1441 Reptantia-Republikaner 1442 rerna i Pulkova, Potsdam, Hamburg o. s. v. samt ett flertal stora meridiancirklar, geodetiska instrument m. m. Äfven flertalet af de förnämsta instrumenten på de svenska observatorierna härstammar från de Repsoldska verkstäderna: meridiancirkeln i Lund, den stora dubbelrefraktorn och flera mindre instrument af olika slag i Uppsala samt refraktorn i Stockholm. - Efter en mer än 100-årig glänsande verksamhet lär firman nu komma att upphöra. B-d. Reptantia, zool. Se Kräftdjuren, sp. 152. Reptiliefonden (ty. reptilienfonds), satirisk benämning på den fond, ur hvilken en regering besol-dar tidningsartiklar. Bismarck är skaparen af uttrycket reptil som beteckning för politisk skumrask-intrigant, och det gällde i hans mun de af Hannovers och Hessens f. d. furstar besoldade angriparna af riksregeringen. Af Bismarcks motståndare åter nyttjades ordet om de medel, hvilka utbetaltes som understöd åt den regeringsvänliga pressen. Reptilier (lat. Repti'lia)) zool., kräldjur (se d. o.). Republica del Istmo [repo'blika del 1'stmå]. Se Panama 1. Republica Dominicarna [repo'blika då-], sp., det officiella namnet på Dominikanska republiken (se d. o.). Republica mayor de Centro-America [repo'blika inajå'r de serntrå ame;rika]. Se Centra l-Ame-r i k a, sp. 1446. ^ Republica Oriental [repo;blika orienta'1]. Se Uruguay. Republik (lat. res publica, det offentliga, allmänna i motsats mot det privata), namn på icke-monarkisk författning (jfr Monarki) och ett land, som har en dylik. Romarna betecknade med de ord, hvarifrån de nya folken hämtat termen, staten, oberoende af dess författning. Äfven i nyare tid har denna betydelse fortlefvat (t. ex. hos Bodin, se d. o., och Rousseau, som, så snart folkviljan, la volonté générale, är högsta lag, kallade statsformen republik, äfven om den verkställande makten utöfvades af en monark), och konungariket Polens officiella namn var republik, hvartill dock torde medverkat, att dess författning faktiskt var republikansk. Då Aristoteles indelade statsformerna i monarki, aristokrati och demokrati (politi), allteftersom högsta statsmyndigheten tillhörde en enda person, ett fåtal personer eller folkets flertal, innebar detta en motsättning mellan monarki och en statsform, som innefattade både aristokrati och demokrati (enmansvälde i motsats till flermannavälde), men under forntiden kom ingen särskild benämning för den senare statsformen i bruk. Det var först Machiavelli (se d. o.), som införde en sådan och därtill använde ordet republik, hvilket han sålunda gaf dess nuvarande betydelse. Enligt denna är republik en stat, hvars statsrättsligt högsta organ utgör en kollektiv personlighet. Är denna en församling, som består af eller representerar ett aristokratiskt fåtal, är republiken aristokratisk. Denna statsform förekom i forntidens och medeltidens stadsrepubliker och fortlefde in i nya tiden delvis i de Förenade Nederländernas provinser (dock här tidtals med en monarkisk tillsats genom arfståthållarämbetet) och i vissa schweiziska kantoner, men är nu försvunnen (endast i de tyska hansestäderna förekomma några spår däraf). Demokratisk kallas republiken, när den högsta myndigheten tillhör folket (i betydelsen af de lefvande individerna) i dess helhet eller dess flertal, vare sig denna myndighet utöfvas omedelbart eller genom af folket valda representanter (jfr Representation). Exempel på det förra slaget af demokratisk republik (den omedelbara) lämna forntidens och medeltidens demokratiska stadsrepubliker (i Rom under nobilitetsaristokratiens blomstringstid dock blott i teorien) och i nyare tid de schweiziska landesgemeinde-kantonerna, hvarjämte en ny form därför uppstått i referendum (se d. o.). Det andra slaget (den representativa demokratiska republiken) uppstod egentligen först, då de engelska kolonierna i Nord-Amerika gjorde sig själfständiga, och det är i denna form, som republikanskt statsskick sedermera vanligen förekommit i de moderna storstater, som infört ett sådant. -- Då monarki var detsamma som envälde (såsom under forntiden och delvis äfven under nya tiden), var man benägen att i republiken se den enda formen för folklig själfstyrelse, men denna djupgående betydelse har motsatsen mellan republik och monarki inom den västerländska statsvärlden förlorat, sedan där folklig själfstyrelse visat sig lika möjlig i konstitutionella eller parlamentariska monarkier som i republiker. -- I Europa finnas följande republiker: Frankrike, Schweiz, de schweiziska kantonerna, Portugal, de båda från medeltiden kvarlefvande stadsrepublikerna Andorra och San Marino samt hansestäderna Lübeck, Hamburg och Bremen. Genom förbundsrådets kollektiva regeringsmakt har, såsom Bismarck framhållit, själfva Tyska riket ett republikanskt drag, men då kejsaren är rikets högste representant, torde dock Tyskland böra räknas som en monarki. Alla Amerikas suveräna riken äro republiker och likaså delstaterna i därvarande förbundsstater. Afrika och Asien ha blott hvar sin själfständiga republik, det förra Liberia och det senare den 1912 upprättade kinesiska. De engelska kolonirikena, Dominion of Canada, Commonwealth of Australia och Union of South Africa, kunna med hänsyn till sina af engelska kronan tillsatta högsta styresmän ej statsrättsligt rubriceras som republiker. S. B. Republikan, medlem af en republik, fristats-borgare; person, som åstundar eller verkar för införandet af styrelseformen republik. Jfr Republikaner. - Republikan i's m, förkärlek för republiken som styrelseform. - Republikansk, som tillhör eller är utmärkande för en republik; som anstår en republikan; som hyllar republiken såsom den bästa styrelseformen. - Republikanska kalendern (franska republikanska kalendern). Se Kalender 1. Republikaner, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta stater. Partinamnet republikaner förekommer i Förenta staternas politiska lif första gången 1793, då de antifederalister (se d. o.), som bakom Al. Hamiltons och hans vänners (se Federalister) centraliseringssträfvanden trodde sig spåra monarkiska tendenser, själfva demonstrativt kallade sig republikaner för att antyda sitt förmenta monopol på en öfver alla misstankar höjd