde därefter den sistnämndes måg, kapten E. von Post, som icke blott förbättrade jordegendomen genom sjösänkningar och mossodlingar, utan fullföljde den påbörjade glasbruksanläggningen. Hans arfvingar bildade 1867 E. bruks a.-b. (aktiekapital 500,000 kr.), hvars aktier förvaltas af A.-b. de svenska kristallglasbruken (bildadt 1903; aktiekap. 1,798,500 kr.). Bruket är genom linbana förenadt med Simonstorps station vid östra stambanan. Tillverkningen utgöres af alla slags hvitt, slipadt, ri-tadt, måladt och förgylldt husgerådsglas. Réju [rejy]. Se Eé jane. Rek., förkortning af rekommenderad 1. rekom-menderadt (försändelse, bref); stundom liktydigt med penningförsändelse. Rekabiter kallades ett samfund i det gamla Israel, som stiftats af Jonadab, Eekabs son, som i ett betydelsefullt ögonblick sammanträffade med Jehu, då denne var på väg att utrota Ahabs konungahus (2 Kon. 10: 15 ff.). Enligt profeten Jeremia (kap. 35) afhöllo sig samfundets medlemmar ej blott från att odla och dricka vin, utan också från att bo i fasta bostäder och odla säd. Genom denna återhållsamhet åsyftade de sannolikt att uppväcka den gamla israelitiska anden till reaktion mot den af Ahabs gemål Isebel införda Baals-dyrkan, hvilken enligt deras uppfattning var så nära förbunden med den af Israel öfvertagna kana-neiska kulturen, att man måste bryta äfven med denna för att vinna befrielse från den religiösa besmittelsen. Sin trohet mot sin stiftares ålägganden visade de ännu på Jeremias tid, och denne profet kunde därför framställa dem som en manande förebild för sina landsmän (Jer. 35). De synas har varit med i exilen. Ännu under Nehe-mias tid funnos enskilda representanter för rekabi-ternas samfund (jfr Neh. 3: 14). Kromsten upplyser (l Krön. 2: 55), att rekabiterna voro en del af kai-néerna (keniterna), som ursprungligen voro en nomadstam; men på hans tid voro de inregistrerade i Juda stam. Sitt gamla nomadiserande lefnadssätt måste de väl uppge i och med exilen. E. S-e. Rekabiterorden, engelsk nykterhetsorganisation. Se Nykterhetsrörelsen, sp. 223. Rekalesce'ns (af lat. recalefscere, åter bli varm) är den företeelsen, att järn, som varit uppvärmdt till ljus rödglödgning och sedermera afkylts till mörk rödglödgning, plötsligt och utan synbar anledning åter ökar sin temperatur till ljus rödglödgning. Innan någon rationell förklaring lämnats, ansågs, att fenomenet berodde på, att afkylningen icke sträckt sig till järnets kärna och att där en viss mängd värme så att säga instängts. Sedan man upptäckt, att järnet vid en viss hög temperatur mister sin magnetism och därvid öfvergår till en ny modifikation under absorberande af stora värmemängder, blir rekalescensfenomenet lätt förklarligt. När järnet afkyles, återgår det till den vanliga, magnetiserbara modifikationen, hvarvid den nyssnämnda värmemängden frigöres och järnet upp^ värmes till ljus rödglödgning. G. C-1. Rekapitulation (af lat. re, ånyo, och capitulum, hufvudpunkt), sammanfattande upprepning af det väsentliga i en förut gjord utredning; förnyad värfning (se vidare Kapitulation). -- Rekapitulant, soldat, som tager ny värfning. -- Rekapitulera, i kort sammanfattning återupprepa hufvudinnehållet af hvad som anförts; ånyo taga värfning vid kapitulationstidens utgång. Rekared. Se Reccared. Rekarne, nordvästra delen af Södermanland, bildar ett fögderi och indelas i två härad: Västerrekarne härad (se d. o.) och Österrekarne härad (se d. o.), och två kontrakt: Västerrekarne kontrakt, som omfattar äfven Kung Karl och Torpa af Västmanlands län, och Österrekarne kontrakt. Rekaulescens (af lat. re, åter, och caulis, stjälk), bot., sammanväxning mellan ett blad och skottet i dess vinkel. Genom den på så sätt åstadkomna ”förskjutningen” af bladet kunna egendomliga bladställningsförhållanden uppkomma, t. ex. hos Solanaceæ m. fl. Rekaulescens förekommer inom många växtfamiljer. G. L--m. Rekefjords batteri, i Norge, Stavangers amt och Sogndals socken, byggdes senast 1807 och underhölls sedan samt var bestyckadt till 1815, men fick därefter förfalla. L. W:son M. Rekem. Se Petra, sp. 698. Rekisvinth. Se Reccesvind. Reklam (fr. réclame, af lat. reclamare, ideligen ropa), puff, åtgärd för att rikta allmän, rekommenderande uppmärksamhet på en handelsvara, ett affärsföretag, en verksamhet eller en person. Inom det nutida affärslifvet intar reklamväsendet en erkänd ställning som oundgänglig faktor i konkurrensen. Till reklamens hjälpmedel höra annonsering i tidningar och andra publikationer, skyltning med fasta skyltar och affischer eller genom utställning af handelsvaror i butiksfönster, utdelning eller utsändning med posten af trycksaker, cirkulär, kataloger och reklamartiklar till redan förvärfvade eller eftersträfvade kundkretsar samt erbjudanden i direkta bref till bestämda adressater, som anses möjliga att förmå till affärsförbindelse af ett eller annat slag. Inom hvar och en af dessa kategorier ha utbildats fulländade metoder, och i större affärscentra egnar sig en mängd personer och företag uteslutande åt reklamkonsten. Uppfinningsrikedom i fråga om text och klichéer till annonser, konstnärligt och verkningsfullt utförande af affischer, smak och fyndighet vid ordnande af skyltfönsterutställningar, stilistisk förmåga och typografisk skicklighet i utförande af affärstryck äro egenskaper, som uppskattas högt inom affärsvärlden. Storstädernas gatubilder ha under de senaste årtiondena rönt ett karakteristiskt inflytande af reklamen, i det att vid lifligt trafikerade gator befintliga byggnaders bottenvåningar och t. o. m. hela hus allmänt inredas till butiker eller affärslokaler och anordnas h. o. h. med hänsyn till god reklam genom stora skyltfönster, ingångar i gatans nivå, utställningslokaler o. d., hvartill har kommit den s. k. ljusreklamen, nattetid med gas eller elektriskt ljus upplysta skyltar, hvilka genom brokigt färgspel eller glimtvis uppträdande textannonser från tak och husväggar möta trafikanternas blickar. Reklamkonsten har framför allt utvecklats i Amerika, där en del af de