Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Residera ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1469
Respectus parentelae-Rest
1470
Respe’ctus parentelse, lat. Se Förbjudna led, sp. 387.
Respe;kt (lat. respe’ctus, eg. återblick), aktning,
vördnad; fruktan. - Respektabel, aktningsvärd,
aktningsbjudande; till yttre skenet aktningsvärd ;
ansenlig; solid. - Respektabilitet, aktningsvärdhet. -
Respektera, akta, vörda, ha försyn för. - Respekt! v,
som tillkommer (tillhör) hvar och en särskildt; hvar
i sin stad; förr nyttjades ordet äfven i bemärkelsen
(hög-) aktad. - Respektive, med särskildt afseende
på hvar och en, i nämnda ordning.
Respighi, Lorenzo, italiensk astronom, f. 7 okt. 1824
i Cortemaggiore, prov. Piacenza, d. 10 dec. 1889
i Rom, blef 1849 professor vid universitetet
i Bologna och 1855 direktor för obser-vatoriet
där. 1865 kallades han till Rom som professor
och direktor för kapitolinska observatoriet. Han
utgaf en mängd afhandlingar, hufvudsakligen
innehållande resultaten af hans observationer öfver
fixstjärnorna, solens korona och pro-tuberanser,
kometerna m. m. Han upptäckte 3 nya kometer.
B-d.
Respiräbel (af lat. respiräre, andas) kallas den luft,
som utan men kan inandas.
Respiratiön (lat. respirätio, andning). Se A n d-ning
och Hudrespiration.
Respirator (af lat. respiräre, andas),
andnings-apparat, rökmask, rökhjälm o. s. v.,
afseende att hindra inandning af damm, rök, gaser
och ångor. En af de till medicinskt bruk afsedda
respiratorerna utgöres af en apparat, hvars viktigaste
beståndsdel är försilfrad fin metallväf, i två eller
flera lager spänd i en träram, så böjd, att den kan
någorlunda tätt passa intill munnen, framför hvilken
den bindes vid begagnandet. Utvändigt är respiratorn
fodrad vanligen med svart siden eller annat tyg. Yid
utandningen går luften genom metallnätet och aflämnar
sin värme till detta, hvilken värme vid inandningen
återges åt den inandade luften. Vinterkall luft
blir sålunda genom respiratorn i viss mån uppvärmd,
och ömtåliga lungor skulle på detta sätt någorlunda
skyddas för den skadliga inverkan af alltför kall
luft. Respiratorer begagnas företrädesvis inom
industrier för att hindra inandning af damm, då
luften icke kan hållas fri från sådant genom andra
anordningar. I de flesta apparater silar luften
genom ett filter af ett eller annat slag eller
också äro de försedda med tillförsel af frisk
luft eller syrgas. Fuktiga svampar eller dukar,
som bindas för mun och näsa, äro de enklaste
cch, om de ofta rengöras, för många fall bästa
respiratorerna. Respiratorerna böra vara anordnade
så, att in- och utandningen icke hindras nämn
vardt, att de ha så stor filteryta som möjligt,
att tätnin-gen är särskildt noggrant utförd och att
ventiler saknas. Finaste filtermaterial släpper
likväl igenom 10 proc. af dammet. Äfven de bästa
respiratorer fördragas endast kortare tider (andnöd,
hetta i ansiktet) och torde därför användas endast
vid särskilda tillfällen, vid reparationer e. d.,
men icke under den vanliga driften. - Bärandet af
respiratorer är i tyska förordningar föreskrifvet
för arbetare, som äro sysselsatta med alkalikromat,
to-masslagg, blyfärger och andra blyföreningar;
de användas dessutom vid stenhuggeriarbeten,
lumpsortering o. a. För att skydda sig mot mycket
giftigt damm eller för giltiga gaser är nödvändigt
använda särskilda andningsapparater. Jfr D y-k e r i.
(G. Wrgn.)
Respirera (lat. respiräre}, andas.
Respit [respit], fr. répit, it. rispctto (af
lat. respe’ctus, hänsyn), frist, anstånd, genom
sedvänja fastställdt uppskof (på vissa dagar efter
förfallodagen) med inlösen af en växel eller annan
skuldförbindelse.
Respo’nder, elektrot. Se De Forest, L.
Respondéra (lat. respondére, svara), uppträda
som respondent. - Responde’nt, svarande. Se
Disputation. - Responde’ntia-bref, sjöv., ett slags
bodmeribref, som i vissa länder utfärdas af person,
som åtföljer ett fartyg, i hvilket han har varor,
mot hvilka han som säkerhet erhåller förskottslån.
R. N.*
Responsäbel (fr. responsable], ansvarig. - R e
s-ponsabilitet, ansvarighet.
Responsible government [rispå’nsobl ga;v8n-ment],
eng., "ansvarig styrelse", beteckning för
styrelsesättet i Storbritanniens själfstyrande
kolonier, till skillnad från kronkolonierna (se
d. o.).
Responsörium, lat., liturgisk växelsång
i kyrkan mellan prästen och kören eller
församlingen; äfven blott församlingens svar
på prästens intonation (jfr An ti f ön i).
A. L.*
Ressel, Joseph, österrikisk uppfinnare,
f. 1793, d. 1857, var till sitt borgerliga yrke
skogsvårds-tjänsteman, men egnade sig vid sidan
däraf åt mekaniska konstruktioner och framställde
1812 förslag till en skrufpropeller för framdrifvande
af fartyg. Förslaget blef i praktiken utfördt på en
liten ångbåt 1829 och förskaffade sin upphofsman
mycken berömmelse inom österrikiska och tyska
teknikerkretsar. En staty af R. restes 1863 utanför
tekniska högskolan i Wien. Jfr Propeller, sp. 382.
G- ll-r.
Ressorts [rasar], fr. Se R e s å r e r.
Rest (fr. reste, af lat. restäre, återstå),
återstod, lämning, öfverskott. - 1. Mat. a) Det, som
återstår, sedan en subtraktion blifvit utförd. Så
är t. ex. 3 resten, om 4 subtraheras från 7. - b)
Det, som återstår, sedan vissa räkneoperationer,
t. ex. division och rotutdragning, utförts, så långt
ske kan. Så får man t. ex. 2 till rest, om 8 divideras
i 18, och l till rest, om kvadratroten utdras ur 101,
i fall man åtnöjer sig med blott de hela siffrorna. -
c) Inom talteorien förstås i allmänhet med rest
det hela tal, som återstår, sedan ett gifvet tal
dividerats, så långt ske kan, med ett annat (den
s. k. modylen). Dessutom behandlas inom talteorien
andra slag af rester, nämligen de s. k. kvadratiska,
kubiska, bikvadratiska etc. Om c är ett primtal
och b ett annat helt tal, och om det för något helt
tal k inträffar, att kc + b är ett kvadrattal, så
kallas b kvadratisk rest till c; villkoret tecknas
x2=b (mod. c). Skulle intet sådant tal k finnas,
kallas 6 kvadratisk ickerest till c. På samma sätt
definieras kubisk, bi-kvadratisk o. s. v. rest och
icke-rest. Exempelvis är 2 kvadratisk rest till
17, emedan 2 . 17 +2, eller 36, är ett kvadrattal,
eller med andra ord 62=2 (mod. 17); däremot är 2
kvadratisk ickerest till 3, emedan det är omöjligt
att finna ett helt tal k så beskaffad!, att 3fc +
2 är ett kvadrattal. Läran om kvadratiska rester är
af stor betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
