- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia /
1471-1472

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rest - Rest. - Restad - Restadius, Daniel Gottlieb - Restads redutt - Restantier - Restaurang - Restauration - Restauratris - Restauratör (Restauratris) - Restaurera - Restaurering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

inom talteorien. Den grundlades egentligen af Euler och utbildades vidare af Lagrange, Legendre och i synnerhet af Gauss, hvilken bl. a. visade, att -1 är kvadratisk rest till alla primtal af formen 4n + 1, men kvadratisk icke-rest till alla primtal af formen 4n + 3. Jfr Reciprocitetslag (under Reciprocitet). -- 2. Mek., föråldrad benämning på den höjd, hvartill den verkande delen af en fram- och återgående maskin lyftes, t. ex. vid en vatten- eller ånghammare den höjd, hvartill hammarblocket vid full gång upplyftes o. s. v. Numera användas i samma betydelse termer sådana som fallhöjd, slaglängd, slag. 1. (I. F.) 2. C. A. D.* Rest., förkortning för lat. restauravit, har återställt, förbättrat. Restad, 1 mtl kronosäteri i Vassända-Naglums socken, Älfsborgs län, nära Göta älf. Det var en gång kronoegendom, men vanns genom byte 1592 af Anders Lennartsson, kom sedan till Lennart Torstenson, från hvars arfvingar det 1696 reducerades. Det var sedan anslaget till boställe åt landshöfdingen i länet. Där har uppförts Vänersborgs hospital och asyl, som öppnades hösten 1905 och efter senare tillbyggnader har plats för 1,080 patienter. Tax.-v. 1,892,300 kr., hvaraf 150,000 kr. å jordbruksfastighet. Restadius, Daniel Gottlieb, ämbetsman, statsråd, f. 11 nov. 1843 i Torstuna, Västmanlands län, d. 23 maj 1900 i Stockholm, blef student i Uppsala 1863 och aflade hofrättsexamen 1868. Vice häradshöfding 1871, blef han 1874 sekreterare hos sin kusin, dåvarande justitieombudsmannen N. Fröman, bibehöll befattningen till 1886 och var 1881-88 adjungerad ledamot af Svea hofrätt samt var äfven ganska mycket anlitad som affärsjurist. Han utnämndes till häradshöfding i Vätle, Ale och Kullings domsaga i Älfsborgs län 1888, var justitieombudsmannens suppleant 1889-92 samt medlem af Andra kammaren för kretsen Borås, Alingsås och Ulricehamn 1892-96 och för kretsen Marstrand, Kungälf, Alingsås och Ulricehamn 1897- 1900. R. gjorde sig bland sina konservativa och protektionistiska kammarkamrater ganska gällande, icke minst som debattör i juridiska frågor, samt var äfven ordförande af tillfälligt utskott 1894 och konstitutionsutskottet 1895-99. Medlem af unionskommittén 1895-98, tillhörde han den moderata svenska majoriteten: P. von Ehrenheim, G. Sparre m. fl. Vid L. Åkerhielms afgång i oktober 1899 blef R. hans efterträdare som konsultativt statsråd i första Boströmska ministären 1899 och kvarstod där till sin död. Han hade dessutom varit medlem af järnvägsrådet och led. af kommittéerna för granskning af författningsförslag rörande arfs- och stämpelbeskattningen 1893, ang. stadga för sinnessjuka 1894-96 och ang. ändringar i bevillningslagstiftningen 1895 samt till sin statsrådsutnämning ordförande i egnahemskommittén af 1899. T-s. Restads redutt, i Västergötland, vid Göta älf, nära Karls grafs utmynning i denna, byggdes 1676 af De la Gardie, som i aug. 1677 här öfvergick älfven med sina trupper. Efter krigets slut fick redutten förfalla. L. W:son M. Restantier (af lat. restare, återstå), förv., den del af de debiterade utskylderna, som icke inflyter vid uppbördsstämman. Restaurang [-ståra'ng], fr. restaurant, eg. "som återställer krafterna" (af lat. restaurare, återupprätta, förnya), värdshus, källare, finare matställe. Benämningen gafs första gången åt en i Paris 1765 öppnad spiskällare (den första efter nyare tidens fordringar), som snart vann en lysande kundkrets. Jfr Restauration. Restauration (lat. restauratio, återställande), återställelse af något i dess ursprungliga skick; återställande af sjunkna kroppskrafter; värdshus, utskänkningsställe (jfr Restaurang). -- 1. Se Restaurering. -- 2. En störtad regentätts återuppsättning på tronen; det politiska skede, som inledes genom återinkallandet af en sådan fördrifven ätt. Uttrycket brukas företrädesvis om huset Stuarts återuppsättande på Englands tron 1660 (the restoration) och om bourbonernas på tronen i Frankrike, där restaurationstidehvarfvet räckte 1814-30. Restauratris. Se Restauratör. Restauratör (fem. Restauratris; jfr Restauration och Restaurera), person, som är förfaren i konsten att återställa skadade konstverk; värdshusvärd (-värdinna), idkare af källarrörelse. Restaurera (lat. restaurare), återställa, ånyo sätta i godt skick; upphjälpa skadade konstverk (se Restaurering). Jfr Renovera. Restaurering (se Restauration och Restaurera), återställande eller upphjälpning af byggnader och andra konstverk, som blifvit skadade af tiden eller på annat sätt. -- 1. Restaurering af byggnader. Enligt ordets egentliga betydelse åsyftas därmed åtgärder för att åter försätta ett äldre byggnadsverk i dess ursprungliga skick antingen genom ett enbart botande af uppkomna skador eller genom aflägsnande af senare utförda om- och tillbyggnader. Ordet har emellertid i senare tider kommit att användas för att öfver hufvud taget beteckna åtgärder, som vidtagas å ett gammalt byggnadsverk, vare sig de åsyfta dess återförande till ursprungligt skick eller dess modifikation i ett eller annat syfte. I det senare fallet är det naturligtvis oegentligt att begagna ordet restaurering, men ordets användning förklaras lätt genom den utveckling, som uppfattningen om rätta sättet att vårda äldre byggnadsmonument undergått under det senaste århundradet. Det är i förbindelse med vården af de historiska byggnadsminnesmärkena, som restaureringsarbetena ha något allmänt intresse. I denna bemärkelse ha restaureringar förekommit redan mycket långt tillbaka i tiden. Vi känna, hurusom vissa af Egyptens faraoner restaurerade tusenåriga tempel; och längre fram i tiden finna vi, att kejsar Hadrianus i mycket stor skala lät utföra restaureringsarbeten på de viktigare byggnadsmonumenten ej blott i Rom, utan öfver hela sitt vidsträckta rike. Och den antika kulturens byggnadsminnen ha ej ens under medeltiden helt saknat vårdande händer. Renässansen egnade visserligen ett stort intresse åt studiet af de antika byggnaderna, men den praktiska omvårdnaden om dem hade dock föga gemensamt med vår tids byggnadsrestaurering. De medeltida byggnadsmonumenten däremot voro under renässansen och ännu under nyantikens dagar i allmänhet ytterligt föraktade och vanvårdade.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 20 22:59:03 2026 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcb/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free