förnämsta egendom, och somliga lappar ha hjordar, uppgående till flera tusen af dessa djur. Till samma grad af tamhet som vanliga husdjur har renen på långt när icke kommit, utan lefver i ett slags halfvildt tillstånd, hvarför lapparna äro i betydlig grad beroende af sina renhjordars lust att ströfva omkring och att vandra. Vid hjordarnas vaktande äro hundar oundgängliga; också hållas sådana till större eller mindre antal af renegarna. Mycket stort är det gagn, som polarfolken ha af sina renar, enär både den ytterst feta mjölken, köttet, blodet, huden (till läder och pälsverk), hornen, benen och senorna af dem användas eller säljas. Dessutom gör tamrenen tjänst som dragare, Tamren i Lappland. (Jfr fig. i art. Lappar.) hvarvid han spännes för en "ackja" (se d. o.) eller släde, får draga en tyngd af ända till 125 kg. och kan tillryggalägga 10-11 km. på en timme, äfvensom för att bära bördor. Tamrenen växlar till utseende och färg mera än vildrenen, men är vanligtvis något mörkare ofvantill, i allmänhet mindre och klumpigare byggd. Äfven bland tamrenarna kan man skilja på skogs- och fjällrenar. De förra uppges vara betydligt större och mörkare än de senare och draga ej till fjälls, när våren kommer, utan stanna kvar inom skogsregionen hela sommaren; fjällrenarna däremot lefva endast under vintern i skogslandet, hvaremot de om sommaren, när mygg-plågan uppträder där, flytta upp på högfjällen. Somliga lappar flytta dock med sina renar under slutet af sommaren från högfjällen ända ned till hafskusten. L--c. Rensning. 1. Trädg., utrotande af ogräs, sker genom ogräsets uppryckande för hand (handrensning), uppstickning med rensjärn eller uppgräf-ning med spade. Som ett slag af rensning kan också betecknas ogräsets bekämpande med skyfflar eller hackor, som afskära detsamma på visst djup i jorden. Se Ogräs. - 2. Se K v a r n, sp. 362. Rensselaer [rensölö], före 1897 Greenbush, stad i nordamerikanska staten New York, vid Hudson, midt emot Albany, med hvilket det är förenadt genom tre broar. 10,711 inv. (1910), hvaraf 1,098 födda i utlandet. Stora järnvägsverkstäder, textilindustri. J. F. N. Renstad, gods i Svanhals socken, Östergötlands län, vid Tåkern, 15 5/6 mtl (med Gottorp, Ramstad m. m.), tax. till 591,800 kr. (1914). Godset, förut kalladt Kälkestad, är uppkalladt efter hofintendenten Z. Rehnberg (d. 1688). Denne förvärfvade säterifrihet åt gården, som gick i arf bland hans efterkommande till midten af 1800-talet, då den köptes af häradshöfding A. Ribbing och friherre S. A. Hermelin på Gripenberg, hvilken snart blef ensam egare. Godset tillhör nu hans stärbhus. Renström, Sven, kommunalman, donator, f. 3 febr. 1794 på säteriet Uggleberg i Huggenäs socken, Värmland, d. 26 juni 1869, började sin verksamhet som kolskrifvare och sedan som bruksbokhållare på Svaneholm. Vid 20 års ålder tog han anställning i Göteborg på grosshandlaren K. F. Wsern d. ä:s kontor, men började året därpå (1815) handel för egen räkning. Genom nit, idoghet, ovanlig duglighet och sparsamhet utvecklade han sin affär till en af landets största järnexport-firmor och förvärfvade sig en stor förmögenhet. Som kommunalman vann han med rätta stort förtroende, invaldes 1832 bland borgerskapets äldste och 1842 till medlem af stadens drätselkommission samt blef, då den nya kommunalförfattningen infördes (1863), ledamot af stadsfullmäktige. Han tillhörde dessutom kommunala styrelser, bl. a. Göteborgs museums styrelse, fattigvårdsstyrelsen och Chalmersska slöjdskolans styrelse. Därjämte representerade han vid riksdagarna 1856-58, 1859-60 och 1862-63 Göteborgs stad i borgarståndet, där han på ett värdigt sätt framträdde som målsman för en stor handelsstad och särskildt i finansiella ämnen lämnade goda bidrag till meningsutbytet. R. förde ett ytterst regelbundet och enkelt lif, ja hans lefnadssätt var sparsamt ända till snålhet. -- I sitt testamente förordnade han om stora donationer dels till enskilda, dels till välgörenhetsanstalter, dels till en särskild fond. Så skänkte han till olika välgörenhetsanstalter i Göteborg sammanlagdt 122,500 kr., till Chalmersska slöjdskolan och Göteborgs museum 10,000 kr. hvardera, till de båda universiteten 30,000 kr., till läroverket i Karlstad 15,000 och till Bolstads socken på Dal 10,000 kr. Men den mest betydande donationen var Renströmska fonden, till ett belopp af 1½ mill. kr., hvaraf ½ mill. genast skulle användas till allmännyttiga ändamål, under det att det öfriga skulle förräntas. Hvar gång räntorna uppgått till 1/2 mill., skall denna summa likaledes nyttjas till kommunens gagn, dock utan att användas till lindring af kommunalskatter. För medel ur Renströmska fonden ha bl. a. bekostats badanstalter, byggnad för Slöjdföreningens skola, fiskhall, kyrka i Gamlestaden, den äldre byggnaden för handelsinstitutet, byggnad för Majornas elementarläroverk för flickor,