1425 Repiskö-Repnin 1426 Eepins målning Zaporogiska kosacker affatta ett grojt svar på en skri/velse från sultanen. sina lefnadsminnen 1901. Jfr "Artistes russes. E. Y. E." (1894) och monografi af I. J. E. Norden (1904). G-g N. Repiskö, bergstopp i Karpaterna. Se M a g u r a. Repliéra (fr. se replier, eg. åter vika ihop sig) säges en truppafdelning göra, då den drager sig tillbaka mot en annan eller mot ett föremål, som ger den skydd. ("Repliéra på" har äfven i allmänhet betydelsen stödja sig på.) - R e p l i s t ä 11-n i n g, upptagsställning. Se S t ä 11 n i n g. C. O. M. Replik (fr. réplique), svar, genmäle; en skådespelspersonages yttrande, som ger anledning till motspelarens svar eller utgör svar på dennes inlägg i dialogen; af konstnären själf utförd duplett af en målning eller ett plastiskt konstverk. - Jur. I processteorien förstår man med replik kärandens svar i anledning af svarandens försvar; svarandens genmäle mot repliken kallas duplik (se Duplik och L i be 11 2). Med denna terminologi stämmer emellertid icke den beteckning på parternas i vade- och revisionsmål in-gifna skrifter, som kommit till användning i hof-rätterna och högsta instansen. - Replikera, genmäla; falla in med replik i dialogen; ge träffande svar. E. K. Rerplot (fi. Rafippaluoto), skärgårdssocken utanför Yasa stad, i smalaste delen af Bottniska viken (Kvarken), Yasa län, Finland, lyder under Kors-holms domsaga och härad samt utgör ett imperiellt pastorat af 3:e kl., Åbo ärkestift, Vasa nedre kontrakt. Landareal 194 kvkm. 3,323 inv. (1913), svensktalande. De största holmarna i socknen äro Replot, Björkö och V a 11 g r u n d. Yttersta skären i Bottniska viken äro Y a l s ö r a r n a, hvarifrån af ståndet blott är 3 geogr. mil (22 km.) till de närmaste svenska skären (Gaddens fyr och Holmön). A. G. F. Repnin, Nikolaj Yasiljevitj, furste, rysk krigare och diplomat, f. 1734, d. 1801, var son till generalfältmarskalken furst Yasilij N i k i t i t j R., utmärkte sig i Sjuåriga kriget och betroddes 1762 med en diplomatisk mission till Berlin. S. å. .blef han rysk minister i Warschau, först som Kaiser-lings medhjälpare, men efter dennes död (1764) som Rysslands högste representant. Han gynnades af sin släkting Panin, men var aldrig i egentlig mening en af kejsarinnan Katarinas gunstlingar. I Polen uppträdde han med stor hänsynslöshet (se Polen, Historia) och återkallades 176$ för att i stället öfvertaga ett militärt befäl (med generallöjtnants grad) i det nyss utbrutna rysk-turkiska kriget. Han vann flera framgångar, men slitningar med öfverbefälhafvaren P. A. Rumjantsev medförde hans temporära entledigande 1771. Återkommen till armén 1774, deltog han verksamt i fredsförhandlingarna och belönades med utnämning till general en chef och generaladjutant; 1775 sändes han på en utomordentlig beskickning till Konstantinopel. Han användes därefter i den civila administrationen, blef generalguvernör i Smolensk 1777 och ståthållare i Orel 1778. S. å. sändes han till Berlin och formed-