1457 Reservfond-Reservstater 1458 vara, spara för kommande behof; förbehålla. - Reservé, reserverad (fr. réservé], tillbakadragen, förbehållsam, varsam, försiktig i tal och uppförande. - Reservera sig, förklara, att man ej instämmer i ett fattadt beslut. - R e-serva'nt, person, som reserverat sig beträffande något behandladt ärende. Jfr Reservation 1. Reservfond [-får^d], penningmedel, som inom ett aktiebolag hållas sparade för att täcka kommande oförutsedda förluster och ge trygghet, för att grundfonden hålles orörd. Reservist, soldat, som tjänar i reserven. Se Reserv. Reservkapitalet kallades en understödskassa för det indelta kavalleriet, bildad af Karl XI 1690. Kassan, till hvilken rusthållarna för hvarje nummer årligen måste erlägga först 3, sedan 6 dal. smt, fick anlitas, endast om något hemman brann eller någon mundering blef skadad i tjänsten. Dess tillgångar skulle förräntas, men då tillfälle därtill icke fanns, nedlades de i Statskontoret och stego vid Karl XI :s död till något mer än 1/<2 million dal. smt. Under Karl XII:s krig förbrukades kassan, hvarefter den upphörde att vidare finnas till. C. O. N. Rese'rvlöjtnant. Se Reserv. Rese'rvnäring, Upplagsnäring, löt. Produkterna af växternas assimilation föras antingen genast till växtpunkterna i de under tillväxt eller utveckling varande delarna, för att där förbrukas, eller också, då de icke behof vas för pågående tillväxt, till särskilda celler eller väfnader (förråds-väfnad), ofta belägna i särskilda för ändamålet danade organ, där de reserveras eller uppläggas oförändrade eller ombildade till användning vid framtida behof. En sådan uppläggning af näringsmedel eger rum i synnerhet mot slutet af en växtperiod, således i kallare klimat under eftersommaren och hösten. De organ, som hysa sådan upplagsnäring, bevara den i hvila under öfvervintringen. Men när en ny växttid följande vår åter inträder, användes reservnäringen till frambringande och utveckling af nya växtdelar, blad, stjälkar o. s. v., såsom det sker under löfsprickning och groning. Upplagsnäringen förbrukas sålunda, och behållarna bli till sist tomma, bortdö därefter, såsom orkidéernas jordstamsknölar, potatis o. s. v. Reserv- 1. upplags-näringsorganen äro af flerfaldig art. Först cch främst äro alla frön reservnäringsorgan. Hos olika växters frön är denna näring af olika slag, såsom stärkelse (t. ex. i alla sädesslag, ärtor cch bönor, bohvete etc.), ägghviteämnen (aleuronkorn), jet olja (t. ex. i mandel, nötter, linfrön, roffrön etc.), amy-loid (reservcellulosa; hos palmer, Tropceolumm. fl.) och därjämte mineralämnen, såsom fosforsyra, mag-nesia, kalk, kali o. s. v. - Träd och buskar upplägga reservnäring (stärkelse eller olja) i stammarnas olika delar, mest i märgen, märgstrålarna och vedens parenkym. I sockerrörets stam utgöres reservnäringen af socker. Mångfaldiga underjordiska stammar och rötter, hos 2- och fleråriga örter, upptaga reservnäring och äro för detta ändamål icke sällan omdanade på ett särskildt sätt till s. k. "ammor-gan", såsom olika slags stjälkknölar och flera lökformer, eller till "ammrötter", hvilka vanligen äro uppsvällda, knölformiga, tjocka och köttiga. Hos potatis, palsternacka och många andra utgöres re- servnäringen af stärkelse, hos cikoria och jordärt-skocka af inulin, hos betor, morot, rofva och många lökar af socker, och hos jordmandel finnes fett. O. T. S. (G. L-m.) Reservoar (fr. réservoir], förvaringskärl, förvaringsrum, behållare. Reservoärdamm, väg- o. vattenb. Se Damm, sp. 1221 och 1227 med fig. Reservoarpenna (jfr Reservoar), ett så an-ordnadt pennskaft med skrifpenna, att bläck kan fyllas däri. Genom det tryck, som vid skrif ningen utöfvas på skrif pennan, sipprar bläcket fram till denna genom en kanal från skaftet. Själfva skrif-pennan utföres vanligen i guld med en spets af iri-dium, hvarigenom den blir både kemiskt och mekaniskt hållbar. G. o-i. Reservofficersaspirant 1. Reservofficers-volontär, krigsv., kallas sådan officersvolontär, som afser att bli officer i reserven. Se Reserv. Reservratiön. SeRation. Reservrytteri, krigsv., kallades förr det kavalleri, som icke var fördeladt på en armés olika högre afdelningar, utan samlades i en reserv för att såsom en enhet insättas i striden. Reservrytteriet motsvaras af nutidens kavalleridivisioner, mö'ligen kavallerikårer. C. O. N. ReseYvsergeant. Se Reserv. Rese'rvskjuts, eg. Håll- och reserv-skjuts, jörv. Se Gästgifvarskjuts. Reservstater, en för armén och en för marinen, skapades genom 1914 års härordning och uppsättas från början af 1916. Reservstaten för armén utgöres af officerare (äfven vid intendentur-kåren), militärläkare och underofficerare till ett antal, som ännu icke är slutligt fastställdt. Till reservstaten ega öfvergå officer med minst 12 års tjänstetid såsom officer, militärläkare och underofficer enligt olika bestämmelser, hvarvid öfver-gång sker till samma eller i vissa fall till närmaste grad öfver den vederbörande innehar. Löjtnanter och sergeanter befordras till kaptener eller fanjunkare i samma ordning som med dem jämnåriga på aktiv stat. Reservstatens personal uppbär viss bestämd lön och är i fredstid underkastad viss, kortare tjänstgöring, men inkallas i öfrigt endast vid mobilisering af armén eller af äldre årsklasser värnpliktigt manskap. Vid uppnående af vanlig pensionsålder öfverföres personalen till reserven (se Reserv) mot uppbärande af pension till särskilda bestämda belopp. - Den samtidigt med reservstaten för armén tillkomna nya reservstaten för marinen afser dennas såväl officerare som underofficerare gemensamt, räknar underafdelningar för flottan och kustartilleriet samt är grundad på ett slags "förtidspensionering". Den första uppsättningsperioden (1916-20) skall omfatta 10 officers-och 4 underofficersbeställningar vid flottan samt respektive 8 och 8 vid kustartilleriet. För öfver-gång till denna reservstat fordras 10 tjänstår som officer eller 8 som underofficer samt uppnådda 32 lefnadsår. Yiss tjänstgöringsskyldighet (45-22 dagar årligen) äfven under vanliga fredsförhållanden är stadgad, hvarunder dagaflöning m. m. åtnjutes efter samma grunder som för den aktiva personalen, hvarförutom personalen på reservstat uppbär fast lön af något lägre årligt belopp än motsvarande stampersonals. C. O. N. H. W-l.