Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Restaurang ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
und konservirung der gemälde" (2:a uppl. 1872),
Lucanus, "Anleitung zur erhaltung, reinigung und
wiederherstellung der gemälde, kupferstiche" etc. (4:e
uppl. 1881), Büttner Pfänner zu Thal, "Handbuch
über erhaltung, reinigung und wiederherstellung
der gemälde" (1897),och Frimmel, "Handbuch der
gemäldekunde" (2:a uppl. 1904).
1. S. C-n.
Restera (lat. restare), återstå, bli öfrig, vara
utestående (om fordringsbelopp).
Resteröd, socken i Göteborgs och Bohus län, Inlands
Fräkne härad. 1,745 har. 498 inv. (1914). Annex till
Forshälla, Göteborgs stift, Älfsyssels norra kontrakt.
Restif de la Bretonne. Se Rétif de la Bretonne.
Restinga, bot., sandområden på Brasiliens kuster,
som ofta utbreda sig flera kilometer från de yttre
sanddynerna inåt landet och äro bevuxna med låga träd
och buskar af Anacardium occidentale, Coccoloba,
myrtacéer, Clusia m. fl. och xerofytiska örter.
G. L-m.
Restio, bot. Se Restionaceae.
Restionaceae, bot., en växtfamilj (af serien
Farinosae) af starrliknande örter, tillhörande
södra halfklotets tempererade och subtropiska
trakter. De öfver 250 arterna äro xerofyter eller
sumpväxter. Blommorna äro samlade i ax, oftast
skildkönade och likna blommorna hos Juncus,
men ståndarna äro blott 2 eller 3, motsatta de
inre kalkbladen. De vackra blomställningarna af
många Restio-arter exporteras till Europa, där
de användts bl. a. i s. k. makartsbuketter.
O. T. S. (G.L-m.)
Restituera (lat. restituere), återställa,
tillbakage, återlämna; återinsätta i förlorade
rättigheter. – Restitution. 1. Återställelse,
tillbakalämnande; ett i vissa fall medgifvet
återbärande af erlagda tullumgälder (jfr Dråback). –
2. Jur. Återställande af en enligt den stränga rättens
fordringar upphörd rättssituation. Enligt svensk lag
kan restitution dels af konungen i nådeväg meddelas,
dels som ett särskildt rättsmedel anlitas för den,
som drabbats af en rättsförlust. Den restitution,
som i nådeväg meddelas, afser återställande af ett
rättstillstånd, som blifvit af någon förverkadt eller
försämradt till straff för förbrytelser, hvartill han
genom laga kraftvunnet utslag i ett anhängiggjordt
brottmål känts skyldig. Den kan således icke förekomma
annat än i brottmål och består dels i återgifvande
af förverkadt gods, hvarunder äfven äro att hänföra
ålagda böter, dels i återskänkande af ämbeten och
sociala förmåner, hvilka blifvit någon fråndömda, dels
i rehabilitation af den, som förlorat medborgerligt
förtroende eller eljest blifvit obehörig att utöfva
medborgerliga eller politiska rättigheter. Dylik
restitutionsrätt tillkommer konungen på grund af den
honom i R. F. § 25 tillerkända rätt att "återgifva
ära och till kronan förverkadt gods". Denna rätt
är dock noga begränsad till hvad till straff och
straffpåföljd hör, men omfattar icke rätt att befria
från det skadestånd, hvilket som civil påföljd ådömes
(jfr Benådningsrätt). Hvad beträffar restitution
som särskildt rättsmedel, får anledningen till
rättsförlusten icke vara någon rättsstridig handling,
vare sig af den, som drabbas af rättsförlusten, eller
af någon annan, ty i senare fallet har man att fordra
upprättelse vid domstol
och i förra fallet kan benådning användas. Orsaken
måste bero af särskilda förhållanden, som innebära
giltig ursäkt för den uraktlåtenhet att iakttaga de
med rättighetens utöfning förknippade föreskrifter,
hvilkas åsidosättande eller förbiseende vållade
rättighetens förlust. Denna restitution kan
afse verkliga rättigheters återställande,
t. ex. medborgarrätt, som upphört genom bosättning
i annat land, återbekommande af medel, som
obehörigen influtit i statskassan. Oftast afser
den återställelse af en till följd af uraktlåtet
uppfyllande af vissa föreskrifna villkor upphäfd
behörighet att göra en rättighet gällande. Som de
viktigaste af dessa böra märkas återställelse af
laga tid, som försutten är, restitutio fatalium, och
resning af dom, som vunnit laga kraft (se Resning,
jur.). Restitution kan afse fall, som komma under
lag, hvilken af konung och riksdag gemensamt stiftas;
rättigheten till restitution beror då af denna lag
samt beviljas af konungen eller den myndighet, som
lagen bestämmer. Så upptagas restitutionsfrågor af
finansiell natur af vederbörande myndighet, resning af
dom samt restitutio fatalium af Högsta domstolen eller
Regeringsrätten enligt R. F. § 18. Afser restitution
förhållanden, som höra under konungens ekonomiska
lagstiftningsmakt, så tillkommer densammas beviljande
konungen eller underordnad administrativ myndighet,
åt hvilken konungen uppdragit det, när goda skäl
därför finnas. Restitutio fatalium i administrativa
mål hör äfven under konungens administrativa makt,
efter hvad senare tids praxis gifvit vid handen.
2. H. L. R.*
Restitutio fatalium, lat., återställande af försutten
tid för ett rättsärendes företagande. Se Resning,
jur., och Restituera 2.
Restitutio in integrum, lat. (eg. återställande i
sitt förra tillstånd), jur., resning (se d. o.);
återbrytande af dom.
Restitution. Se under Restituera.
Restitutionsediktet, den af kejsar Ferdinand II 6 mars
1629 (n. st.) utfärdade förordning, hvarigenom den
katolska tolkningen af religionsfreden i Augsburg
fastslogs som gällande rätt och formerna för
beifrandet af de många öfverträdelserna mot nämnda
fred, så tolkad, bestämdes. Såväl med anledning af
de genom de katolska vapnens framgångar föranledda
territoriella hvälfningarna som på grund af väckta
processer angående indraget kyrkogods yrkade de
katolske kurfurstarna redan 1627 på ett utslag på
religionspartiernas besvär, hvilket kunde tjäna som
rättesnöre i de särskilda fallen, och i okt. 1628 afgaf
rikshof rätten under form af ett betänkande öfver
dessa besvär ett utlåtande, som lades till grund för
den kejserliga förordningen. Ediktet förklarade, att
det andliga förbehållet (se d. o.) hade rättskraft
och att följaktligen protestanter ej finge inneha
biskopsdömen, prelaturer och dylika kyrkliga
värdigheter, att riksmedelbara kloster, stift och
prelaturer, som efter Passaufördraget indragits
af landsfurstarna, skulle återställas, samt att
religionsfreden endast gällde för de protestanter, som
anslutit sig till den Augsburgska bekännelsen, alltså
ej för de reformerte. För de mål, som blefvo en följd
af ediktet, förordnades särskilda processformer: efter
ett summariskt förhör inför kejserliga kommissarier
skulle dom genast fällas och därpå exekutionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
