- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1445-1446

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Republikaner, politiskt parti i Nord-Amerikas förenta stater - Republiken Förenta Nederländerna. Se Belgien, sp. 1258 - République française, daglig tidning i Paris - Repulse bay - Repulsion - Repulsionskraft. Se Urkrafter - Repulsionsmotor, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 289 - Repulsiv mening, språkv. Se Ljudmålning - Repussera - Reputation (af lat. reputatio, beräkning), anseende, rykte. - Reputerlig, aktningsbjudande - Requena, stad i spanska prov. Valencia - Requesens, don Luis de Zuñiga y - Requête, fr., ansökan, böneskrift, inlaga - Requiem, lat. Se Rekviem - Requescat in pace, lat., "hvile i frid!", den formel, med hvilken katolikernas själamässa lyktar - Rerer, nord. myt., konung i Hunaland, fader till Volsung (se d. o.) - Rerum novarum - Res, lat., sak, ting

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trustlagstiftning som sina energiskt förfäktade önskemål. Den nye presidenten, W. H. Taft (1909--13) sökte, liksom förut Roosevelt, i viss mån tillgodose åtskilliga af de nya reformkrafven, men hans ansatser till mera genomgripande tariffrevision förfuskades i kongressen, och han fick sedan uppbära sin dryga andel af klagomålen öfver kapitalistintressenas obehöriga inflytande på partiets politik. Under presidentvalkampanjen 1912 öfvergingo dessa slitningar till öppen schism. Insurgenterna, nu ofta kallade progressister (progressives) och i senaten ledda af R. M. La Follette, motsatte sig Tafts återval, och med dem förband sig Roosevelt, som blef deras presidentkandidat. På partikonventet i Chicago (juni 1912) led emellertid Roosevelt ett förkrossande nederlag mot Taft, och progressisterna konstituerade sig då, på ett nytt Chicagokonvent (i aug. s. å.) som särskildt parti, National progressive party, med ett ultrademokratiskt och socialradikalt program, påyrkande bl. a. möjlighet att i vissa fall genom folkomröstning få domstolsutslag upphäfda samt tullnedsättningar och en vidtgående arbetarskyddslagstiftning. Schismen bland republikanerna ledde till en öfverväldigande valseger för demokraterna, och under de första åren af demokraten W. Wilsons presidentskap har det republikanska partiet mest upptagits af att genom inre rekonstruktionssträfvanden söka hämta nya krafter efter det stora nederlaget 1912. -- Jfr J. F. Rhodes, "History of the United states from the compromise of 1850" (7 bd, 1893--1907), M. Ostrogorski, "La démocratie et l'organisation des partis politiques", II (1903), och F. Curtis, "History of the republican party" (1904). V. S-g. Republiken Förenta Nederländerna. Se Belgien, sp. 1258. République francaise [repybli'kk fräsas], daglig tidning i Paris, uppsatt i nov. 1871 af Gam-betta, som ledde den till 1882. Den är nu organ för de moderate. Repulse bay [ripa'ls-bei], vik på sydvästra kusten af halfön Mel ville i arktiska Amerika, något s. om polcirkeln. Den upptäcktes 1712. Vid densamma öfvervintrade Rae (i Fort Hope) 1846-47, och Hall tillbragte där fyra vintrar (1864-68). (J. F. N.) Repulsion (af lat. repe'llcre, stöta tillbaka), fys., kallar man den ömsesidiga inverkan mellan två kroppar eller mellan molekylerna inom samma kropp, hvilken visar sig däri, att de stöta hvarandra ifrån sig (jfr Attraktion 1). - R e-pulsiv, som stöter tillbaka. Repulsiönskraft. Se Urkrafter. Repulsionsmötor, elektrot. Se Elektriska maskiner, sp. 289. Repulsiv mening, språkv. Se Ljudmålning. Repussera (fr. repousser), drifva i metall, pussera (se d. o.). - I måleri kallades det att repus-sera, när målaren höll sin målnings förgrund i starka och mörka färger för att få bakgrunden att träda tillbaka. - Repoussoir [-soär], fr., verktyg, som begagnas vid drifning i metall. Jfr Drifvet arbete. Reputatiön (af lat. reputätio, beräkning), anseende, rykte. -. Reputérlig, aktningsbjudande. Requena [reke'na], stad i spanska prov. Valencia, vid Jiicars biflod Magro. 16,236 inv. (1900). Vin- och saffransodling. I närheten svafvelkällor-na Fuentepodrida. J- F. N. Requesens [-kese7ns], don Luis de Zuniga y, spansk fältherre, f. 1526, d. 1576, var malteser-riddare, storkommendator af Kastilien och storamiral, då han 1569 sattes vid don Juan d'Austrias sida som rådgifvare och underbefälhafvare i kriget mot moriskerna. Det krigarrykte han, lättköpt, förvärfvade under tre fälttåg, 1569 -71, ökades vid Le-panto 1571, där han var vice-amiral under don Juan. Hans förvaltning af hertigdömet Milano gaf honom anseende äfven som statsman. 1573 skickades han att efterträda Alba som styresman öfver de i uppror stadda Nederländerna. Han försökte sig med underhandlingar, men dessa slogo fel, och hans rörelser förlamades af penningbrist. Ehuru hans soldater ofta segrade (såsom på Mookerheden 14 april 1574), kunde han icke vinna någon afgörande framgång. Requete [rökat], fr., ansökan, böneskrift, inlaga. Re'quiem, lat. S_e Re k vi e m. Requie'scat in päce, lat., "hvile i frid!", den formel, med hvilken katolikernas själamässa lyktar. Rerer, nord. myt., konung i Hunaland, fader till V o l s u n g (se d. o.). Rerum novärum, lat. (jfr Res), namn på en socialreformatoriskt vägledande påflig rundskrif-velse af 15 maj 1891. Se Kristlig socialism, sp. 1444, och Leo 13, sp. 182. Res, lat., sak, ting. I den romerska rätten betecknade emellertid res icke blott sak i konkret mening, utan under begreppet innefattades allt, som ingick i förmögenheten, och indelades res i denna vidsträckta bemärkelse i res corporales (saker i egentlig, konkret mening) och res incorporales (t. ex. arf, nyttjanderätt, fordran). Res corporales åter indelades i res mobiles (rörliga saker) och res im~ mobiles (orörliga saker). Till de förra räknades allt, som icke sammanhängde med marken, såväl liflösa saker som lefvande, såsom djur och slafvar. Till res immobiles åter räknades icke blott själfva marken, utan dit ansågs äfven höra allt, som väsentligen sammanhängde med marken, såsom hus, växande träd o. s. v. Rörande motsvarigheten i vår rätt till denna indelning se Lösöre n. - Den romerska rätten indelade vidare res i sådana saker, som kunde vara föremål för enskild rätt (res in commercio, af commercium, se härom C i v i t a s 2), och sådana, som voro därifrån uteslutna (res extra commercium) af religiösa skäl (res divini juris) eller på grund af offentligt intresse (res publicce) eller därför, att sakernas egen natur gjorde dem otillgängliga för enskildas rättsliga förfogande (res omnium communes). Bland res in commercio skildes åter mellan res mancipi och res nec mancipi (se härom M a n c i p i u m); vidare uppställdes bl. a. underarterna res derelictce, res nullius (se^ Herrelöst gods) och (i senare tids uttrycks-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0751.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free