Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 357-358 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Saho - S. A. I. - Saib, persisk skald. Se Persiska litteraturen - Said - Said, imam. Se Oman, sp. 684 - Said, Abu, persisk skald. Se Persiska litteraturen - Saida - Saidapet - Said Ibn Batrik. Se Eutychios - Saidiska dialekten. Se Koptiska språket och litteraturen - Said pascha, Muhammed - Said pascha, med tillnamnet Kütschük - Said pascha, med tillnamnet Schischman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

357

S. A. L-Sacid pascha

358

suffix, i andra genom prefix. Så heter imperf. af gar
"slå": sing. 1. a-gur-e, 2. ta-gur-é, 3. ya-gur-e,
plur. 1. na-gur-é, 2. ta gur-in, 3. ya-gur-in, af arak
"gå" däremot: sing. 1. arak-ä,

2. arak-tä, 3. arak-ä, plur. 1. arak-nä, 2. arak-tän,

3. arak-än. Noggrannare tidsbestämningar
möjliggöras genom användning af olika hjälpverb
Utom indikativ och imperativ finnas flera andra
modi, såsom subjunktiv, optativ, potentialis
och konditio-nalis. Af den enkla verbalstammen
bildas passiv, reflexiv, intensiv (eller iterativ)
och kausativ, och dessa bildningsmöjligheter kunna
sedan kombineras på olika sätt, t. ex. bal "se", m-bal
"ses", t a-bal "se sig", i-bal "låta se", "visa",
i-bal-is "låta visa" (kausativ II), dag "beröra",
dagdag "känna på", badal "byta", badadal "idka
byteshandel", ab "göra", ab-is "låta göra", ab-S-iS
"förmå någon att låta göra", ab-it "göra åt sig",
ab-é-it "låta göra åt sig" o. s. v. Propositioner
saknas och ersättas af postpositioner. - Se Reinisch,
"Die sahosprache" (i "Zeitschrift der deutschen
morgen-ländischen gesellschaft", bd XXXII,
grammatik och textprof) och "Die saho-sprache"
(I texter, II saho-tysk och tysk-saho ordbok,
1889-90). K.V.Z.

8. A. L, förk. för fr. Son Altesse Impériale, hans
(hennes) kejserliga höghet.

Säib, persisk skald. Se Persiska litteraturen,
sp. 571.

8acid, arabiskt namn på öfre Egypten.

Saeid, imam. Se Oman, sp. 684.

Sacld, A b u, persisk skald. Se Persiska litteraturen,
sp. 570.

Saida l. Seida. 1. (Fordom Sidon, se d. o.) Stad
i asiatisk-turkiska vilajetet Syrien, s. om Beirut,
vid Medelhafvet. Omkr. 15,000 inv., hvaraf omkr. 8,000
muhammedaner. Staden har 9 moskéer (under medeltiden
kristna kyrkor), 2 kastell och en af klippor
skyddad hamn. Trakten är fruktbar. I närheten ligger
klostret Mar Elias, en gång vistelseort för lady
Esther Stanhope. 1291 kom staden definitivt under
turkiskt välde. På 1600- och 1700-talen var den en
blomstrande ort, dels genom sin sidenhandel, dels
som hamn för Damaskus, men mot slutet af 1700-talet
förstördes handeln genom konkurrens med Beirut. 1840
stormades S. af turkisk-österrikisk-engelska trupper
under Napier. – 2. Stad i algeriska prov. Oran,
vid järnvägen från Arseu vid Medelhafvet till
Djenan-ed-Dar vid öknens gräns. S. var en viktig
punkt under striderna med Abd-el-Kader. Om de
där 1887 upptäckta sarkofagerna se Sarkofag.
1 o. 2. (J. F. N.)

Saidapet [sai’dəpet], stad i distriktet
Chengalpat, presidentskapet Madras,
8 km. från Madras vid sydindiska
järnvägen. 14,254 inv. (1901). Landtbruksskola.
J. F. N.

Saʿid Ibn Batrik. Se Eutychios.

Saidiska dialekten. Se Koptiska språket och litteraturen.

Saʿid pascha, Muhammed, vicekonung i Egypten, f. 1822,
d. 18 jan. 1863, var son af vicekonungen Muhammed Ali
och efterträdde 13 juli 1854 sin brorson, vicekonungen
Abbas pascha. Han var uppfostrad under fransk ledning
och sträfvade i nära kontakt med Frankrike, som han
1862 besökte, att genomföra reformer (se vidare
Egypten, sp. 1490). Sueskanalen påbörjades
under hans regering och med hans kraftiga understöd.
Han efterträddes af sin brorson Ismail pascha.
(H. B-n.)

Saʿid pascha, Muhammed.

Saʿid pascha, med tillnamnet Kütschük ("den lille"),
turkisk statsman, f. på 1830-talet, d. omkr. 1 mars
1914, blef efter att ha användts på olika poster i den
lokala förvaltningen 1876 sultan Abd-ul-Hamids förste
sekreterare och utnämndes i okt. 1879 till storvesir
(eller premiärminister, som befattningen då under
ett par år kallades); med
ett par afbrott (1880 och 1882) kvarstod han på
denna post till hösten 1885. Under den armeniska
krisen kallades han åter till storvesir i juni
1895, men afgick redan i okt. s. å. och måste i
dec. för att rädda sin person taga sin tillflykt
till den engelska legationen. Han beklädde sedermera
åter storvesirsämbetet dec. 1901–jan. 1903 och
kallades vid den ungturkiska revolutionen i juli
1908 till samma post, men blef såsom för litet
avancerad redan efter ett par veckor (i aug.)
ersatt med Kiamil pascha. Han blef sedan senatens
president och fungerade som sådan vid Abd-ul-Hamids
afsättning 1909. Efter Italiens krigsförklaring
uppdrogs storvesiratet ännu en gång åt S. i slutet af
sept. 1911, men det öfversteg hans krafter att för
någon längre tid behålla ledningen i det af yttre
olyckor och inre jäsning skakade Turkiet. Redan i
dec. s. å. begärde han sitt afsked, men fick genast
återtaga sin post, hvilken han emellertid, då han
ej såg sig i stånd att tygla den nya officersligans
agitation, i juli 1912 för sista gången lämnade. Han
var sedermera senatens president till sin död. Jämte
Kiamil pascha var S. en af de få mera framstående
turkiska statsmännen under Abd-ul-Hamids tid. Från
början motståndare till västerländsk inverkan på
Turkiet, modifierade S. sedan sin uppfattning så
mycket, att han befanns oumbärlig äfven under den nya
regimen. Med hänsyn äfven till kortare afbrott har
man räknat hans olika storvesirat till icke mindre
än nio.
H. B-n.

Saʿid pascha, med tillnamnet Schischman ("den
tjocke"), turkisk statsman, stundom förväxlad med
Said pascha Kütschük (se denne), f. omkr. 1834,
d. 29 okt. 1907, blef utrikesminister 1882 och
minister i Berlin 1883. Han tjänstgjorde åter som
utrikesminister 1885–95, och från 1891

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>