- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1347-1348

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Remagen - Ré majeur - Remak, Robert - Remakska trådar - Remanent - Remanent magnetism - Remark - Remarkabel - Remarque-tryck - Rembang - Rembau - Rembedalsfoss - Rembedalsskaakje - Rembedalsvatn - Remert - Rembindare - Remblai - Remboursera, Rembursera - Rembourskredit - Rembrandt Harmensz. van Ryn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1347 Re majeur-Rembrandt 1348 Bonn. 4,125 inv. (1910). Skifferbrott. R. är en af turister mycket besökt station för utflykter, företrädesvis till Ahrdalen. På Apolliiiarisberget n. om staden låg sedan 1117 en mycket besökt vallfarts-kyrka, hvilken 1836 köptes af grefve Egon af Fiir-stenberg, som efter Zwirners plan lät uppbygga en ny Apollinariskyrka, som också är en besökt vallfartsort. I trakten ha flera romerska fornlämningar påträffats. Re majeur [re major], fr., mus. Se D dur. Rema7k, Robert, tysk anatom och läkare, f. 1815, d. 1865 som e. o. professor i Berlin, inlade synnerligen betydande förtjänster såväl inom anatomien som inom elektroterapien. Samtidigt med Purkinje upptäckte han nervtrådarnas axelcylinder; hans studier öfver uppkomsten af fostrets groddblad och deras ombildning till kroppens organ emot-togos med allmänt bifall och kastade ett klart ljus öfver dessa svåra frågor. R. införde den konstanta elektriska strömmen vid behandlingen af nervsjukdomar. Bland hans skrifter må nämnas Unter-suchungen uber die entwicklung der wirbelthiere (1850-55) och Galvanotherapie bei nerven- und muskelkrankheiten (1858). - R:s son, Ernst Julius R., f. 1849, d. 1911 som e. o. professor vid Berlins universitet, var likaledes känd som medicinsk författare på nervsjukdomarnas område, elektrodiagnostiken m. m. B. T-dt. Rema^ska trådar, med., fysiol., kallar man ofta de nervtrådar, som leda sitt ursprung från det sympatiska nervsystemets ganglieceller. De äro i regel i saknad af de för de cerebrospinala nerverna utmärkande märgskidorna eller myelinskidorna. De beskrefvos 1838 af Robert Remak (se denne). E.Hgn. Remane^t (af lat. remanere, bli kvar), kvar-stannande, återstående. Remane'nt magnetism, fys. Se Magnetism, sp. 491. RemaYk (fr. remarque), anmärkning, klander. Remarkabel (fr. remarquaUe), märklig, anmärkningsvärd, betydande. Remarque-tryck [remark-] kallas i gravyrkonsten de tryck, som tagas af den graverade plåten, innan den förses med konstnärens namn eller annan påskrift (avant la lettre). Ofta förser konstnären dessa tryck med något märke (fr. remarque), exempelvis ett i lätta drag hållet hufvud, en figur, ett träd eller annat, hvilket slipas bort, då gravyren förses med påskrift. Dessa tidiga tryck stå högre i pris än de, som sedan följa. G-g N. Rembang, nederländskt residentskap på östra delen af Javas norra kust, mellan Soerabaja i v. och Semarang i ö. 7,436 kvkm. 1,496,798 inv. (1905), hvaraf 1,130 européer. Det är ett af de svagast befolkade på Java till följd af den ofruktbara kalkstenen, som ej kvarhåller fuktigheten, men det är rikt på petroleum, som afvinnes på flera ställen. Förnämsta produkten är tekträd, hvartill marken lämpar sig. Befolkningen odlar dessutom ris, majs, bönor, bomullsbusken och indigo, hvarjämte tobaksodling och fiske ha en viss vikt. Staden R., på den flacka nordkusten, är säte för residenten och hade 1905 13,289 inv., som drifva skeppsbyggen, fiske, handel och något industri. J. F. N. Rembau. Se Negri Sembilan. Rembedalsfoss, sällsynt vackert vattenfall i Simadalselven (Simoa), Eidfjords härad, Härdan- ger, S. Bergenhus amt, Norge. R. kommer från Rembedalsvatn, som i sin ordning får sina tillflöden från en del små vattendrag i närheten af Hardangerjökeln. ö. om vattendraget ligger R e m-bedalsskaakje, en förgrening af Hardangerjökeln. K. V. 11. Rembedalsskaakje. Se Rembedalsfoss. Rembedalsvatn. Se Rembedalsfoss. Rembert. Se Rimb er t. Rembindare. Se Rem. Remblai [räblä]. Se De bl a i. Remboursera, Rembursera [ra^bursera, fr. rembourser'\, hand., återbetala, ersätta, godt-göra utlagda kostnader eller förskott. - R e m-boursement [ra£bursma;ng], i ty. och sv. för-kortadt till rembours, remburs, återbetalning, ersättning för utlagd kostnad. Dessa uttryck användas speciellt i fråga om den i varuhandeln ofta förekommande form för aftalad kredit (r e m b u r s k r e d i t), då en köpare för köpesumman "öppnar kredit" för säljaren hos välkänd bank eller bankir på större handelsplats (t. ex. London, Paris, Berlin, Hamburg), på grund hvaraf denne får draga en växel för beloppet på bankfirman, som då accepterar densamma mot erhållande af aflastningsdokumenten, hvilka därefter of versändas till köparen, som naturligen å sin sida förbundit sig att före växelns förfallotid insända vederbörlig likvid till bankfirman. Fördelen med detta arrangemang är dels, att säljaren erhåller en hög grad af säkerhet för sin fordran, dels att han omedelbart och utan svårighet kan diskontera en sådan af första klass bankfirma accepterad växel. Å. W:sonM. Rembourskredit [ranburs-]. Se Remboursera. Rembrandt Harmensz. van Ryn [rem], Hollands störste målare, världens förnämste etsare och en af alla tiders yppersta konstnärer, f. 15-juli 1606 i Leiden, d. 4 okt. 1669 i Amsterdam, var son till mjölnaren (malt-förmalaren) Harmen Gerritsz. van R. i Leiden och dennes hustru Neeltgen Wil- i lemsd. van Zuyt-j brouck och näst yngst l af nio syskon. En-| sam bland bröderna, af hvilka de, som nådde mogen ålder, fingo stanna i yr-kesidkarnas blygsammare ställning, bestämdes R. för den lärda banan och in- skrpfd Pftpr PTI <;in Fig' l' Eembrandt> själfpor- sKreis etter en sju- trättj oljemälning år 1633. ang kurs l latinsko- (Louvre, Paris.) lan fjorton år gammal vid Leidens universitet. Där stannade han. likväl icke länge. Hans ärelystnad var icke att bli en välbeställd professor vid högskolan i Lucas; van Leidens stad, utan att få vandra i den berömde målaren-gravörens fotspår, och hans anlag för konstnärlig verksamhet uppträdde så tidigt och voro så utpräglade, att föräldrarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0694.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free