1359 Rembursera-Remerna 1360 i hvars del VIII yttermera mästarens samtliga raderingar äro reproducerade. R:s namnteckning ses på pl. I till art. Autograf. O. G-g. Rembursera. Se Remboursera. Rembyglar, skjutk., kallas på jaktgevär de metallbeslag, vid hvilka gevärsremmen fästes. Ett sådant beslag sitter på kolfven, ett annat på pipans resp. pipornas undersida. Rembyglar finnas äfven på de flesta krigsgevär och -karbiner. G- G. Remerdia (plur. af lat. reme'dium, se d. o.), läkemedel. Många tilläggsord bifogas för att beteckna läkemedel af olika slag; ej sällan användas dessa tilläggsord ensamma med uteslutande (underförstående) af ordet remedia, såsom R. a'cria, skarpa, häftigt retande medel. - R. adstringefntia, sammandragande medel. Se A d-stringerande medel. - R. alterafntia, omstämmande, fördelande medel (se d. o.). - R. amära, bittermedel (se d. o.). - R. an-estética, bedöfningsmedel (se d. o.). - R. ana-le'ptica, upplifvande medel. Se Analeptica. - R. analgética, smärtstillande medel. - R. ano-dyna, smärtstillande medel. - R. anthelmi'ntica, maskmedel (se d. o.). - R. anthidrötica, svettning nedsättande medel. - R. antidöta, motgift (se d. o.). - R. antidyscra'tica, medel mot dyskrasier (se D y s k r a s i); dessa tillhöra mest de svett-eller urindrifvande medlen (diaphoretica och diu-retica). - R. antidysentérica, medel mot rödsot. - R. antifebrllia. Se Febermedel. - R. antifermentativa, jäsningshämmande medel. - R. antigalafctica, mjölkafsöndringen hämmande medel. - R. antiluetica, medel mot syfilis. - R. antiparasltica. Se Antiparasitica. - R. antiperio'dica. Se Antiperiodiska medel. - R. antiphlogi'stica, medel mot inflammation. Se Antiflogistiska medel. - R. antipyretica. Se Febermedel. - R. anti-pyrö'.ica. Se A n t i p y r o t i c a. - R. antirheu-mälica, medel mot reumatism. - R. antiscorbii-tica, medel mot skörbjugg (se d. o.). .- R. antisefptica. Se Antiseptiska medel. - R. antispasmödica, krampstillande medel. Se Kramp. - R. antitypica, dets. som R. antiperiodica (se ofvan). - R. antisyphiWtica, medel mot syfilis. - R. antizymötica, dets. som R. a n t i-fermentativa (se ofvan). - R. aperitiva, lindrigt afförande medel, som vid förstoppning återställa normal afföring. - R.aphrodisi'aca, könsdriften befordrande eller uppeggande medel. - R. aro-mätica, aromatiska medel. - R. bahämica, balsamiska medel. Se B a l s a m. - R. cardi'aca, hjärt-medel eller hjärttonica, hjärtstärkande medel. (Se Digitalis, Strophanthus.) - R. carmi-nativa, väderdrifvande medel. - R. cathafrtica, ren(s)ande (afförande) medel. Se Katharsis. - R. cdufstica 1. cautheria. Se Etsmedel. - R. cholagöga, galldrifvande medel. - R. corri-ge'ntia, smak, lukt eller utseende förbättrande, stundom äfven verkan modifierande tillsats till ett medikament. - R. corroslva, korroderande medel. Se E t s m e d e 1. - R. depilatöria, medel att borttaga hår. - R. derivafntia, afledande medel. - R. desinficie'ntia, desinfektionsmedel. - R. dia-phorética, svettdrifvande medel. - R. digestiva, matsmältningen befordrande medel. - R. diure-tica, diuretiska eller urindrifvande medel. - R. drafstica, drastiska (häftigt verkande), särskildt häftigt afförande medel. Se Afförande medel. - R. eccoprötica, tarmen tömmande, lindrigt afförande medel. - R. eme'tica, kräkmedel (se Emetica). - R. emollie'ntia, uppmjukande medel. - R. emmenagöga, menstruationen befordrande medel. - R. epispa'stica, hudretmedel. - R. escharötica. Se E t s m e d e 1. - R. excitarntia, upplifvande medel. - R. exsicca'ntia, uttorkande medel. Se Adstringerande medel. - R. expectorafntia, upphostningen befordrande medel. - R. jebri'fuga. Se Febermedel. - R. galactagöga, mjölkafsöndringen befordrande medel. - R. hcemostätica, blodstillande medel. - R. hidrötica, svettdrifvande medel. - R. Jiydra-göga, afföringsmedel, som afse att vid vattsot aflägsna vatten ur kroppen genom tarmen. - R. hypnötica, sömnmedel. - R. irrita'ntia, retmedel. - R. laxa'ntia, "lösande" medel, laxermedel, laxativ. Se Afförande medel och Lavemang. - R. lenitiva 1. leniefntia, "lindrande" (lindrigt lösande) medel. Se Afförande medel och Lenitiva. - R. lithontri'ptica, sten-lösande medel. - R. martiälia, järnmedel. - R. mercuriälia, kvicksilfverpreparat. - R. mucilagi-nösa, slemmiga, inhöljande, lenande medel. - R. narcötica, sömngifvande, narkotiska medel. - R. neurötica, nervmedel. - R. nutrie'ntiz, närande medel, näringspreparat. - R. pe'ptica, matsmältningen befordrande medel. - R. prophyla'ctica, sjukdom förekommande medel. Se P r o f y l a x. - R. purga'ntia, rensande medel. Se Afförande medel. - R. pustula'ntia, blåsdragande medel. - R. refrigerafntia. Se Kylande medel. - R. resolvefntia. Se Fördelande medel. - R. revulsiva, afledande medel. - R. rubefacierntia, hudrodnande, (lindriga) hudretmedel. - R. saccha-rina, sockerartade, sött smakande medel. - R. sedafntia 1. sedativa. Se Rogifvande medel. - R, sialagöga, spottafsöndringen ökande medel. - R. spagirica, antimonpreparat. Se E x-pektorerande medel och K r ä k v i n-sten. - R. stoma'chica, magmedel. - R. styfp-tica, blodstillande medel. - R. sudori'fera, svettdrifvande medel. - R. tempera'ntia, afkylande, lugnande, äfven törstsläckande medel. - R. tönica, stärkande medel. - R. vermtffuga, maskfördrif-vande medel, maskmedel. - R. vesica'ntia, blåsdragande medel. C. G. S. Remerdia jöris, lat. Se Rättsmedel. Reme'dium, lat. 1. Farm. med., läkemedel, bote-, hjälpmedel. Genom vissa tilläggsord betecknas de särskilda, i ett recept (se d. o.) ingående beståndsdelarnas olika betydelse (se R e-media). Det förnämsta, väsentligen verksamma medlet kallas Remedium cardinäle 1. princi-päle - äfven Basis. Dettas verkan understödjande medel namnes R. afdjuvans. Medel, som tillfogas för att ge lämplig form, konsistens och kvantitet åt medikamentet, kallas R. constituens 1. exci'piens. Medel slutligen, som anbringas för att förbättra medikamentets smak, lukt eller utseende, stundom äfven för att modifiera verkan af basis, betecknas såsom R. cofrrigens 1. o'rnans. - 2. Myntv. Se Myntsystem, sp. 66. 1. C.G.S. Remerna (lat. Remi), forntida keltisk folkstam i Gallia belgica vid Axona (Aisne), ung. nuv.