1469 Respectus parentelae-Rest 1470 Respe'ctus parentelse, lat. Se Förbjudna led, sp. 387. Respe;kt (lat. respe'ctus, eg. återblick), aktning, vördnad; fruktan. - Respektabel, aktningsvärd, aktningsbjudande; till yttre skenet aktningsvärd ; ansenlig; solid. - Respektabilitet, aktningsvärdhet. - Respektera, akta, vörda, ha försyn för. - Respekt! v, som tillkommer (tillhör) hvar och en särskildt; hvar i sin stad; förr nyttjades ordet äfven i bemärkelsen (hög-) aktad. - Respektive, med särskildt afseende på hvar och en, i nämnda ordning. Respighi, Lorenzo, italiensk astronom, f. 7 okt. 1824 i Cortemaggiore, prov. Piacenza, d. 10 dec. 1889 i Rom, blef 1849 professor vid universitetet i Bologna och 1855 direktor för obser-vatoriet där. 1865 kallades han till Rom som professor och direktor för kapitolinska observatoriet. Han utgaf en mängd afhandlingar, hufvudsakligen innehållande resultaten af hans observationer öfver fixstjärnorna, solens korona och pro-tuberanser, kometerna m. m. Han upptäckte 3 nya kometer. B-d. Respiräbel (af lat. respiräre, andas) kallas den luft, som utan men kan inandas. Respiratiön (lat. respirätio, andning). Se A n d-ning och Hudrespiration. Respirator (af lat. respiräre, andas), andnings-apparat, rökmask, rökhjälm o. s. v., afseende att hindra inandning af damm, rök, gaser och ångor. En af de till medicinskt bruk afsedda respiratorerna utgöres af en apparat, hvars viktigaste beståndsdel är försilfrad fin metallväf, i två eller flera lager spänd i en träram, så böjd, att den kan någorlunda tätt passa intill munnen, framför hvilken den bindes vid begagnandet. Utvändigt är respiratorn fodrad vanligen med svart siden eller annat tyg. Yid utandningen går luften genom metallnätet och aflämnar sin värme till detta, hvilken värme vid inandningen återges åt den inandade luften. Vinterkall luft blir sålunda genom respiratorn i viss mån uppvärmd, och ömtåliga lungor skulle på detta sätt någorlunda skyddas för den skadliga inverkan af alltför kall luft. Respiratorer begagnas företrädesvis inom industrier för att hindra inandning af damm, då luften icke kan hållas fri från sådant genom andra anordningar. I de flesta apparater silar luften genom ett filter af ett eller annat slag eller också äro de försedda med tillförsel af frisk luft eller syrgas. Fuktiga svampar eller dukar, som bindas för mun och näsa, äro de enklaste cch, om de ofta rengöras, för många fall bästa respiratorerna. Respiratorerna böra vara anordnade så, att in- och utandningen icke hindras nämn vardt, att de ha så stor filteryta som möjligt, att tätnin-gen är särskildt noggrant utförd och att ventiler saknas. Finaste filtermaterial släpper likväl igenom 10 proc. af dammet. Äfven de bästa respiratorer fördragas endast kortare tider (andnöd, hetta i ansiktet) och torde därför användas endast vid särskilda tillfällen, vid reparationer e. d., men icke under den vanliga driften. - Bärandet af respiratorer är i tyska förordningar föreskrifvet för arbetare, som äro sysselsatta med alkalikromat, to-masslagg, blyfärger och andra blyföreningar; de användas dessutom vid stenhuggeriarbeten, lumpsortering o. a. För att skydda sig mot mycket giftigt damm eller för giltiga gaser är nödvändigt använda särskilda andningsapparater. Jfr D y-k e r i. (G. Wrgn.) Respirera (lat. respiräre}, andas. Respit [respit], fr. répit, it. rispctto (af lat. respe'ctus, hänsyn), frist, anstånd, genom sedvänja fastställdt uppskof (på vissa dagar efter förfallodagen) med inlösen af en växel eller annan skuldförbindelse. Respo'nder, elektrot. Se De Forest, L. Respondéra (lat. respondére, svara), uppträda som respondent. - Responde'nt, svarande. Se Disputation. - Responde'ntia-bref, sjöv., ett slags bodmeribref, som i vissa länder utfärdas af person, som åtföljer ett fartyg, i hvilket han har varor, mot hvilka han som säkerhet erhåller förskottslån. R. N.* Responsäbel (fr. responsable], ansvarig. - R e s-ponsabilitet, ansvarighet. Responsible government [rispå'nsobl ga;v8n-ment], eng., "ansvarig styrelse", beteckning för styrelsesättet i Storbritanniens själfstyrande kolonier, till skillnad från kronkolonierna (se d. o.). Responsörium, lat., liturgisk växelsång i kyrkan mellan prästen och kören eller församlingen; äfven blott församlingens svar på prästens intonation (jfr An ti f ön i). A. L.* Ressel, Joseph, österrikisk uppfinnare, f. 1793, d. 1857, var till sitt borgerliga yrke skogsvårds-tjänsteman, men egnade sig vid sidan däraf åt mekaniska konstruktioner och framställde 1812 förslag till en skrufpropeller för framdrifvande af fartyg. Förslaget blef i praktiken utfördt på en liten ångbåt 1829 och förskaffade sin upphofsman mycken berömmelse inom österrikiska och tyska teknikerkretsar. En staty af R. restes 1863 utanför tekniska högskolan i Wien. Jfr Propeller, sp. 382. G- ll-r. Ressorts [rasar], fr. Se R e s å r e r. Rest (fr. reste, af lat. restäre, återstå), återstod, lämning, öfverskott. - 1. Mat. a) Det, som återstår, sedan en subtraktion blifvit utförd. Så är t. ex. 3 resten, om 4 subtraheras från 7. - b) Det, som återstår, sedan vissa räkneoperationer, t. ex. division och rotutdragning, utförts, så långt ske kan. Så får man t. ex. 2 till rest, om 8 divideras i 18, och l till rest, om kvadratroten utdras ur 101, i fall man åtnöjer sig med blott de hela siffrorna. - c) Inom talteorien förstås i allmänhet med rest det hela tal, som återstår, sedan ett gifvet tal dividerats, så långt ske kan, med ett annat (den s. k. modylen). Dessutom behandlas inom talteorien andra slag af rester, nämligen de s. k. kvadratiska, kubiska, bikvadratiska etc. Om c är ett primtal och b ett annat helt tal, och om det för något helt tal k inträffar, att kc + b är ett kvadrattal, så kallas b kvadratisk rest till c; villkoret tecknas x2=b (mod. c). Skulle intet sådant tal k finnas, kallas 6 kvadratisk ickerest till c. På samma sätt definieras kubisk, bi-kvadratisk o. s. v. rest och icke-rest. Exempelvis är 2 kvadratisk rest till 17, emedan 2 . 17 +2, eller 36, är ett kvadrattal, eller med andra ord 62=2 (mod. 17); däremot är 2 kvadratisk ickerest till 3, emedan det är omöjligt att finna ett helt tal k så beskaffad!, att 3fc + 2 är ett kvadrattal. Läran om kvadratiska rester är af stor betydelse