vänstra stranden af Sia-rud, som är en arm af Kisil-usen (Sefid-rud) och rinner ut i Enseli-lagunen af Kaspiska hafvet. Staden, som har omkr. 60,000 inv., ligger i en låg, osund trakt, ursprungligen djungler, som ryssarna på 1700-talet röjde upp. Ett ryskt bolag har anlagt en god landsväg från R. till Kasvin, färdig 1899. Stadens varuomsättning med Ryssland beräknas ha ett värde af närmare 40 mill. kr. och omfattar utförsel af råsilke och kokonger, ris, torkad frukt, fisk, får och nötboskap, ull och bomull samt införsel af socker, bomullsvaror, petroleum, glas och kina. Wbg. Rescontra, hand. SeReskontra. Rescriptions métalliques [raskripsiå' metalli'k], fr., "anvisningar på metalliskt mynt", ett franskt pappersmynt, som utsläpptes under direktoriet för att ersätta de värdelösa territorialmandaten. Jfr Métalliques. Resebyrå, affärsföretag, som har till uppgift att lämna reselystna alla slags besked rörande reseförhållanden samt att sälja biljetter för längre eller kombinerade reseturer o. s. v. De bruka äfven anordna sällskapsresor. Som resebyråernas upphofsman plägar nämnas engelsmannen Thomas Cook (se d. o.); den förnämsta tyska är den af Karl Stangen 1868 i Berlin upprättade. Reseda L., bot., ett örtsläkte, som jämte några få andra släkten (örter eller undantagsvis buskar) utgör en egen fam. Resedaceaz af serien Rhcea-dales. De spiralställda bladen, som ha ytterst små körtellika stipler, äro hela eller flikiga. Blommorna äro zygomorfa och sitta i klasar. Foderbladen äro 4-8, kronbladen 4-7, olikstora och flikiga. Blombottnen är baktill utvidgad till en skifva mellan kronan och de talrika ståndarna. Fruktämnet är skaftadt, bildadt af 3-4, upptill ej sammanvuxna fruktblad. Frukten är en från början öppen kapsel, så att fröna kunna sägas ligga nakna. Släktet om- Reseda odorata ^resedan), l stjälk med blommor och blad, 2 blomma, 3 längsskuren blomma, 4 fruktämne, 5 frukt. fattar 50 arter, i synnerhet förekommande i Medel -hafsområdet. I Sverige finnes vild, men sällsynt, R. luteola L., vau, färgreseda, gulört, som har hela blad och gulaktiga blommor och innehåller i alla sina delar ett hållbart gult färgämne, luteolin, hvarför den odlas, dock mindre nu än förr; den kommer i handeln torkad och pulveri-serad. För sin behagliga lukt odlas allmänt i trädgårdar och krukor den från Cyrenaika härstammande, sedan forntiden väl bekanta resedan, R. odorata L. (se fig.). Denna reseda är ett ypperligt honungsmaterial för bin. På Gottland är R. lutea, som har de mellersta bladen parflikiga och grön-gula blommor, naturaliserad. O T. S. (G. L-in.) Ressdäceae, bot. Se Re se d a. Resedineae, bot. SeRhoeadales. Reseförbud, jur., förbud för gäldenär att afresa från orten, innan han gjort rätt för sig, hör till de s. k. provisoriska säkerhetsåtgärder, hvilka vår utsökningslag ställer till buds; se kap. 8 nämnda lag. Reseförbud har i Sverige af ålder varit medgifvet som en åtgärd, hvarigenom gäldenär förhindrades att genom afvikande försvåra för borgenären att utfå hvad han egde att fordra. Enligt § 187 utsökningslagen eger öfverexekutor förbjuda gäldenär att afresa från orten, innan han gjort rätt för sig, då fara är för handen antingen att gäldenären beger sig från riket, utan att efterlämna känd egendom, som svarar mot gälden, eller också att någon, som häftar i skuld för hushyra, kost, skeppslega e. d., afviker från orten, utan att borgenären har säkerhet i kvarlämnadt gods. Reseförbud gäller ej för längre tid än 6 veckor. Öfverträdes förbudet, skall gäldenären återhämtas och, om borgenären begär det, insättas i häkte under den tid förbudet gäller. Den, som utverkat reseförbud, är pliktig att inom 14 dagar lagsöka gäldenären eller instämma sin talan till domstol, vid äfventyr att eljest förbudet går åter. Jfr Portförbud 1. L. A. (E. K.) Resekallspenningar, kam., en gammal s. k. rättighet för kyrkoherdarna i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän. Denna rättighet, som härstammade från den danska tiden och som bekräftades genom Malmö recess 1662 och prästerskapets privilegier 1723, bestod däri, att af kyrkornas medel utbetalades till hvarje vald kyrkoherde en penningsumma som kostnadsersättning för de resor till biskop och landshöfding, som kyrkoordinantierna ålade honom att verkställa. Med tiden betraktades denna förmån i strid mot sin ursprungliga egenskap som en flyttningshjälp åt tillträdande kyrkoherdar. Med anledning däraf att riksdagen 1882 begärt resekallspenningarnas afskaffande, förklarade K. M:t efter skedd utredning i bref af 13 okt. 1886 att, som kyrkoherdarna numera vore befriade från resor af ofvannämnda slag, de icke längre egde rätt till den därför afsedda ersättningen. Resekallspenningarna upphörde till följd af denna förklaring. Kbg. Resekostnadsersättning, jur., en godtgörelse för resekostnader, som enligt laga föreskrifter tillkommer dels statens ämbets- och tjänstemän till följd af resor för utförande af extra förrättningar i statens ärenden, dels medborgare i allmänhet på grund af resor för fullgörande af offentliga uppdrag. Om resekostnadsersättningarna för extra tjänsteförrättningar finnas föreskrifter i ett särskildt r e s e r e g-lemente (se d. o.). Bland offentliga uppdrag