Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 24. Ryssläder - Sekretär / 479-480 (1916) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sallat - Sallatväxter. Se Sallat - Sallé [-le], Antoinette - Sallentiner - Sallerons distillator - Sallerup. Se Södra Sallerup, Västra Sallerup och Östra Sallerup - Sallet, Friedrich von - Sallinen - Salling - Sallum - Sallustius, Gaius S. Crispus

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

479

Sallatväxter-Sallustius

480

gas med en sås, innehållande salt, ättika och
matolja. I stället för olja användes ofta grädde,
hvarvid sallaten gärna blandas med finhackade
hårdkokta ägg. Sallat benämnas äfven andra på
likartadt sätt med eller utan olja tillagade
grönsaker, såsom gurkor, tomater eller rödbetor,
äfvensom syltlök, finskurna strimlor af hvitkål
m. m. Likaledes kallar man stundom sallater
vissa sammanblandningar af kallt sönderskuret
kött med sill eller annan fisk och potatis,
eller ock kalla anrättningar af kokt hummer
eller kräftor o. d., hvilka förtäras under
tillsats af ättika, olja, grädde, peppar o. s. v.
O. T S. (C. G. D.)

Sallatväxter. Se Sallat.

Sallé [-le], Antoinette, fransk dansös i förra
hälften af 1700-talet, debuterade 1726 på Stora
operan i Paris, blef där genom sin skönhet samt sin
fint karaktärs- och uttrycksfulla dans den ryktbara
Camargos medtäflarinna och firade sensationella
framgångar äfven i London, från 1741. Om hennes person
saknas i öfrigt närmare data.

Sallentiner, fornfolk i södra Kalabrien, underkufvade
af romarna 266 eller 265 f. Kr., som därmed hade lagt
hela Italien under sitt välde.


Sallerons destillator [sallrå’s], kem., en till
profning af sockerhaltiga spritvaror (viner, likörer
o. d.) använd liten destillationsapparat af metall
(se fig.), konstruerad 1853 af franske teknikern
Jules Salleron (f. 1829, d. 1897). Vätskan, som skall
profvas, destilleras; sedan destillatet blandats
med så mycket vatten, att det fått profvets
ursprungliga volym, uppskattas dess alkoholhalt
med brännvinsprofvare.
P. T. C.*

Sallerup. Se Södra Sallerup, Västra Sallerup och
Östra Sallerup.

Sallet, Friedrich von, tysk författare, f. 1812,
d. 1843 som f. d. löjtnant, utgaf ett Laienevangelium
(1839; många uppl.), i hvilken lärodikt han sökte
upprätta ett nytt etiskt system, motsatt den kyrkligt
teologiska sedeläran, och efterlämnade en i samma
syfte skrifven afhandling om Die atheisten und
gottlosen unserer zeit (1844; 2:a uppl. 1852). Han
skref äfven, utom "Laienevangeli-

um", smärre dikter i natursymbolisk och filosoferande
riktning. Hans Sämmtliche werke utkommo 1845-48,
hans Gesammelte gedichte 1842 (4:e uppl. 1864). Se
Gottschall, Paur m. fl., "Leben und wirken S:s"
(1844).

Sallinen, finsk partigängare, vann rykte som
anförare för karelska friskaror under finska kriget
1741–43. Landshöfdingen i Kymmenegårds och Nyslotts
län, K. J. Stiernstedt, hade försett bönderna i
höfdingdömet med vapen i syfte att låta dem samverka
med de reguljära trupperna. Men bönderna förklarade
sig icke vilja stå under officerares ledning, utan
bildade på våren 1742 själfständiga partigängarskaror
under ledning af valda anförare. Bland dessa var
"generalen" S., från Keskijärvi by i Tohmajärvi
socken, den främste. Med större eller mindre hopar
bröt han gång efter annan in i ryska Karelen och
återvände med det tagna bytet, så snart ryska
kosacker eller ryskt uppbådsfolk nalkades. Genom
träffningen vid Öllölä i Ilomants räddade han såväl
Ilomants som dess grannsocknar från att förhärjas af
fienden. Sannolikt till belöning för sina under kriget
utförda bragder erhöll han enligt k. resolution 1750
donation å hemmanet i Keskijärvi. I sistnämnda by
nämnes vid denna tid en Erik S., som kanske var den
af hans samtid beundrade bondeanföraren. Han torde
ha aflidit 1758.
M. G. S.

Salling l. Sallingland, en i Limfjorden söderifrån
utskjutande halfö, mellan Skivefjord och Venöbugt,
skild från Morsö genom Sallingsund (se kartan
till art. Danmark). Den är 500 kvkm. stor, utgör
(med ön Fur) nordvästliga delen af Viborgs amt
och omfattar 4 härad, förenade till en domsaga
och bildande 1 kontrakt med 16 socknar. Halfön
är fruktbar, men fattig på skog. 24,000
inv. (1911). Invånarna kallas sallingboer.
E. Ebg.

Sallum, ett bland israeliterna ofta begagnadt
personnamn. Mest bekant är S., Jabes’ son, som mördade
konung Sakarias i Israels rike och därefter svingade
sig själf upp på tronen, hvilken han dock fick behålla
endast en månad, då han i sin tur mördades af Menahem
(2 Kon. 15: 10 ff.). Äfven en af konung Josias söner
bar namnet S., ehuru han vid sin tronbestigning
förändrade det till Joahas (Jer. 22: 11, 1 Krön. 3:
15).
E. S-e.

Sallustius’ bild å en antik kontorniat.

Sallustius, Gaius S. Crispus, romersk
historieskrifvare, f. 86 f. Kr. i Amiternum i
sabinerlandet, d. 35 f. Kr. S. var folktribun år
52, af-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>