nadstrådar, framför allt den skrumpning, som gärna inträder i ärr, allra mest efter brännskador. J. A. Retranchemang (fr. retranchement). 1. Äldre benämning på en längre skanslinje, bruten i ut- och ingående vinklar och afsedd att försvaras af en större truppstyrka. - 2. En i en fästning bakom hufvud vallen belägen längre fästningslinje, afsedd att afskära fiendens vidare framträngande, om han lyckas storma hufvudvallen. l-2. O. A. B.* Retribution (af lat. re, tillbaka, i gengäld, och tribuere, ge), vedergällning. - Jur. Se Vedergällningsteori. Jfr äfven Jus (talionis). Retriever [], eng., zool., en hundras, som i England hufvudsakligen användes för apportering. Den anses uppkommen genom korsning; flera underraser, såväl kort- som lång- och krushåriga former, finnas. G. G. Retro, lat., tillbaka, bakåt. Retroaktiv (af lat. retro, tillbaka, och agere, drifva), tillbakaverkande. En lag säges erhålla retroaktiv kraft, då den användes för att bestämma de rättsliga verkningarna af tilldragelser, som infallit före den tidpunkt, då lagen blef gällande. Att lagar i regel ej böra få utöfva ett sådant inflytande på redan uppkomna rättsförhållanden, erkännes allmänt. Vissa länders grundlagar innehålla t. o. m. ett uttryckligt förbud däremot. Angående den principiella grunden för denna regel är man dock långt ifrån ense, och till följd häraf äro åsikterna ganska delade om hvad regeln i själfva verket innebär och om de undantag därifrån, som böra uppställas. Med afseende på förändringar i strafflagstiftningen kommer man emellertid, ehuru från mycket olika utgångspunkter, tämligen allmänt till det resultat att, om förändringen går i mildrande riktning, men också endast då, den bör komma till användning å brott, som föröfvats, innan den nya lagen trädde i kraft, och härmed öfverensstämma i allmänhet de strafflagar, som innehålla bestämmelser i ämnet. J. H-r.* Retrofaryngeal (af lat. retro, tillbaka, och grek. farynx, svalg), med., belägen bakom svalget; ordet nyttjas om bulnad framför ryggradens öfversta del, bakom svalgslemhinnan. Bulnaden kan orsakas antingen af inflammation eller sår i slemhinnan därstädes eller börja som benröta i de öfversta halskotorna. Det är oftast barn eller yngre personer, som hemsökas af denna åkomma. J- Å. Retroflexion (af lat. retro, tillbaka, och flexio, böjning), böjning tillbaka. - Med. Se Kvinnosjukdomar, sp. 420. Retrograd (af lat. retrögradis, tillbakagående), återgående, tillbakariktad; astron., en rörelse på himmelssfären eller inom planetsystemet, om den försiggår i motsatt led mot solens skenbara årliga eller jordens verkliga rörelse. Sålunda är himmelens dagliga rörelse och vårdagjämningspunktens precession en retrograd rörelse. Åtskilliga kometers rörelse kring solen och några satelliters rörelse kring resp. planeter äro retrograda. - Subst. Retrogradation. K. B. (B-d.) Retroperitoneal (af lat. retro, bakom, och peritoneal, som tillhör bukhinnan)., med., belägen bakom bukhinnan; ordet nyttjas i synnerhet om de inflammationer, bulnader, körtelansvällningar och svulster, som ha sin plats bakom tarmarna och bukhålans öfriga organ. J. A. Retrospektiv (af lat. retrospicere, se tillbaka på), tillbakablickande, lämnande öfversikt af en förfluten tids händelser eller alster, t. ex. en retrospektiv utställning. Retroussage [], fr., "draggtryck". Se Koppartryck. Retrovaccin, med., veter. Se Vaccin. Retroversion (af lat. retro, bakom, och versio, vändning). Se Kvinnosjukdomar, sp. 420. Reträtt (fr. retrait, af lat. retractio, tillbakadragning), återtåg (se d. o.). - "Reträtt" är äfven namn på en trumpetsignal, som innebär, att manskapet skall lägga sig, och är liktydig med tapto vid infanteriet. - Reträttordning,

segelordning, i hvilken linjeskeppen intogo den ställning, som fig. utvisar. Reträttravelin, befästningsk. Se Fästning, sp. 314, och Ravelin. Reträttutfall. Se Fäktkonst, sp. 214. Retsch, Moritz, tysk tecknare, f. 1779 i Dresden, d. 1857, studerade vid konstakademien i sin fädernestad och utförde illustrationer till Goethes "Faust", Schillers och Biirgers ballader och Shaksperes dramer, konturteckningar, hvilka han själf raderade. Han egde både skapande fantasi och originalitet. Hans bästa teckningar finnas i kopparstickskabinettet i Dresden. (G-g N.) Retsencyklopædi, Nordisk, ett arbete i fem band, som innehåller en öfversiktlig framställning af de tre nordiska rikenas gällande rätt och som i samband med de nordiska juristmötenas enhetssträfvande på rättens område utgafs af T. H. Aschehoug i Kristiania, K. J. Berg i Stockholm och A. F. Krieger i Köpenhamn (se de särskilda artiklarna), under medverkan af ett flertal andra jurister. Första bandet, Retskilderne og statsretten, utkom 1885-90; andra bandet, Privatretten, 1878-88; tredje, Strafferetten, 1882 -99; fjärde, Processen, 1879-80; femte, Forvaltningsretten, 1887-89. Arbetets text är dansk eller dansk-norsk; fjärde bandets senare del och femte bandet äro dock skrifna på svenska. C.G.Bj. Réttarbætr. Se Nordisk rätt, sp. 1331. Retté [], Adolphe, fransk skald, f. 1863, debuterade 1887 med angrepp på naturalismen, utgaf 1889 med Gustave Kahn tidskriften "La vogue" och från 1892 med H. Mazel "L'ermitage". R. har lefvat långa tider i England och Belgien. Af hans diktsamlingar, rika på lidelsefulla känslodikter, fina naturstämningar och till stor del skrifna