åtgärderna för ökad snygghet på hufvudstadens gator är anordnandet af s. k. dagsopning på de större trafiklederna, d. v. s. uppsamling under dagens lopp af hästspillning och papper m. m. genom på dylika gator för ändamålet patrullerande ensamsopare (fig. 7 o. 8). Sådan renhållning har äfven vunnit insteg i en del större landsortsstäder, där man funnit, att den gatsopning, som författningsenligt utföres af fastighetsegarna, ej ensam är till fyllest att öfverallt tillgodose de växande anspråken på gatornas vårdade utseende. De system, som framvuxit för olika grenar af stadsrenhållningen, torde med fullt fog få anses motsvara ganska högt ställda fordringar på såväl renlighet och trefnad som hälsovård. Den allt större fulländning stadsrenhållningen nått har dock ej kunnat komma till stånd blott i kraft af ökade fordringar, utan fastmer på grund af de stora hjälpmedel, som tekniken numera i detta afseende erbjuder. Först genom att taga tekniken i stadsrenhållningens tjänst har denna för städerna så viktiga angelägenhet kunnat höjas från en lika afskydd som föraktad syssla till en jämförelsevis snygg och ordnad handtering, som med afseende på affallets behandling i stor utsträckning kan skötas under fullt fabriksmässiga förhållanden. Litt.: K. Tingsten, "Renhållningsväsendet i utlandet, reseberättelse" (1900), "Stockholms renhållningsväsen" (1911), "Stadsrenhållningens utveckling i Sverige" (i Svenska stadsförbundets minnesskrift, 1912) och "Det torra stadsaffallets aflägsnande" (1915); vidare T. Weyl, "Die städtereinigung" (1897), William H. Maxwell, "The removal and disposal of town refuse" (1898), George A. Saper, "Street cleaning" (1909), och Franz Niedner, "Die strassenreinigung in den deutschen städten" (1911). K. Tingsten. Reni, stad i ryska guv. Bessarabien, nära Pruts förening med Donau och vid järnbanan Bender--Galați. 7,377 inv. (1900). R. ligger i den del af Bessarabien, som 1856—78 var förenad med Moldau. (J. F. N.) Reni, Guido, italiensk målare, f. 1575 i Bologna, d. där 1692, blef vid nio års ålder lärling hos flamländaren Calvaert, som slagit sig ner i Bologna, öfvergick, innan han fyllt 20 år, till Carrac-.cierna, biträdde Lodovico Carracci i dennes

Fig. 1. Guido Reni. Efter ett självporträtt. tidigare arbeten och utförde äfven själfständiga fresker (nu förstörda). 1605 vistades han i Rom, där han stannade till 1612. Till hans ungdomsarbeten har man räknat den framställning i bröstbild af en ung flicka, som blifvit kallad Beatrice Cenci (Palazzo Barberini i Rom). Det är dock ovisst, om den är målad af R., och absolut osannolikt, att den framställer Beatrice (se Cenci). Liksom många samtida målare påverkades R. af Caravaggio. Petrus' korsfästelse (målad med kraftfull realism, i Vatikanen) betecknar detta öfvergångsstadium. Från en helt annan sida visar sig målaren i Aurora (1609, plafond i Palazzo Rospigliosis kasino). Solgudens vagn kör fram öfver molnen, framför den sväfvar Aurora, som strör blommor öfver jorden, och omkring vagnen gå hand i hand Timmarna i gestalt af unga sköna flickor (fig. 2). Som en inspirerad poet och en betydande målare visar sig konstnären i detta verk, dess färgskala af citrongult, orange, lila och blått är ovanlig för sin tid. R. målade i Rom flera kyrkofresker, i Borghesiska kapellet i S. Maria Maggiore, i Kvirinalens kapell, i S. Gregorio Magno. 1612--20 vistades han i Bologna, därpå någon tid i Ravenna, 1621 i Neapel, som han lämnade till följd af yrkesbröders hotelser, och 1622 i Rom, hvarefter han stannade i Bologna till sin död. — Hans målningar äro många. Förutom de redan nämnda märkas den storslagna Marias himmelsfärd (S. Ambrogio i Genua), S. Domenicos himmelsfärd (fresk i helgonets kyrka i Bologna), Jesu korsfästelse, Pietà, Simson efter striden med filistéerna, Barnamordet i Betlehem, Rosenkransmadonna (processionsfana, alla dessa i galleriet i Bologna), Petrus och Paulus (Breragalleriet i Milano), S. Mikael (S. Maria della Fig. 2. Guldo Renis plafondmålning Aurora.