- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1323-1324

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Relief - Relief act - Reliefemalj - Relieffotografi - Reliefkarta - Relieftryck - Religio licita - Religion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1323 Relief act-Religion 1324 Jfr äfven pl. till art. Elfenbenssnideri, Keramik och Medalj. - Man talar äfven om relief i en målning, där vissa partier synas framträdande framför de öfriga. - I figurlig mening brukas ordet relief i betydelsen förhöjd glans, egenskapen att vara framträdande och i ögonen fallande. Upk.* Relief act [rili'f ä'kt], eng., kyrkohist. Se Irland, sp. 863. Relief emalj [-liä'ff-], konstind. Se Emalj. Relief fotograf i [-liä'ff-], en på fotografisk väg åstadkommen reliefbild; äfven benämning på en fotografisk bild, på hvilken genom helt och hållet manuell behandling vissa bildpartier blifvit upphöjda, så att en reliefbild erhållits. - På fotografisk väg kan en reliefbild framställas på följande sätt: En med kromatgelatin (se Kromgelatin) öfvergjuten glasskifva belyses under ett negativ eller diapositiv, hvarvid kromatgelatinet blir garfvadt i den mån ljuset inverkat och därför sväller mer eller mindre vid efterföljande behandling i kallt vatten. Man erhåller sålunda en gelatinrelief, som sedan kan afgjutas i gips. Gipsafgjut-ningen kan i sin tur tjäna till form för afgjutning i annat material. Jfr F o t o p l a s t i k. J. Htzg. Relief karta [-liä'ff-], en karta, som i relief framställer jordytans nivåförhållanden. Vanligen måste för att vinna tydlighet höjdskalan härvid tagas ända till 10 gånger större än längdskalan. Relief -kartor förfärdigas af papier-maché, gips m. m. Jfr Höjdkarta. E-E. Relieftryck [-liärff-] kallas det tryck, som nyttjas i böcker för blinda och hvilket dessa kunna lära sig läsa medelst känseln. Man använder härvid hufvudsakligen tre system: det latinska alfabetet, som emellertid, till följd af det stora utrymme det kräfver, om skriften skall bli tydlig nog och åtskilliga bokstäfvers för känseln svårfattliga form, numera är föråldradt, det moonska, som i viss mån grundar sig på det latinska och har ansetts särskildt lämpa sig för äldre personer med nedsatt känsel, samt det brailleska, som så godt som öfverallt utträngt de andra systemen. Med detta kunna t. o. m. noter göras tillgängliga för de blinde, och genom detta kunna dessa ganska lätt skriftligen meddela sig med hvarandra genom att begagna en särskildt inrättad skrif- eller tryckapparat. I Nord-Amerika användes mest modifierade former af Brailles system, kallade american braille. I Sverige tryckas böcker i brailleskt tryck bl. a. vid Tomteboda blindinstitut, där de stereotyperas. För hand skrifvas lämpligast sådana böcker, som blott få ringa spridning. Jfr B l i n d u n d e r v i s-n i n g. Ge. Å. Reli'gio IPcita, lat., (af staten) tillåten religion. Se Kristendomsförföljelser. Religion (lat. relVgio-, enligt Lucretius af ligäre, binda, enligt Cicero af lefgere, hopplocka, samla) synes i sitt tidigaste skede i det hedniska Kom ha betydt den obestämda rysning och bäfvan, som människan känner inför det hemlighetsfulla. Sedan blef religio beteckning för de åtgärder, som människan vidtar för att reda sig med tillvarons hemlighetsfulla makter, d. ä. för offer och andra riter, som tillhöra fromhet och gudsdyrkan. - Vidare betecknades hvarje särskild form af gudsdyrkan med detta namn. Så kallade de kristne sin tro och kult för den sanna religionen i mot- sats mot hedendomen. Under medeltiden erhöll ordet religion en inskränktare användning i betydelsen munkregel och munklif. Så småningom har den betydelse stadgat sig, i hvilka vi bruka ordet, nämligen för att beteckna en viss grupp djupt ingripande företeelser i människolifvet på skilda tider och hos alla af oss kända stammar och folk. För att sammanfatta dessa företeelser har man uppställt definitioner, af hvilka en del, motsvarande hvad man förr kallade "historiskt religionsbegrepp", nöjer sig med en beskrifning, t. ex. "Religionen är den summa af känslor, som uppväckas i människans sinne af det dunkla medvetandet af närvaron i henne och omkring henne af makter, på samma gång henne öfverlägsna och analoga med henne, med hvilka hon kan träda i förbindelse, af föreställningar, som alstras af dessa känslor och som ge åt dem bestämda föremål, och af rituella handlingar, till hvilka hon drifves af det gemensamma inflytandet af dessa känslor och dessa trosföreställningar" (Marillier). "En religion är ett i sig slutet system af föreställningar och handlingar, som ha afseende på heliga, d. v. s. af-skilda, förbjudna ting; dessa föreställningar och handlingar förena alla dem, som höra dit, i ett och samma andliga samfund" (Durkheim, som oegentligt använder ordet kyrka om sådana religiösa enheter i allmänhet). "Eeligion är ett ständigt umgänge mellan ett bestämdt osynligt väsen och dess mänskliga anhöriga" (Duhm). Andra definitioner ("filosofiskt religionsbegrepp") söka ange religionens väsen, såsom Wundts: "Religion är känslan af människans och den henne omgif-vande världens tillhörighet till en öfversinnlig värld, i hvilken hon tänker sig de ideal förverkligade, som för henne utgöra de högsta målen för mänsklig sträfvan"; eller Schleiermachers, enligt hvilken religionen är åskådande af universum och känslan af absolut beroende, eller W. James' därmed besläktade: "Religionen är den totala reaktionen mot tillvaron". Hur viktig gudstron i sina vidt skilda former än är för religionen, finnes det dock dels hos de primitiva stammarna riter och sedvänjor, dels på ett högre stadium buddismens ursprungliga form, som måste hänföras till religionens område utan att innebära tro på och kult af öfvernaturliga väsen. Det betydelsefullaste kännetecknet på religion synes vara åtskillnaden mellan helig och profan. Religiös eller from är den, för hvilket något är heligt. Helighet är gudomens väsentligaste egenskap, som gör sig gällande, i samma mån som gudstron är religiöst verksam. De heliga riter och formler, hvilka på religionens lägre stadier utgöra dess egentliga innehåll, utmynna inom den högsta religionen i innerlig bön, hvilket föranleder Auguste Sabatier till definitionen: "Religionen är hjärtats bön". Litt.: C. P. Tiele, "Inledning till religionsvetenskapen" (1903), E. Lehmann, "Religionsvetenskapen" (1914), N. Söderblom, "Studiet af religionen" (2:a uppl. 1908), "öfversikt af religionshistorien" (2:a uppl. 1914) och "Gudstrons uppkomst" (s. å.). N. S. Om jordens viktigaste religioner se specialartiklarna Kristendom (jämte Kristologi, Katolicism, Grekisk-katolska kyrkan, Romersk-katolska kyrkan och P r o t e-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free