1421 Reomotor-Repetition 1422 mätning af styrkan hos en elektrisk ström. Rörande elektromagnetiska reometrar se G a l v a n o-meter; rörande elektrokemiska se V o 11 a m e-t e r. Med reometer kunna äfven afses apparater för uppmätning af hastigheten hos rinnande vatten (jfr Reobatometer). (T. E. A.) dan skatt, vid hvars påläggande den beskattande myndigheten bestämmer det totalbelopp, som skall uppbringas, hvarpå detta belopp efter bestämda grunder fördelas, repartiseras, mellan olika områden af staten, vanligen kommunerna. Den på hvarje kommun kommande andelen uttaxeras på Reokord. (Till art. Re ökor d, sp. 1420.) Reomotor 1. Rheomotor (af grek. rhefos, ström, och lat. motor, se d. o.), fys., kallas hvarje källa till en elektrisk ström, t. ex. ett galvaniskt element, en dynamomaskin. Uttrycket användes sällan. Reorganisera (fr. r éorganis er), omorganisera, ge ny inrättning, omskapa, ombilda. - Reorgani-s a t i 5 n, ombildning. Reorganized church [rlå'gonäisd tjo'tj], eng. Se Mormoner, sp. 1128. Reosköp 1. Rheosköp (af grek. rhe'os, ström, och skopci'n, se), fys., kallas instrument, medelst hvilka elektriska strömmar kunna upptäckas. Uttrycket användes numera ytterst sällan. Jfr Gal-vanometer. Reostät (af grek. rhe'os, ström, och stato's, ställd, stående), fys., en apparat, afsedd dels för elektriska mätningar (se d. o. samt Motstånd s-étalon och Reokord), dels för reglering af styrkan hos en elektrisk ström (se Elektriska maskiner). Reota'xis (af grek. rhefos, ström, och ta'xis, ställning), bot. SeReotropism. Reotöm 1. Rheotöm (af grek. rhejos, ström, och törne, afhuggning), fys., strömbrytare. Reotröp 1. Rheotröp (af grek. rhe'os, ström, och tropé, vändning), fys., strömvändare. Se Kommutator. Reotropism (af grek. rhe'os, ström, och tropé, vändning), bot., krökningsrörelse hos växtrötter i riktning mot rinnande vatten (positiv reotropism) och hos mucoracémycel i vattnets strömningsriktning (negativ reotropism). Med r e o t a'x i s betecknar man det förhållandet, att plasmodier röra sig mot en vattenström. G. L-m. Reparera (lat. reparäre), åter sätta i skick, laga, bättra på, iståndsätta; ersätta, godtgöra; ge upprättelse för. - Reparation, lagning, istånd-sättning. - Reparätio damni, lat., skadeersättning. Repartie [reparti], fr., raskt och kvickt (fyndigt) svar. Repartisera (fr. répartir], dela lika sinsemellan, tillskjuta en för hvarje deltagare lika andel i kcst-naderna (för ett nöje o. d.); hvardagligt förkortas ordet till repa. Subst. Repartitiön; hvar-daglig förkprtn. rep (i t. ex. kafferep). Repartitiönsskatt (se R e p a r t i s e r a) 1. K o n-tingenteringsskatt, jur., benämnes en sa- de skattskyldige inom denna. Repartitionsskatten kan sålunda drabba de skattskyldige med olika procent inom olika kommuner. Jfr Kvotitets-skatt. K. II. B.* Repcze, flod. Se Raab 1. Repe, bot., namn på LoHum-arter. Repeal [ripi'1], eng. Se Irland, sp. 865, och 0'Connell, sp. 460. Repelen, by i preussiska reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), vid Morse och järnvägslinjen Rheinhausen-Kleve. 12,841 inv. (1910). Natur-läkeanstalt. Kolgrufva. J- l". N. Repellera, fys., stöta ifrån sig. Jfr R e p u 1-s i o n. Reperkussiön (lat. repercu'ssio, återstudsning, genljud), mus., upprepadt angifvande af en ton; i fugan temats upprepning i de olika stämmorna (dess första genomföring). Repertoar (fr. répertoire, lat. repertörium), spellista; förteckning på stycken, som skola uppföras på teatern, särskildt sådana, som äro stående för längre tid; äfven roll-lista för skådespelare och sångare. - Repertoarstycke, teaterpjäs, som är varaktigt införlifvad med spellistan. Repertörium (lat., af reperire, finna, få reda på), förteckning, register, uppslagsbok. Repetera (lat. repe'teré], upprepa, förnya; om-säga ; gång på gång företaga; omtaga; ånyo genomgå en läxa eller en kurs i ett läroämne; enskildt inöfva teaterpjäser eller sångstycken, hvilka efteråt skola utföras offentligt. - Repetergevär. Se Hand eldvapen. - Repeterstud-sare. Se Jaktgevär. - Repeterur, ur, hvars slagverk kan, när helst man behagar, sättas i gång genom tryckning på en knapp eller dragning i ett snöre, hvarigenom man t. ex. i mörkret kan utröna, hvilken timme det är. Repetrtio confessiönis augustänse, teol. Se Confessio A. 3. | Repeti'tio est mäter studiorum, lat., "repeti-j tionen är studiernas moder", flitig omläsning är ! ett nödvändigt villkor för att förvärfva kunskaper. j Repetition (af repetera), upprepning, om-; tagning, förnyande; förnyadt genomgående af en i läxa eller en lärokurs; inöfning af roller, prof-utförande af skådespel eller musikstycken (jfr G e-n e r alr ep et i ti ön och Regissör). Om repetition ur minnessynpunkt se M i n n e. - Repetitionstecken, mus. Se Repris.