1361 Remettre par exprés-Remiss 1362 Champagne. De voro redan på Caesars tid Eoms bundsförvanter. Hufvudort var Durocortorum, senare Remi (Reims). H. Sgn. Remettre par exprés [reme^tro par äkspra], fr., postv. Se Expressbefordran. Remfett, tekn. Se Konsistensfett. Remflordelare, text. Se Kar d ning, sp. 925 med fig. å sp. 924. Remgaffel, mek., en gaffelliknande anordning för att flytta en rem från en remskifva till en annan, t. ex. från en fast skifva till en nollskifva. Den hafstång, som manövrerar en remgaffel, kallas remspak. G- H-r. Remhållare, mek., inrättning för upphängning af en drifrem invid en remskifva, då remmen ej gör tjänst. RemPgius, ärkebiskop af Reims, f. omkr. 440, d. före 535, döpte där den frankiske konungen Klodvig 496 (eller 507-508; se Kl o d vi g 1). Till detta betydelsefulla dop anknyter sig den från Hinkmar af Reims på 800-talet härrörande sagan om den heliga "ampullan" (se Ampulla 2). - R. verkade äfven vidare för den katolska trons utbredning bland arianer och hedningar i Gallien. H. W. T.» RemPgius af Auxerre, kyrkohist., lefde under senare hälften af 800-talet som munk i S:t Ger-main i Auxerre och som lärare i Reims och Paris, där han blef lärare för Odo af Cluny och dog omkr. 910. Flera af hans teologiska skrifter användes under medeltiden (glossor och kommentarer). Hj. H-t. RemPjia (Rem i j a) DC., bot., växtsläkte af fam. Rubiacece, underfam. Cinchonoidece, omfattande 14 vanligen filthåriga buskar med tämligen stora hvita eller rosenröda blommor, förekommande i Syd-Amerika. R. physophora har egendomliga hålrum i bladen nära bladskaftet, som bebos af myror (jfr Myrmekofila växter). Remijia-arterna ha bittert smakande bark, som innehåller kinin, t. ex. R. ferruginea, quina da serra (Brasilien). Andra "falska" kinabarkar erhållas af de närstående släktena Ladenbergia (quina do Rio), Coutarea (quina do Pernambuco) o. a., som likaledes växa i Syd-Amerika (se K i n a-b ark, sp. 77). G. L-m. Re^ingtongeväret (uppkalladt efter nordamerikanske konstruktören Philo Remington, f. 1816, d. 1889). Se H a n d e l d v a p e n, sp. 1313 och fig. 14 o. 15. Rermingtons sats. Se K n a 11 s a t s. Reminiscens (lat. reminiscefntia), återupplifning af nästan utplånade minnesintryck, obestämd och ofrivillig hågkomst; oafsiktligt lån af motiv eller mer påfallande uttryckssätt ur annans arbete (i litterärt, musikaliskt eller annat konstnärligt hänseende). ReminPscere (lat., tänk på!), den latinska benämningen på andra söndagen i fastan, hämtad af begynnelseorden i den bibeltext (Ps. 25: 6), som på denna söndag brukade sjungas i den latinska mässan. Med denna söndag brukade i den gamla kyrkan dopkandidaternas undervisning taga sin början. J. H. B. (J. T. B.) Remiremont [romirmå7], arrondissemangshufvud-stad i franska dep. Vosges, vid Moselle och foten af det befästa Parmont samt vid järnvägen till Épinal. 9,015 inv. (1911; som kommun 10,991). College. Stenbrott; textilindustri. Staden hade fordom ett rikt nunnekloster, grundlagdt 620 af S:t Romaric. Abbedissan hade riksfurstlig värdighet och invigdes af påfven, nunnorna måste vara af adlig börd. Klostret upphäfdes under den stora revolutionen. (J- F- N.) Remis, jaktv., benämning på naturliga eller konstgjorda tillflyktsorter och skyddande gömställen för det vilda. Hos oss talar man särskildt om remiser för rapphöns och fasaner. Sådana kunna utgöras af naturliga eller planterade snår af slån, hagtorn, enbuskar o. d. eller ock af upplagda rishögar. G. G. Remis [remi], fr. (af remettre, uppskjuta, afstå) 1. Partie remise [-ti romis], spelparti, som måste lämnas oafgjordt, emedan ingendera spelaren kan vinna, göra den andra schack och matt. RemPss (af lat. remi'ttere, skicka tillbaka). 1. (Remissa), hand., försändelse af penningar, växlar o. d. - 2. Statsr., hänvisning af väckt fråga i någon af riksdagens kamrar till utskott för beredning till beslut. Enligt Riksdagsordningens § 56 skall sådan hänvisning alltid ske af k. propositioner och af motioner, som tillhöra ständigt utskotts behandling, innan de företagas till afgörande i kamrarna. Angår motion annat ämne än det, som ständigt utskott handlägger, och rör det ej kammare enskildt, kan motion ej bifallas utan remiss till tillfälligt utskott. Sedan k. proposition eller motion blifvit i föreskrifven ordning bordlagd, skall hänvisning ske, därest frågan ej nedlägges. Hvarje ledamot eger i saken afge yttrande, hvilket jämväl öfverlämnas till utskottet. Den däraf uppkomna förberedande öfverläggningen i ämnet kallas remissdebatt. Med detta afses i en inskränktare bemärkelse speciellt den öfverläggning, som föregår hänvisning till vederbörande utskott af den vid riksdagens öppnande på rikssalen öfverlämnade k. propositionen angående statsverkets tillstånd och behof. Åt denna debatt har numera getts en starkt politisk karaktär, enär det under den blir tillfälle att framställa de olika politiska meningarna angående regeringssystemet och regementet i allmänhet, likasom det sker på sina ställen i utlandet, då svarsadressen på K. M:ts trontal kommer till öfverläggning. Sedan i riksdagens kamrar väckta förslag i utskott erhållit utredning och vederbörande utskott afgett utlåtande öfver dem, kan detta föranleda kamrarna till anmärkningar, som påkalla förnyadt öfvervägande af utskottet. Den förnyade hänvisning till utskottet af förslaget, hvilken då eger rum, kallas återförvisning 1. återremiss. - 3. Förv., skrifvelse från K. M:t eller en myndighet till en myndighet med befallning eller anhållan om utredning eller utlåtande angående ett hos den förre anhängigt förvaltningsärende under bifogande af alla ärendet beträffande handlingar, som tillhöra remissakten. Genom beslutet om dylik remiss kan äfven anhängighet uppstå, nämligen i det fall, att initiativet utgår från den remitterande myndigheten själf. Af förvaltningsrättslig natur är äfven den remiss, som af beslutande församlingar, särskildt stadsfullmäktige, landsting o. a.,